RECENSION. Henrik Gustafsson har läst boken ”Idioter föder idioter” från Logik förlag.

Boken ”Idioter föder idioter” av Niklas Hageback gavs nyligen ut av Logik förlag. Författaren har yrkesmässig och akademisk bakgrund inom ekonomi samt arbetar med inriktning på psykologi. Boken behandlar tidigare samt nutida förhållningssätt till eugenik/rashygien och befolkningsfrågor. Hageback inriktar sig främst på hur förändringar i befolkningens sammansättning påverkar samhällets ekonomi. Boken är högintressant, relevant samt innehåller även för den som är insatt i ämnet en del nya och tänkvärda perspektiv.

Vikten av att förbättra befolkningskvalitén
Vi upplever idag en situation där allt färre blir tvungna att dra lasset åt allt fler. Detta är en utveckling som kan leda till social oro och samhällskollaps. Ämnet eugenik behandlar vikten av att förbättra kvalitén på befolkningen. Det är förstås en fördel ju fler friska, arbetsföra, intelligenta och självuppoffrande medborgare som finns i ett land i förhållande till dem som är sjuka, gamla och handikappade. Ett välfärdssystem kan inte upprätthållas om det är för många som inte kan bidra till samhället. Eugenik handlar om en strävan att förbättra folkmaterialet för att öka befolkningens livskraft och duglighet.

Hageback skriver att dagens utbildningspolitik utgår från den felaktiga principen om att alla är som ett blankt kort. Den verkar utgå från den rådande dogmen om att alla är ”lika”. Vem som helst ska kunna prestera på en viss nivå oavsett gener och biologiska förutsättningar. Författaren hävdar däremot att alla föds med olika ärftliga förutsättningar som sätter gränser för vilka ambitioner som är realistiska. Kognitiva förmågor som till exempel visar sig i en persons IQ påverkar inte bara ett lands ekonomi utan även brottslighet, missbruk och frekvens av såväl fysisk som psykisk sjukdom (2018:9). Förbättrade kognitiva förmågor bland befolkningen kan gynnas genom invandring av personer med höga förmågor eller utvandring av personer med låg förmåga. I Sverige verkar det som att vi numera konsekvent väljer att göra tvärtom då vi tillåter massiv invandring av personer med låga förmågor. Något som även visar sig i vår ekonomi och samhällsutveckling. En annan åtgärd för att förbättra befolkningen är att uppmuntra familjebildning bland par med önskvärda genetiska kognitiva egenskaper. Detta är dock en långsiktig process som inte ger resultat förrän i nästa generation. Jag tror även att positiva resultat kan uppnås genom försök att förbättra folkhälsan.

Ärftlig intelligens
Hageback går igenom eugenikens historia och förklarar hur det handlar om att försöka förbättra mänskliga egenskaper. Detta är en strävan som kan spåras tillbaka till de tidigaste civilisationerna. Människor som upplevdes ha önskvärda egenskaper uppmuntrades till att få många barn och nyfödda med funktionshinder avlägsnades för att deras arvsanlag inte skulle spridas vidare. Ordet eugenik härstammar från två grekiska sammansatta ord som betyder ”god ras”. Den engelska forskaren Sir Francis Galton (1822-1911) definierade eugenik som: ”vetenskap som berör alla faktorer som kan förbättra de ärftliga egenskaperna” (2018:16-17). Galton inspirerades av sin kusin Charles Darwin och var den som etablerade eugenik som ett akademiskt ämne. Han bekymrade sig över en samhällsutveckling där välfärdssystemet gynnade kognitivt undermåliga vilka förökade sig på samhällets bekostnad. Galton var den som grundade eugenik-rörelsen samt hjälpte till att lägga grunden för det psykologiska området beteende-genetik vars forskning kom i fokus i mitten av 1900-talet (2012:95). Han var även den person som uppfann metoden att använda fingeravtryck för igenkänning av personer (2012:108). Det är alltså inte, som många kanske trott, från Sverige och Tyskland som vetenskapen kring rashygien härstammar utan ifrån England; inspirerat av Darwins evolutionsteori.

Sir Francis Galton.

