Dagens datum 24 februari: Hitler offentliggör NSDAP:s tjugofem punkter i Münchens Hofbräuhaus 1920.

hofbräuhaus

”Den 24 februari 1920 ägde vår unga rörelses första massmöte rum. Det var i festsalen i Münchens Hofbräuhaus som det nya partiets i tjugofem punkter avfattade program framlades för den till nära tvåtusen personer uppgående människomassan och under jublande bifall antogs punkt för punkt. Därmed hade de första principerna och riktlinjerna angivits för en kamp, som skulle röja upp ett fullkomligt kaos av urgamla föreställningar och åsikter samt oklara, rentav skadliga mål. I den fega och anfrätta borgerliga världen liksom i den marxistiska erövringsvågens segersvall skulle en ny maktfaktor uppdyka för att i sista stund bringa Ödets vagn att stanna.” (Adolf Hitler, Mein Kampf)

Hitler talar på 20-årsjubiléet i samma festsal.

Hitler talar på 20-årsjubiléet i samma festsal.

Detta partiprogram offentliggjordes under en tid då partiet fortfarande hette Tyska arbetarepartiet. I april samma år skulle Hitler föreslå och få igenom att partiet skulle heta Nationalsocialistiska tyska arbetarepartiet (NSDAP). Därmed fick partiet också en världsåskådningsmässig prägel. Vad som dock inte fick ändras var själva partiprogrammet. Ett flertal gånger kom förslag på ändringar, bland annat från Gottfried Feder, för att anpassa programmet till nya förhållanden. Men varje gång nekade Hitler. I Mein Kampf (kapitlet Världsåskådning och organisation) förklarade han varför:

”Eftersom rörelsens program, fastän dess slutliga mål nog äro obetingat riktiga, måste taga hänsyn till vissa psykologiska faktorer i fråga om formuleringen, kan det mycket väl hända att man under tidens gång kommer till den övertygelsen, att det behövs en bättre formulering av vissa detaljer, möjligen bestämda punkter, som nu uppfattas annorlunda. Men varje försök i den vägen kommer att få mycket betydelsefulla följder. Det som borde vara orubbligt fastslaget underkastas därmed diskussion, och så snart en enda punkt undandragits från att utan vidare dogmatiskt slås fast som en trosartikel, kommer nog inte diskussionen att föra fram till, att punkten får en ny och bättre form, utan snarare att leda till ändlösa debatter och allmänt virrvarr.”

Att NSDAP var ett nationalsocialistiskt parti syns tydligt i partiprogrammet där flera av punkterna handlar om rättigheter – men också skyldigheter – för hela folket inklusive arbetarklassen. Bolagiserade företag skulle förstatligas, storfinansens vinster delas, pensioner ökas och tyska medborgare skulle få fri utbildning. I partiprogrammet framgår att staten har till uppgift att ”sörja för försörjnings- och levnadsbetingelserna för sina medborgare” och att när detta inte längre är möjligt ska de som inte är medborgare utvisas. Detta är alltså raka motsatsen till hur det fungerar i exempelvis Sverige idag. Utöver detta ville man avskaffa arbetsfria inkomster och bryta bankernas inflytande genom ränteslaveriet.

Man ville även bryta det främmande inflytandet över media. I det nya Tyskland skulle redaktörer och medarbetare på tidningar, som ges ut på tyska språket, vara av tyskt blod. Ett liknande förhållningssätt i Sverige idag hade inneburit att de judiska familjerna Bonnier och Hjörne inte hade fått ge ut sina tidningar, och sådant som vitpixling och mediehets mot svenskar hade då kanske inte existerat.

I partiprogrammet markerar man även mot kristendomen genom att förespråka ”positiv kristendom” (vilket bland annat innebär bortplockandet av kristendomens mer judiska element, exempelvis Gamla testamentet) istället för att lyfta fram kort och gott kristendom. Denna punkt avslutas med en mening som präglar andan i hela partiprogrammet: ”Allmännytta före egennytta”.

De tjugofem punkterna nedan:

1. Vi kräver på självbestämmandets grund alla tyskars sammanslutande i ett Stortyskland.
2. Vi kräver det tyska folkets likaberättigande med andra nationer, och upphävandet av fredsfördragen i Versaille och S:t Germain.
3. Vi kräver land och mark (kolonier) för att föda vårt folk och till bosättning för vårt befolkningsöverskott.
4. Medborgare kan endast den bli, som är en del av folket. Del av folket kan bara den vara, som är av tyskt blod, utan hänsyn till religion. Ingen jude kan vara del av folket.
5. Den som inte är medborgare kan endast bo i Tyskland som gäst, och måste då stå under utlänningslag.
6. Rätten att bestämma över statens styrelse och statens lagar, tillkommer endast dess medborgare. Därför kräver vi att varje offentligt ämbete, oavsett karaktär, såväl i riket, i land som i kommun, ska förbehållas medborgare. Vi bekämpar det korrumperande parlamentariska system som kommer av en tjänstetillsättningsmakt grundad på partitillhörighet, utan hänsyn till personlig lämplighet och förmåga.
7. Vi kräver att staten förbinder sig att i första hand sörja för försörjnings- och levnadsbetingelserna för sina medborgare. När det inte är möjligt att försörja alla invånare ska medborgare i främmande stater (icke-medborgare) utvisas ur riket.
8. Varje vidare invandring av icketyskar ska förhindras. Vi kräver att samtliga icketyskar som sedan 2 augusti 1914 invandrat till Tyskland omgående ska tvingas lämna riket.
9. Alla medborgare ska ha lika rättigheter och skyldigheter.
10. Varje medborgares första plikt måste vara att bevara sig till kropp och själ. Det enskilda intresset får icke stå tillbaka för allmänintresset, utan måste hållas inom ramen för en helhet och till allas gagn. Därför kräver vi:
11. Avskaffande av arbetsfria inkomster. Brytande av ränteslaveriet.
12. Med hänsyn till de oerhörda offer i egendom och blod, som varje krig kräver av folket, måste personlig vinning av krig betraktas som förbrytelser mot folket. Vi kräver därför ovillkorlig indragning av alla krigsvinster.
13. Vi kräver förstatligandet av alla (hittills) bolagiserade företag.
14. Vi kräver vinstdelning i storföretagen.
15. Vi kräver en storskalig utbyggnad av åldringsvården.
16. Vi kräver skapandet av en välmående medelklass, snabbt överförande av de stora varuhusen till kommunal ägo, och varuhusens uthyrande till låga hyror till småföretag, och den största hänsyn till alla småföretagare vid leveranser till stat, land och kommun.
17. Vi kräver en efter våra nationella betingelser anpassad markreform, skapandet av lagstiftning för användandet av mark för allmänna ändamål. Avskaffande av jordränta och förhindrande av spekulation med mark och jord.
18. Vi kräver kompromisslös kamp mot envar, som genom sin verksamhet skadar allmänintresset. Vanliga folkförbrytare, ockrare och svartabörshajar ska dömas till döden, oavsett religion eller ras.
19. Vi kräver att den romerska rätt som tjänar den materialistiska världsordningen ersätts av en tysk civilrätt.
20. För att möjliggöra högre utbildning för varje duglig och flit tysk, och därigenom deras intåg på chefstjänster, har staten att genomföra en omfattade utbyggnad av vårt hela skol- och utbildningsväsen. Läroplanerna på alla skolor måste anpassas efter det praktiska livets krav. Samhällsandan måste inympas redan i skolan genom medborgarkunskap. Vi kräver statligt bekostad utbildning av särskilt begåvade barn till fattiga föräldrar, utan avseende på föräldrarnas ställning eller yrke.
21. Staten ska ansvara för ett höjande av folkhälsan genom att sörja för mor och barn, genom förbud mot barnarbete, för bättre folkhälsa genom lagstadgad gymnastik- och sportplikt och genom det starkaste understöd av föreningar som sysslar med idrottsverksamhet för ungdomar.
22. Vi kräver ett avskaffande av stående yrkesförband inom krigsmakten och ett uppsättande av en värnpliktsarmé.
23. Vi kräver att rättsväsendet bekämpar den medvetna politiska lögnen och dess utbredande i pressen. För att skapa möjligheter för en tysk press fordrar vi att:
1. samtliga redaktörer och medarbetare på tidningar, som ges ut på tyska språket, är delar av tyska folket,
2. icketyska tidningar har statens godkännande för sin utgivning. De får inte ges ut på tyska språket,
3. varje vinstdelning från och allt inflytande över tyska tidningar för icketyskar ska vara i lag förbjudet, och överträdelse av förbjudet ska innebära tidningens stängande och utvisning av inblandade icketyskar,
4. tidningar som motarbetar allmänintresset ska förbjudas. Vi kräver rättsväsendets kamp mot konst och litteratur som slår in sprängkilar i vår folkgemenskap, och stängandet av institutioner som motarbetar allmänintresset på nu sagt sätt.
24. Vi kräver frihet för allt religiösa trosriktningar i staten, såvitt deras bestånd inte sätt den germanska rasens sedlighets- och moralkänsla i fara. Partiet som sådant företräder en ståndpunkt av positiv kristendom, utan att binda sig konfessionellt till någon viss trosbekännelse. Det bekämpar den judisk-materialistiska anden inom och utom oss, och är övertygat om att ett varaktigt tillfrisknande hos vårt folk bara kan vara framgångsrikt på följande grund: Allmännytta före egennytta.
25. För genomförandet av alla dessa krav kräver vi en stark centralmakt i riket. Obetingad auktoritet för centralparlamentet över hela riket och dess organisation i allmänhet.
1. Bildandet av en stånds- och yrkeskammare för genomförandet av de i riket stiftade ramlagarna i de enskilda förbundsländerna.

(Översättning: Metapedia)


  • Publicerad:
    2013-02-24 01:02