DEN SIONISTISKA OCKUPATIONSMAKTEN Israel sägs ha kärnvapen riktade mot alla europeiska huvudstäder för att kunna ta med sig så gott som hela västvärlden i sitt fall. Kring detta scenario spekulerar nyhetschefen på Nya Dagbladet.

I takt med att konflikten i och omkring det av sionisterna ockuperade Palestina eskalerar nästan dagligen börjar man här och var fundera var det hela egentligen ska sluta. Ett sånt exempel är nyhetschefen på Nya Dagbladet, Isac Bomans analys ”Skulle Israel ta med sig världen i sitt fall?”.

Landets kärnvapenprogram avslöjades – även om israeliska myndigheter till dags datum inte har erkänt dess existens – år 1986 av den judiske kärnteknikern Mordechai Vanunu. Som belöning kidnappades han av Mossad och togs till Israel där han fick tillbringa sina följande 18 år i livet i en fängelsecell.

Den judiska vårdslösheten med massförstörelsevapen gjorde sig också påmind under Yom Kippur-kriget 1973 då premiärministern Golda Meir hotade den amerikanska presidenten Richard Nixon med att de ämnar använda kärnvapen mot sina fiender om de inte omedelbart fick amerikanskt krigsmateriel levererat till den judiska öknen. Hotet ska ha gått om intet då Nixon som en god sabbatsgoj även den gången gjorde precis som hans herrar beordrade honom, det vill säga omedelbart förse den sionistiska krigsmakten med vapen, ammunition och utrustning.

Samsonalternativet

Boman skriver mer utförligt om Israels kärnvapendoktrin, det så kallade ”Samsonalternativet” – även om denna inte heller har erkänts utav den judiska ”staten”:

Intimt relaterat till den israeliska kärnvapendoktrinen är det så kallade ”Samsonalternativet” – som syftar på Israels strategi för vedergällning i händelse av omfattande attacker mot det egna landet, eller i en situation då själva nationens existens bedöms som hotad.

Namnet är hämtat från den bibliske karaktären Samson, som förblindad och tillfångatagen av filistéerna till slut lyckades riva isär pelarna i det tempel han hölls fången – varpå taket störtade ner och dödade inte bara honom, utan också tusentals av de filistéer som plågat honom.

Samsonalternativet går enligt många bedömare ungefär ut på – att Israel skulle svara med omfattande kärnvapenattacker om man hotas existentiellt eller om exempelvis Jerusalem skulle bombas sönder och samman.

Vidare resonerar Boman kring Samsonalternativet att motivationerna bakom doktrinen helt enkelt är att ”hämnas på världen” för att de inte har skyddat den otroligt värdefulla judiska ”staten”. Samsonalternativet är helt enkelt till för att i det fall att Israel upplever ett existentiellt hot ska kunna orsaka så stor skada och förödelse som möjligt på länder fast de inte är involverade i någon konflikt med ”landet”.

Trots allt detta verkar dock Boman mena att västs stöd för det ”land” som brukar benämnas som ”Mellanösterns enda demokrati”, är orubbligt:

Västs stöd för Israel tycks fortsatt orubbligt – trots de tiotusentals civila dödsoffer som skördats i Gaza och larm från människorättsorganisationer om brott mot folkrätten. Kan detta förklaras blott av historisk lojalitet till Israel? Eller finns det någonstans eventuellt också en rädsla i bilden, en rädsla för att landets politiska styre, för att citera Moshe Dayan, faktiskt skulle agera “som en galen hund” om man lämnade landet åt sitt eget öde?