Sir Francis Galton skrev en bok som heter ”Hereditary genius” i vilken han spårade enastående personers familjeträd. Han föreslog att Darwins teorier om evolutionen även gäller mänskliga psykologiska drag. Särskilda begåvningar visade sig vara ärftligt i vissa familjer vilket fick Galton att föreslå att ett selektivt urval för förökning bland befolkningen kan vara önskvärt för att förbättra människorna. Hans övertygelse om ärftlighet inom mänskligt beteende fick honom att dra slutsatser som idag skulle gjort att han hade kallats för en ”hemsk rasist”. Han gjorde även analysen att människoraserna utvecklats i anpassning till speciella ekologiska omständigheter (2012:109).

Ett intressant ämne som Hageback beskriver är epigenetik. Det är: ”studiet av hur individuella gener kan aktiveras eller de-aktiveras genom miljön eller livserfarenheter”. Till exempel kan effekterna av livserfarenheter föras över till kommande generationer och skapa evolutionär förändring. Det beskrivs som att: ”snarare än att DNA-strukturen förändras permanent, så slås vissa gener i DNA av eller på och dessa förändringar kvarstår hos avkomma(n)”… ”Studier av geografiska områden som drabbats av svält eller liknande svårigheter har visat att detta kan orsaka genetiska förändringar såsom beskrivits, och dessa återfinnes i nästa generation” (2018:42-43). Jag antar att detta även gäller en befolkning som utkämpat förödande krig eller upplevt långa perioder i frånvaro av detta.

Hageback skriver ingående om IQ-skillnader. Numera verkar den accepterade uppfattningen vara att IQ beror på miljöfaktorer. Författaren hävdar att det är något som i högsta grad är medfött. En intressant detalj som citeras i boken från psykologen Arthur Jensen är att ett lågt IQ mycket bättre kan förutspå en persons yrke än ett högt IQ. Detta beror på att en person med högt IQ kan vara allt från en outbildad arbetare till en nobelprisvinnande vetenskapsman. Personer med lågt IQ däremot förekommer inte alls inom vetenskapsvärlden eller någon av yrkena som kräver hög utbildning (2018:48-49). Hög IQ ger alltså möjligheterna, men vad personen uppnår däremot beror på deras motivation. En person med IQ på 140 och över betraktas som ett geni och Hageback skriver att nästan alla vetenskapliga upptäckter görs av individer med IQ över 140. Det är en kategori som normalt bara omfattar 0,2 % av befolkningen (2018:50). Personer med IQ mellan 80-90 betraktas som lågbegåvade och under 70 som förståndshandikappade (2018:51-52).

Miljö eller arv
Angående frågan om det är miljö eller arv som formar en persons intelligens skriver Hageback att: ”inverkan av miljön på mänskligt beteende, inklusive intelligens, spelar en underordnad roll, och att det är de ärftliga faktorerna som till största del är avgörande. Än så länge har den politiska doktrinen valt att bortse från dessa vetenskapliga fakta” (2018:55). Det man förstod redan för hundra år sedan var att det inte handlar om arv eller miljö utan att dessa två saker befinner sig i ett samspel med varandra. Blyförgiftning och svält är exempel på miljöfaktorer som kan påverka kognitiva förmågor negativt, men ärftligheten sätter ändå en övre gräns för människors utveckling. Människor har ett slags genetisk potential som påverkas av miljöfaktorer, men lyckas man nå dit blir det svårt att förbättra sina förmågor ytterligare oavsett hur fördelaktig miljön är.

Jag kom att tänka på den norska dokumentärserien ”Hjernevask” där en forskare jämför vår genetiska potential med ett kortare och ett längre gummiband som båda kan sträckas ut till samma längd. Dokumentärfilmaren Harald gör betraktelsen att det långa gummibandet kan sträckas ut längre än det korta och ifall man försöker sträcka det korta lika långt så finns det en stor risk för att det går av. Jag tycker detta är en bra jämförelse med mänskliga gener och dess potential. Man kan utvecklas till en viss grad men efter detta blir det allt svårare förbättra sina resultat. Måhända kan detta sägas gälla även för fysisk och psykisk träning på såväl individ som gruppnivå.

Scenen med gummibanden är cirka 35 minuter in i filmen.

