Veckans memer dränerar CIA:s budget
2024-12-14 12:00
Dagens datum 11 maj. Den 11 maj 1945 dog den norske nationalsocialisten Jonas Lie efter att ha barrikaderat sig i ett hus i Västnorge. Han var en av Norges främsta kriminalförfattare, polischef, frontkämpe, chef för Germanska SS ”Norge” samt tilltänkt efterträdare till Vidkun Quisling.
Jonas Lie föddes 1889 i Kristiania (Oslo) i en släkt av kulturpersonligheter. Han var sonson till diktaren och författaren Jonas Lie den äldre, en av de fyra stora inom norsk litteratur. Hans föräldrar, Erik Lie och Kathrine Dons, var också författare, liksom hans farbror Mons Lie. Jonas Lie tillbringade de första åren av sitt liv i Paris, men familjen flyttade tillbaka till Norge då Jonas far hellre ville att han skulle växa upp på den norska landsbygden än i storstaden. Vid sju års ålder flyttade familjen till Kunstnersdalen – dit många stora kulturpersonligheter flyttat på 1890-talet – i Hvalstad i Asker.
Även Jonas Lie skulle börja sin karriär som författare. Under första världskriget var Lie krigsreporter på östfronten. Han sympatiserade med Tyskland och skrev i sin dagbok efter krigsslutet att ”mitt stolta Tyskland har kapitulerat”. Efter att ha tagit en examen i juridik år 1924 inledde han under mellankrigstiden två olika karriärer, den ena som populär kriminalromanförfattare och den andra som polis. Jonas Lie, med sin författar-pseudonym ”Max Mauser”, skrev under 1930-talet fem kriminalromaner och räknas än idag som en av Norges främsta kriminalförfattare.
1930 blev Jonas Lie polis i Bergen. Han kom att hamna i centrum för många av den tidens stora kravaller i Norge. Under sommaren 1935, då den socialdemokratiska regeringen i Norge gav den judiske kommunisten Lev Trotskij uppehållstillstånd, blev många norrmän upprörda. Jonas Lie fick i uppdrag att vakta det hus där Trotskij och hans familj bodde och sedan också utvisa och eskortera Trotskij under en 22 dagar lång resa till Mexiko.
Jonas Lie hade vid denna tid fått ett internationellt rykte om sig som en polis som kunde upprätthålla lag och ordning och han fick därför i uppgift att organisera folkomröstningar utomlands. 1935 medverkade Lie som internationell polisofficer till att folkomröstningen i Saarland – gällande återföreningen med Tyskland – gick rätt tillväga. 1938 fick han av Nationernas förbund i uppgift att övervaka folkomröstningen om provinsen Alexandrette skulle tillhöra Turkiet eller Syrien.
Den 9 april 1940 tvingades Tyskland ockupera Norge för att förekomma de allierade. Vidkun Quisling ville ha Jonas Lie till justitieminister i sin nya regering, ett erbjudande som Lie, då stationerad i Öst-Finnmark där han lett övervakningen av Vinterkriget, avvisade. Lie hade tidigare gått ur Nasjonal Samling och tillhörde samma krets som Per Imerslund, vilken betraktade Quisling som en högerreaktionär och som en dålig ledare för Norge. Istället blev Lie i slutet av maj på tyskt uppdrag en förbindelseman mellan tysk och norsk polis. I september 1940 gick Lie till sist också med i Quislings Nasjonal Samling och blev utnämnd till Norges polisminister.
Lie hade från tidiga år, genom sin mosters man, författaren och litteraturkritikern Nils Kjær, lärt känna judefrågan. Lie hade också utvecklat en vänskap med Heinrich Himmler, vilket tros kan ha skett så tidigt som 1935 i samband med att Lie organiserade folkomröstningen i Saarland. Enligt vissa källor ville Himmler ha Jonas Lie som ersättare till Quisling. Lie anses också varit ett känt och respekterat namn i Tyskland.
I mars 1941 anmälde sig Lie inför Sepp Dietrich, chef för Leibstandarte SS Adolf Hitler. Lie tjänstgjorde som kapten i SS under invasionen av Jugoslavien och slaget om Grekland. Efter sina insatser på fronten erhöll Lie järnkorset som delades ut av Himmler i maj samma år. Lie skulle även ha träffat Hitler, men mötet ställdes in på grund av att Rudolf Hess hade flugit till Skottland för att försöka mäkla fred med England under samma dag. Lie och Himmler höll dock ett möte där man diskuterade bildandet av elitvaktstyrkan Norge SS. Denna bildades i slutet av månaden men kom snart att uppgå i Norske legion i samband med kriget mot Sovjetunionen. I juli 1942 utsågs Lie till chef över den nya elitorganisationen Germanske-SS Norge (GSSN). Denna SS-avdelning arbetade ideologiskt och kulturellt. Man inrättade en SS-skola och gav ut tidningen Germaneren.
I september 1942 deltog Lies poliskompani i Norske legion vid belägringen av Leningrad. I januari 1943 fick Lie ansvar för legionen, som vid denna tidpunkt påstås ha drabbats av dålig stridsmoral. I februari sände Lie styrkan ut på ett offensivt uppdrag där man i skydd av snöoväder sprängde ryska bunkrar. För denna mycket lyckade aktion dekorerades Lie med järnkorset av första klass. När Lie återvände till Norge i februari 1943 hade han befordrats till SS-Sturmbannführer (major). I slutet av 1944 var Lie återigen stationerad i Finnmark där han fick uppgiften att evakuera civila undan Röda armén.
I början av maj 1945 hade Lie tillsammans med justitieministern Sverre Riisnæs och polischefen Henrik Rogstad barrikaderat sig på ett gods i Västnorge som de försvarade med bland annat en kulspruta. Hitler hade begått självmord och Tyskland kapitulerat, men denna grupp tänkte inte ge sig levande. Inom kort omringades platsen av Hjemmefronten. Den 11 maj 1945 var Lie och Rogstad döda medan Riisnæs hade valt att överlämna sig själv till fienden. Rogstad hade skjutit sig själv, och när Hjemmefronten kom in i huset hittade man Lie liggandes död på en soffa. Vad som egentligen hände med Lie är ännu inte fullt utrett. En del menar att han tagit sitt liv, medan andra menar att han föll offer för ett dåligt hjärta i kombination med ett feberanfall från en möjlig malariasjukdom i samband med fälttåget i öster 1943. I huset hittades ett avskedsbrev, undertecknat av de tre, där de skrivit att de ”föredrar att ta sina liv som fria män” framför att ge sig till fånga.