EKONOMI • Medan den uteblivna ”dubbelsänkningen” kritiseras, ser riksbankschefen beräknade 1,25 procentenheters sänkning på sju månader vid nyår som en stor men fortfarande ansvarsfull sänkning.

På onsdagen tillkännagav Riksbanken att man ännu en gång sänker styrräntan med 0,25 procentenheter (25 punkter), denna gång från 3,5 procent till 3,25.

Att styrräntan skulle sänkas var allmänt förväntat. Det faktum att det, mätt med bankens tidigare fastställande av normalsänkningen till 25 enheter, inte blev någon ”dubbelsänkning” denna gång har kritiserats, antagligen allra mest av ekonomiprofessorn vid Stockholms universitet Anna Alexius.

Efter onsdagsmorgonen räntesänkning med 25 punkter (0,25 procentenheter), ligger styrräntan nu alltså på nivån 3,25 procent. Så sent som i maj låg den på 4,0 procent. De två ytterligare räntebesked som återstår i år kommer, förutspår man, högst sannolikt även de handla om räntesänkningar. Riksbankschefen Erik Thedéen ser det kommande nyårets beräknade 1,25 procentenheters styrränte-sänkning på sju månader som en betydande och samtidigt klok sådan. I ett pressmeddelande kommenterar han den nu beslutade sänkningen och förutspår den närmaste framtiden efter den.

Den indikerar också att en eller två ytterligare sänkningar kan ske under första halvåret 2025.

Vid en presskonferens under onsdagen fastslog riksbankschefen att det faktum att inflationsmålet i stort sätt är uppnått möjliggör en takthöjning av räntesänkningen till fromma för hushållens köpkraft. Samtidigt påpekade han att standardminskningen per tillfälle fortfarande är 0,25 procentenheter per tillfälle.

Styrräntan förväntas av Riksbanken komma ligga på ungefär 2,75 procent vid slutet av år 2025. På längre sikt förväntar man sig inom den följande tvåårsperioden ytterligare två räntesänkningar och en styrränta på 2,25 procent år 2026. Med start i år sammanträder Riksbanken i ordinarie penningpolitiska överläggningar åtta gånger per år. 7 november och 19 december hålls årets två återstående möten.

”Riksbanken agerar inte som den lär”

Ovan nämnda ekonomiprofessorn Alexius är starkt kritiskt inställd Riksbankens aktuella insatser – både till vad hon finner vara dess alldeles för snålt vidtagna räntesänkningar och till dess alltför svagt underbyggda prognoser.

— Jag tycker att de borde ha sänkt räntan mycket mer, åtminstone till 2,50 procent som anses vara en neutral ränta .

Med ”neutral” ränta avser hon då en ränta som varken triggar igång ekonomin eller hindrar dess acceleration. Enligt Taylor-regeln – en ekvation som centralbanker nyttjar för beräknande av ett lands inflation, arbetslöshet och bruttonationalprodukt (BNP), borde Riksbankens styrränta redan idag vara 1,50 procent istället för de 3,25 i onsdagens räntebeslut, fastslår Alexis i Svenska Dagbladet.

Professorn påtalar att Riksbanken 2017 i en artikel fann Taylor-regeln ”ge en god vägledning om hur penningpolitiken bör bedrivas” samt att det finns ”teoretiska skäl som talar för att Taylor-regeln leder till goda utfall”. Trots detta, invänder hon, väljer banken att inte sänka räntan i enlighet med denna regel, utan i en avsevärt makligare takt.

— Vi har nu en lågkonjunktur. Ändå fortsätter Riksbanken att bromsa ekonomin med en hög ränta som ligger över den neutrala nivån. Ja jag blir riktigt irriterad, säger hon.

"Inte vist att stå i givakt inför en regel”

På en pressträff under onsdagen kommenterade Riksbankschefen Thedéen ekonomiprofessorns kritik.

— Vi har fått krig. Vi har haft pandemi. Det är en väldigt stor osäkerhet. Att då gå stenhårt på en regel och säga att nu är resursgapet på en viss nivå och därför ska vi ned direkt till vad den indikerar, det tycker jag inte är en klok politik, sade han och tillade:

— Vi menar att det är klokt att göra det i en någorlunda lugn takt. Lugn och snabb, om det nu går att kombinera. För vi tycker att det här ändå går snabbt, sade Riksbankschefen Erik Thedéen på onsdagens pressträff.