Som våra trogna läsare känner till har vi vid ett flertal tillfällen blivit anmälda och fällda för vad som skrivits i vårt kommentarsfält. De gånger vi har fällts har det gällt brottet hets mot folkgrupp. Det är idag helt omöjligt att på förhand veta vad som i domstol kommer att räknas som hets mot folkgrupp. Till och med experter på området säger att lagen är en så kallad gummiparagraf som används godtyckligt.
HMF, en gummiparagraf
Vi har varit i kontakt med justitiekanslern (JK) för att få svar på hur de bedömer att en text är att räkna som hets mot folkgrupp men bara fått mycket ospecifika svar. Förutom att lagen om hets mot folkgrupp är svårtolkad råder det även tveksamheter kring om en webbtidning är tvungen att förhandsmoderera sina kommentarer, alltså kontrollera kommentaren innan publicering så att den är laglig och passande. Detta har vi hittills gjort då vi fick informationen att vi som registrerad tidning med utgivningsbevis måste göra det. Juridiskt innebär det att vår ansvarige utgivare är ansvarig för allt som skrivs i kommentarsfältet. Som var och en förstår innebär det ett ganska stort ansvar att juridiskt exakt bedöma varenda kommentar som kommer in. Bedömningar som tar lång tid även för experter, t.ex. för JK själv, ska alltså vår utgivare göra flera gånger om dagen. Idén med ett kommentarsfält är trots allt att det håller debatten levande och då krävs det att man uppdaterar ofta.
Kommentarer en juridisk djungel.
Om man försöker söka klarhet i huruvida det är lagligt eller olagligt att ha ett fritt kommentarsfält som registrerad tidning får man olika besked. Jur kand Benjamin O J Boman räknas som en av Sveriges mest erfarna ombud i rättegångar rörande ärekränkningar på Internet och han säger så här om reglerna kring kommentarer i ett blogginlägg på sidan juridikbloggen:
–En webbtidning som sökt frivilligt skydd, får INTE innehålla information som har publicerats utan godkännande från redaktionen; sådant material omfattas inte av grundlagen, och förekommer det innebär detta att utgivningsbeviset kan dras tillbaka. Alltså MÅSTE kommentarer på sådana webbtidningar vara förhandsmodererade.
Enligt Benjamin OJ Broman MÅSTE man alltså som registrerad tidning förhandskontrollera sina kommentarer.
Per Hultengård är chefsjurist på Tidningsutgivarna och expert på tryckfrihetsfrågor, han uttalar sig så här till hemsidan juridikbloggen där han kommenterar Benjamins inlägg:
–Riktigt så strikt så att webbplatser med utgivningsbevis överhuvudtaget inte skulle få innehålla inlägg som inte godkänts av redaktionen är det ju inte. Radio- & TV-myndigheten hade till en början en väldigt strikt hållning och krävde att omodererade kommentarer skulle avskiljas i ett eget fönster, i annat fall fick man avslag på en ansökan om utgivningsbevis. I dag uppfattar jag att man har en något mera flexibel inställning. Jag tycker att det viktiga är att man tydligt ska kunna avskilja vad som kommer från redaktionen och vad som är omodererade kommentarer – sättet på vilket det sker bör vara upp till sajtinnehavaren att bestämma.
Som ni ser råder det lite delade meningar om det här. Pär Öberg valde därför att kontakta den myndighet som är högst ansvarig för sådana här frågor i Sverige, nämligen justitiekanslern. På myndigheten finns en jurist som heter Peter Lindkvist som nog kan räknas till Sveriges främsta expert på just detta. På frågan om man måste förhandsmoderera kommentarer svarar han följande:
–Nej så är det inte utan, det är ju flera stora massmedieföretag som inte haft det så. Det kan nog i och för sig finnas olika uppfattningar om det, ska jag väl säga, men det är aldrig domstolsprövat eller så. Utan det är så JK ser på det men det är ju JK som är åklagare i de fallen.
Nu är ordet fritt
JK säger alltså att det är okej att ha omodererade kommentarer på en webbtidning. Vi har därför beslutat att släppa vårt kommentarfält fritt utan förhandsgranskning. Däremot kommer vi förstås radera eller förändra opassande inlägg eller sådana som vi bedömer som direkt olagliga. Detta kommer att träda ikraft från och med nu.
Icke-förhandsmodererade kommentarer kommer i praktiken innebära att vi lägger över mer ansvar på alla er som skriver kommentarer på vår sida. Det är nu upp till er att se till att ni inte skriver några olagligheter. Om någon politisk motståndare polisanmäler en kommentar kommer ärendet att gå till vanlig polis och åklagare. De kommer om de finner det påkallat att försöka hitta vem som skrivit kommentaren och i så fall ställa denne inför rätta.
Många stora tidningar har idag kraftigt begränsat sina kommentarsfält. Det Anders Behring Breivik gjorde gav en bra ursäkt för att smyga in lite gammal (o)hederlig politisk censur. T.ex. Aftonbladet kräver sedan dess att man går via det multinationella företaget Facebook för att få vara med i debatten. Vill man alltså debattera politiskt på den oberoende socialdemokratiska tidningen Aftonbladet måste man först vara godkänd av det superkapitalistiska Facebook, hur fri blir debatten då? Många andra stora tidningar hyr in externa företag för att sköta deras kommentarpublicering. All kritik mot vår invandringspolitik sållas bort. Den kanske mest desperata taktik som används är att helt stänga av möjligheten att kommentera när den aktuella artikeln handlar om något känsligt ämne.
Att förfäkta nationalsocialism i ett land som regeras av svurna fiender till vår sak är självklart i sig ett juridiskt minfält. Vi vill dock så länge det är möjligt, bidra till en fri och sund debatt där sant oppositionella åsikter får komma fram. Sista kapitlet om vårt kommentarsfält är nog ännu inte skrivet. Läs gärna våra nya kommentarsregler och skriv därefter en kommentar till någon av våra artiklar, din röst behövs för att visa att hela vårt folk inte består av självvallande får.
Publikationer med utgivningsbevis är grundlagsskyddade. Grundlagsskyddet innebär att tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen gäller för innehållet i ett medium; detta innebär att endast Justitiekanslern får besluta om tvångsåtgärder och allmänt åtal mot mediet, och att man har rätt till politiskt tillsatt jury i en rättegång om brott i skriften, samt att meddelare och författare är skyddade från ansvar för innehållet (ensamansvar för utgivare gäller).
Alla tidningar och webbtidningar som vill ha grundlagsskydd, måste ha ansvarig utgivare; den ägare som ger ut en skrift utan utgivare ska straffas för detta (JK väcker åtal).
Hoppa till huvudinnehåll
