Dagens datum 24 november: Den 24 november 1944 torpederas den svenska passagerarfärjan S/S Hansa på en färd mellan Nynäshamn och Visby. Torpeden avfyrades från en sovjetisk ubåt och krävde 84 liv.

SS-Hansa

Tidigt på morgonen den 24 november 1944 avlöpte passagerarfärjan S/S Hansa från hamnen i Nynäshamn söder om Stockholm. Fartyget hade byggts vid ett varv i Stockholm redan år 1899 och hade sedan sjösättningen används för passagerar- och godstrafik mellan Gotland och fastlandet. Besättningen och passagerarna uppgick till 86 personer, varav över hälften var militärer. I lasten fanns bland annat 2,5 ton av sprängämnet nitrolit.

S/S Hansa var beräknad att ankomma till Visby cirka 07.30 på morgonen. Timmarna gick och fartyget anlände inte till hamnen, man försökte även kontakta Hansa via radio utan att lyckas. Efter kl 11 på förmiddagen skickades ett flygplan ut för att söka efter det saknade fartyget. Efter cirka en timme siktade flygplanets kapten Jockum Boltenstern en räddningsflotte på med två personer i. Efter att ha beräknat positionen skickades minsveparen Landsort ut för att undsätta de överlevande.

Klockan 13.55 anlände räddningsfartyget till platsen och kunde plocka upp de två överlevande i livbåten. De två överlevande var andrestyrmannen Arne Thuresson och arméofficeren Arne Mohlin. De två kunde berätta att fartyget hade saktats av en enorm explosion vid kl 06 på morgonen. Av explosionen klövs fartyget i två delar och gick till botten mycket snabbt.

På kvällen den 24 november ställdes alla offentliga tillställningar in på hela Gotland, en minnesstund hölls även i Visby där biskopen Torsten Ysander sade: ”Hela vår ö känner smärta inför den katastrof som i dag före gryningen drabbat vår sjöförbindelse med fastlandet och som bragt outsäglig smärta i så många gotländska hem”. Katastrofens yngsta offer var den 6-åriga flickan Britt Karlsson från Visby.

Den 1 december 1944 tillsatte staten en kommission för att utreda orsaken till fartygskatastrofen. Man utredde bland annat om lasten av sprängämnet kunde ha orsakat explosionen som sände fartyget till botten. Man bärgade en klocka från fartygets radiorum som hade stannat på 05.57 och man kunde på så vis exakt fastslå tidpunkten för explosionen. Totalt bärgade man över 1300 delar från det förlista fartyget.

Hansakommissionen kom fram till att explosionen hade inträffat på babord sida, 1 meter under vattenlinjen mellan den förliga masten och kommandobryggan. Efter att ha undersökt metallsplitter från vraket kom man också fram till att explosionen hade orsakats av en torped som avfyrats från en främmande ubåt.

Det skulle dröja över 20 år innan hela sanningen skulle uppdagas. I februari 1964 avslöjade den tyske sjöhistorikern Jürgen Rohwer att en sovjetisk ubåt var skyldiga till den värsta svenska fartygskatastrofen, fram till förlisningen av Estonia, i modern tid. Förutom Hansakatastrofen kunde Rohwer avslöja vad som hade hänt med 23 svenska fartyg som förlist under kriget.

Efter sovjetunionens fall gjorde svenska journalister undersökningar i de gamla sovjetiska krigsarkiven. Man hittade då dokument som bevisade att det var sovjetunionen som låg bakom sänkningen. Ubåten L-21 under befäl av kaptenen S.S Mogilevskij hade avfyrat den torped som kostade 84 svenska liv.

Artikeln publicerades ursprungligen 2014-11-24.


  • Publicerad:
    2017-11-24 00:15