OPINIONSUNDERSÖKNING • Tanken på en teknokrati lockat allt fler svenskar, visar en opinionsundersökning som publiceras på torsdagen. Dessutom uppger 20 procent att de vill ha en ”stark ledare”.

Under torsdagen publiceras SOM-institutets årsbok ”Inferno”, som bland annat innehåller statistik rörande svenskars syn på den så kallade demokratin, som samlades ihop under 2023. I en debattartikel på DN skriver tre statsvetare från Uppsala universitet bekymmersamt om att allt fler svenskar vill att experter styr vissa frågor snarare än folkvalda, med andra ord att man föredrar en teknokrati.

Hela 87 procent av de tillfrågade i SOM-­undersökningen 2023 uppger dock att de instämmer helt eller delvis i att ”demokratier, där folkvalda politiker beslutar, är bättre än andra styrelseskick på att lösa dagens samhällsproblem”. Samtidigt uppger 55 procent av de tillfrågade att ”experter, som inte behöver ta hänsyn till folkvalda politikers beslut, är bättre på att lösa dagens samhällsproblem”.

När det gäller så kallad autokrati, eller en ”stark ledare”, uppger så många som 20 procent att ett sådant system är bättre än demokrati på att lösa de stora samhällsutmaningarna.

Det är också tydligt att högutbildade och höginkomsttagare har ett större förtroende för demokratin, medan yngre personer, lågutbildade och låg­inkomsttagare är mindre benägna att stödja demokrati. När det gäller teknokrati är det dock högutbildade och höginkomsttagare som är mest positiva.

Sverigedemokrater är mindre imponerade av demokrati än övriga partiers sympatisörer, och föredrar i högre utsträckning än andra autokrati. De som framförallt sympatiserar med expertstyre är miljöpartister, vilket kan sammanfalla med de högutbildade och höginkomsttagare, men också att Miljöpartiet tidigare förespråkade en slags teknokrati.

Statsvetarna i Uppsala konstaterar också att det ofta är frågor där det råder skarpa motsättningar som svenskarna gärna vill att experter tar över beslutsfattandet från de folkvalda. Detta gäller exempelvis pandemier, ­klimat- och miljökriser samt finans­kriser, men även grov brottslighet och integrationsproblem.

Det enda politiska parti i Sverige som faktiskt förespråkar en kombination av teknokrati och autokrati är Nordiska motståndsrörelsen. I organisationens politiska program ”Vår väg” kan man bland annat läsa:

Rent konkret skulle vårt styrelseskick fungera på så sätt att Nordiska motståndsrörelsens ledning efter maktövertagandet väljer ut en allnordisk senat med kompetenta människor sprungna ur folket direkt från samhället och sina positioner inom den civila administrationen, från företag, vetenskapliga institutioner och från de nordiska militära styrkorna. Senatorerna skulle alltså väljas bland sådana som genom sitt liv konsekvent utmärkt sig genom förtjänster i samhället för folkets väl. De skulle inte vara karriärpolitiker med partilojaliteter som idag.

Vidare kan man läsa att senaten sedan har att välja en ledare för staten genom en sluten omröstning. Dennes uppgift blir sedan att med hjälp av senaten ”ta beslut i stora och viktiga frågor som rör hela folkets, landets och statens framtid”, vilket därmed kan ske ”snabbt och effektivt utan onödig byråkrati och för hela folkets väl”.

Ledaren och senaten kommer sedan att kompletteras med ett allnordiskt parlament, med folkvalda ledamöter från hela Norden som väljs genom återkommande personval, kan man läsa i Vår väg.