Dagens datum 21 november: Ljusets hastighet uppmättes för första gången av en astronom från Norden, dansken Ole Römer den 21 november 1676.

220px-Ole_Rømer_(Coning_painting)Ole Römer kom till Paris 1672 och var inblandad i en hel del av dåtidens projekt. Dessförinnan hade Jean Picard från den franska akademin besökt Danmark för att mäta avståndet mellan den danske astronomen Tycho Brahes observationsplatser, Ven och Rundetårn. Detta arbete deltog Römer i och blev sedan inbjuden till Paris för vidare forskning.

Där påbörjade han ett samarbete med Jean-Dominique Cassini som hade gjort ett antal observationer av Jupitermånarnas förmörkelser, något som Galileo redan hade upptäckt 1609. Cassini skrev år 1675 att ”ljuset verkar ta ca 10-11 minuter för att tillrättalägga en jordbaneradie”. Han forskar dock inte vidare i ämnet.

Observationsplatsen Rundetårn i Köpenhamn.

Observationsplatsen Rundetårn i Köpenhamn.

Det var detta som ledde Römer på rätt spår. Han kom fram till att Jupiters månar förmörkades med visst mellanrum och ibland varade längre än de borde göra när Jupiter skymmer solljuset. Römer kunde observera att förmörkelsen på en av Jupiters månar, Ios, var 17 minuter längre när Jupiter var på väg bort från, än på väg mot, jorden. 1676 presenterade han sin upptäckt och teori inför den franska akademien och konstaterade att ”ljuset tvekar”, dvs. att ljuset dröjer en stund med att flytta ett visst avstånd. Ole Römer blev därmed den förste att mäta ljusets hastighet.

200px-Illustration_from_1676_article_on_Ole_Rømer's_measurement_of_the_speed_of_light

Illustration från Römers presentation 1676. Römer jämförde varaktigheten av Ios banor medan jorden var på väg mot Jupiter (F till G) och ifrån (L till K).

Enligt bevarade anteckningar från Römer framgår att han själv nådde fram till resultat i närheten av 11 minuter jordbaneradie och att ljusets hastighet var 227.000 km/s. Vi vet idag att ljuset använder sig 8,3 minuter att vandra från solen till jorden, motsvarande 299.792 km/s. Även Newton gjorde beräkningar baserade på Rømer observationer och fram till ett resultat på 8,5 minuter.

Trots att en del forskare tvekade visade sig Römers upptäckter i allt väsentligt vara korrekta. Römers siffror var inte exakta men den mest geniala slutsatsen var att ljuset har en ändlig, konstant hastighet och inte rör sig oändligt fort som man tidigare trott.

Det som började med observationsplatserna från Tycho Brahe fick sitt genombrott med Ole Römer – båda danskar – innan andra astronomer i Europa senare kunde presentera mer exakta siffror kring ljusets hastighet.

Ole Römer arbetar.

Ole Römer arbetar.


  • Publicerad:
    2013-11-21 12:04