INRIKES • En ny rapport från Svenskt Näringsliv visar att 36 procent av alla företag har utsatts för brott, men att färre väljer att anmäla dem. De vanligaste brotten är så kallade mängdbrott och handel är hårdast drabbad.

Svenskt Näringsliv har kartlagt hur företag i landet utsätts för brott, vilket de redovisar i rapporten Brottsbarometern 2024. Enligt den har 36 procent av svenska verksamheter utsatts för brott, vilket motsvarar ungefär 120 000 företag. De vanligaste brotten är så kallade mängdbrott som snatterier, skadegörelse, stöld samt inbrott och handel är den bransch som drabbas hårdast. Organiserad kriminalitet och IT-brott är däremot mindre vanligt, även om de får stor uppmärksamhet.

Lena Nitz, expert på brott och trygghetspolicy hos Svenskt Näringsliv, anser att polisen måste satsa extra mycket på att kunna klara av mängdbrotten, då dessa får stora konsekvenser för lokalsamhället och i sin tur Sverige som helhet. Som ett exempel på hur det ser ut idag kan påpekas att hela tio procent av företagen har valt att avstå från investeringar med hänvisning till att de känner sig utsatta och är oroliga för brott.

— Företag utsätts inte bara en gång utan flera gånger. Vi ser ett växande samhällsproblem, där brottsligheten undergräver ekonomisk tillväxt, skapar osäkerhet och skadar samhället, säger Nitz.

Dessutom ser man en oroande utveckling i att allt färre väljer att anmäla brott, som de utsätts för. En orsak till det är att man inte tror att polisen kan lösa dem och att det därmed ”inte är värt det”.

– Andelen företag som inte har polisanmält något brott alls har ökat med cirka tolv procent sedan förra rapporten. Det är en varningssignal. Om man inte anmäler brott på grund av låg tilltro till polisens förmåga att lösa dem, påverkas även tilliten till rättssamhället och samhällskontraktet, fortsätter hon.

För att komma till rätta med problemen föreslår man att det ska tillsättas en nationell samordnare i regeringskansliet och att polisen bör inrätta ett råd liknande European Cybercrime Center. Man vill också se ”nolltolerans” för mängdbrott inom polisen och framhåller vikten av ett gott samarbete mellan ordningsmakten och näringslivet, vilket sin tur bör delta i lokala förebyggande åtgärder.

Rapporten nämner inget om vilka som utför brotten, något som kanske ska ses i ljuset av den kritik man riktar mot Brottsförebyggande rådet. Man anser att deras statistik är bristfällig och måste kompletteras med brottskoder.

— Om vi inte har en korrekt bild av kriminaliteten i samhället, inklusive brott mot företag, blir det svårt att fatta effektiva politiska beslut, säger Lena Nitz.