Tvillingstudier
Det traditionella sättet att uppskatta graden av ärftlighet har utgjorts av tvillingstudier. ”Ett stort antal studier har visat att tvillingar som delar miljön in i minsta detalj… inte har mer jämförbara skolbetyg, eller andra mänskliga beteenden, som politiska åsikter, religiösa attityder, och t.o.m. estetiska preferenser än tvillingar som växt upp åtskilda. Studier har också visat att adopterade barn senare i livet beteendemässigt mer liknar sina biologiska föräldrar än sina adopterade föräldrar” (2018:57-58). En annan intressant upptäckt är att: ”graden av ärftlighet ökar med åren. För spädbarn kan arvets inflytande vara så lågt som 20 procent, i barndomen ökar den till cirka 40 procent, för att i vuxen ålder nå ända upp till 85 procent” (2018:58). Istället för att det skulle vara så att miljön påverkar människor alltmer med tiden är det snarare så att generna uttrycker sig allt starkare ju äldre man blir. Därmed blir man också mer benägen att välja en miljö som passar ens egna genetiska preferenser bättre. Våra gener kan ses lite som en självförverkligande profetia som yttrar sig starkare med tiden.

Degeneration av samhället
På senare tid har det visat sig att IQ-nivåerna har börjat sjunka i många OECD-länder. Hageback förklarar detta delvis med att demografin förändrats genom invandring från tredje världen och att denna drivit ner IQ-nivån. I Sverige skiftar genomsnitts-intelligensen snabbt; från att tidigare ha varit 104 så sjunker den nu mot 90. Orsaken sägs ligga i en massimmigration från tredje världen de senaste två årtiondena. Bland de länder som pekas ut återfinns bl.a. Irak och Syrien med genomsnitts-IQ på 87 samt Eritrea och Somalia med 68. Hageback skriver att personer från länder med lägre genomsnitts-IQ idag utgör cirka 12 % av befolkningen, vilket är en stor förändring sedan 80-talet då befolkningen var mer eller mindre homogen (2018:129).

Hageback menar att en samhällskollaps oftast verkar orsakats av interna faktorer, men att den svaghet som dessa skapar inbjuder externa krafter till att invadera och ta över. En psykologisk förändring kan bero på ”nedgradering av befolkningens genetiska komposition, och i så fall, är kollapsen av beständig natur. En hypotes som stöds av det historiska faktum att kollapsade samhällen bara undantagsvis lyckas återvinna sin tidigare position” (2018:121-122).

Exemplet med romarrikets nergång kan här tjäna som en varning. Professor Martin Nilsson skrev om detta i sin uppsats ”Rasblandningarnas omfång och betydelse i det romerska kejsarriket” från 1923. Här hävdade han att: ”romerska rikets fall och den antika kulturens undergång är icke blott ett statligt och kulturellt utan också ett biologiskt problem” (1997:11). Vidare skriver han att: ”Det romerska riket fylldes av bastarder, de gamla raserna upplöstes i rasblandningens kaos. Däri är den djupaste orsaken att söka till kulturens upplösning och rikets undergång. Världen återvände till primitiva former för andligt och materiellt liv, statlig och ekonomisk organisation” (1997:20).

I det här sammanhanget kom jag att tänka på komedifilmen ”Idiotrepubliken” från 2006. I denna sövs huvudpersonen ner och vaknar upp i ett samhälle där fördumningen bland befolkningen är total. Han har svårt att göra sig förstådd och ingenting i samhället fungerar. När jag såg filmen första gången tolkade jag den som en varningsklocka. Jag tänkte att det var ett högst realistiskt scenario om vi fortsätter på i det spår som vi befinner oss på.

Hagebacks slutsats är en uppbar sanning; att demografin avgör framtiden. Detta gäller för såväl vårt samhälle, hur vårt land präglas och hur hela världen kommer se ut. Författaren talar mest om ekonomiska förhållanden men det är också uppenbart hur ras-sammansättningen på befolkningen påverkar ett lands ekonomi.

Källor:
Hageback, Niklas. (2018). ”Idioter föder idioter – Varför människor inte längre är skapade jämlika”. Logik förlag.
Nilsson, Martin, P:n. (1997). ”Rasblandningarnas omfång och betydelse i det romerska kejsarriket”. Historieforum.
Wertheimer, Michael. (2012). ”A Brief History of Psychology”. Psychology Press.

  • Publicerad:
    2018-08-21 08:00