Dagens datum 1 februari: Detta datum, den 1 februari, inträffade år 1713 det som i folkmun har kommit att kallas för Kalabaliken i Bender, då Karl XII tillsammans med ett fyrtiotal karoliner höll stånd mot en uppretad folkmassa bestående av runt sexhundra turkar.

73DB1B37-0E4D-43DA-B06E-E22FEA81425A

Efter det bittra nederlaget i Poltava år 1709 hade Karl XII tillsammans med delar av sin armé retirerat in i det Osmanska riket för att söka allierade i kampen mot Ryssland. Bender tillhör idag Moldavien, men på denna tid kontrollerade det Osmanska riket Bender och det var här svenskarna slog sig ner och verkade fram till denna händelse.

Det Osmanska riket var vänligt inställt till Sverige och i dessa såg Karl XII en möjlig bundsförvant i kriget mot Ryssland. Till en början var turkarna en bra allierad och i det rysk-turkiska kriget, som pågick mellan 1710-1711, drevs Ryssland tillbaka tills tsar Peter den store led ett fullständigt nederlag i Slaget vid Prut. Den osmanske storvesiren, Mehemed Baltadsji, slöt emellertid fred med Ryssland i juli 1711, till Karl XII:s stora besvikelse.

Samtidigt fördes ett politiskt krig i Europa. Karl XII:s fiender försökte via politiska påtryckningar att förmå makthavarna i Bender att avvisa Karl XII så att denne kunde tas till fånga. Detta lyckades delvis och den 1 februari anföll en osmansk styrka på runt sexhundra man de svenska befästningarna i Bender.

Med väldigt knappt om tid lyckades svenskarna bygga improviserade försvarsverk och försvarade sig sedan länge och väl. Då turkarnas avsikt var att fånga Karl XII levande behövde de först ta sig igenom svenskarnas försvarsverk och sedan förbi Karl XII:s karoliner, något som visade sig vara lättare sagt än gjort. Kungens svar till turkarna var att de inte skulle ge sig frivilligt, ”ty nu är tid att fäkta, inte att prata”.

Exakt vad som hände denna dag är relativt oklart och det är också kanske därför det kallas just kalabaliken i Bender. Klart är däremot att de fyrtio svenskarna med Karl XII i spetsen under lång tid höll stånd mot de anstormande turkarna som öppnat eld med kanoner och mörsare. När sedan de stridande var så pass nära varandra att värjor kunde brukas sägs många turkar ha försökt ta sig fram till kungen, men dräpts i drivor av kungens väldisciplinerade karoliner. Kungen själv ska också ha dräpt ett stort antal fiender.

Till sist blev dock den våldsamma övermakten i antal för mycket. Karl XII tillfångatogs, men avvisningen stoppades och kungen fördes istället till Demotika, nära Adrianopel, där han vistades tills han tilläts lämna landet den 20 september 1714.

Den 11 november samma år kom Karl XII till Stralsund, som vid denna tid kontrollerades av Sverige. Karl XII stannade i Stralsund en tid och när staden belägrades året därpå ledde kungen själv försvaret. Efter en lång och utdragen belägring var hoppet dock ute och den 12 december lämnade Karl XII Stralsund och seglade över havet till Skåne. Dagen därpå tvingades Stralsund till kapitulation.

Karl XII var nu tillbaka i Sverige efter en mycket lång tid. Stockholm återsåg han dock aldrig före sin död år 1718.

Artikeln publicerades ursprungligen 2013-02-01.

  • Publicerad:
    2018-02-01 00:00