KRIMINALITET • Polisen har sedan 2017 fått stora ökade resurser och personalantal för att försöka kväva den eskalerande grova kriminaliteten i landet. Trots detta finner en utredning från Brottsförebyggande rådet att uppklaringsgraden har stampat på stället.

I en utvärdering från Brottsförebyggande rådet (Brå) finner man att polisens utredningsgrupper för grova brott har ökat med mer än 30 procent mellan 2018 och 2023. Polisens budget har även ökat med omkring 80 procent sedan 2017. Trots detta har andelen grova brott som klaras upp stått på stället.

Omkring 19 procent av brotten blir uppklarade, något Kristin Franke Björkman, utredare på Brå, tror sig ha en förklaring till:

— Vi ser att polisen har haft en otillräcklig förmåga att möta utvecklingen av de grova brotten under de senaste åren. Personaltillväxten har skett för sent i förhållande till brottsutvecklingen och det har blivit svårare att hitta personal med rätt kompetens. Situationen är särskilt allvarlig i polisregion Stockholm, som haft en betydligt lägre tillväxt än övriga regioner, säger , Franke Björkman.

Skjutningar litet undantag

En liten ”ljusning” kan ändå ses när man specifikt ser på grova brott som utförs i gängkriminaliteten, det vill säga skjutningar och sprängningar. Uppklaringen för dessa brott närmar sig en tredjedel – från 27 till 30 procent.

— För att hantera de allra grövsta brotten har lösningen ofta varit att låna in personal från andra delar av myndigheten som vanligtvis inte hanterar grova brott, men de här tillfälliga förflyttningarna är inte en effektiv användning av personalresurserna utan skapar snarare ett ”hål” som flyttas runt i organisationen, säger Lina Fjelkegård, utredare på Brå

Man menar vidare att grova brott ger följdeffekten att det som man kallar ”mängdbrott” lämnas på hög. Detta efter att man sett att lokalpolisområden med många grövre brott har en tendens att ha en markant lägre procent på lösta ”mängdbrott”.