Dagens datum 26 mars Denna dag 1888 föddes krigssjuksköterskan Elsa Brändström – en svensk Florence Nightingale som dedikerade sitt liv åt att hjälpa tyska soldater och civila.

Den svenska diplomatdottern Elsa Brändström kom under och efter de två världskrigen att markant förbättra situationen för tyska krigsfångar och deras efterlevande. Efter andra världskriget ledde hon hjälporganisationer som sände hjälpsändningar till tyska kvinnor och barn som svalt och blivit hemlösa på grund av den allierade efterkrigspolitiken. Trots hennes bedrifter är hon idag relativt okänd i Sverige, men i Tyskland och Österrike finns fortfarande monument och gator uppkallade efter den svenska krigssjuksköterskan.

Elsa Brändström 1906.

Elsa Brändström föddes den 26 mars 1888 i St. Petersburg då hennes far, den svenske generalen Edvard Brändström, var militärattaché vid Sveriges ambassad i Ryssland. Då familjen flyttade till Sverige när Elsa var tre år gammal tillbringade hon merparten av sin uppväxt i Sverige. Hon växte upp i Linköping och utbildade sig där till lärare innan familjen åter flyttade till Ryssland år 1908. Hennes far hade fått nytt arbete som svenskt sändebud St. Petersburg och Elsa, nu 20 år gammal, valde att flytta med.

Vid första världskrigets utbrott fick Elsa Brändström snabbutbildning som sjuksköterska och blev frivillig krigssjuksköterska i ryska armén. 1915 anslöt sig Brändström till svenska Röda korset i Sibirien för att hjälpa tyska krigsfångar som behandlades mycket illa i de ryska fånglägren. Brändström möttes av överfulla baracker, avsaknad av sängar, filtar, vatten och tvättmöjligheter samt utbredd tyfus (Elsa Brändström drabbades själv av fläcktyfus). Dödligheten i de sibiriska lägren var 80 procent.

Brändström och hennes kollega, Ethel von Heidenstam, kontaktade de ryska myndigheterna och krävde bättre vård av de tyska krigsfångarna och organiserad hjälp från Röda korset-avdelningar i Sverige, Tyskland och Österrike. Tack vare deras arbete beräknar man att dödligheten snart sjunk till 18 procent. De tyska krigsfångarna betraktade den ljusa, långa och blåögda sjuksköterskan som en ängel och hon fick namnet ”Sibiriens ängel”. Inför de tyska soldaterna, av vilka många låg inför döden, svor hon att dedikera sitt liv åt att hjälpa deras barn.

Brändström (t.h.) med tyska krigsfångar i Sibiren 1916.

När Brändström återvände till St. Petersburg 1917 ägde den ”ryska revolutionen” rum. Hennes arbetstillstånd drogs in 1918 men hon fortsatte att göra resor till Sibirien innan hon arresterades 1920 av bolsjevikerna som en svensk ”spion”. Elsa Brändström dömdes av bolsjevikerna till döden, men domen drogs sedan tillbaka och istället för arkebusering blev Brändström internerad under en kort tid.

Efter kriget skrev hon boken ”Bland krigsfångar i Ryssland och Sibirien” (1921) och höll en sex månader lång föreläsningsturné i USA. Hon använde intäkterna för boken och föreläsningarna (hon fick ihop 100 000 dollar vid föreläsningar i 65 amerikanska städer) för att uppfylla sitt löfte till de döende tyska soldaterna i Sibirien – att hjälpa deras barn.

Elsa Brändström med de föräldralösa barnen i Neusorge.

1924 köpte hon ett barnhem i Neusorge i Sachsen som inhyste föräldralösa barn till tyska soldater. Hon köpte även en lantgård i Schreibermühle samt en kurort i Marienborn-Schmeckwitz som fungerade som sanatorium för de tidigare tyska krigsfångarna. Under sin vistelse i Tyskland grundade hon Elsa Brändströms fond som gav stipendium till barn från Neusorge.

Hon gifte sig med den tyske pedagogikprofessorn Robert Ulrich och fick med honom barnet Brita. 1933 accepterade hennes man ett lektorat vid Harvard och som en konsekvens av detta flyttade familjen året därefter till USA.

Efter andra världskriget inträdde den amerikanska Morgenthauplanen (utarbetad av de bägge judarna Henry Morgenthau, Jr och Harry Dexter White). Planen handlade i stora drag om att straffa Tyskland och förvandla landet och dess befolkning till ett förindustriellt jordbrukssamhälle. Morgenthauplanen innefattade en medveten svält- och fördrivningspolitik och mer än nio miljoner tyskar skulle dö som ett resultat av denna allierade etniska rensning mot tyskar efter andra världskriget. Morgenthau-planen stötte dock på kraftig kritik och lades ner, men svältpolitiken fortsatte, om än i mer långsam takt.

Bland annat satte man upp ett totalt förbud av import, och stora mängder matpaket som samlades in via Röda korset till den behövande civilbefolkningen släpptes inte igenom utan returnerades till avsändaren för att ruttna.

Tyskt frimärke från 1951.

Mot allt detta kämpade Elsa Brändström. I strid med den amerikanska politiken gentemot Tyskland samlade Brändström ihop massiva summor pengar till svältande och hemlösa kvinnor och barn i Tyskland.

Hon startade organisationerna CARE International  (Cooperative for American Relief in Europe) och CRALOG (Council of Relief Agencies Licensed for Operation in Germany) för detta ändamål. De som skänkte pengar var vanliga amerikaner, av vilka en stor del var tysk-amerikaner, som inte delade regeringens svältpolitik mot Tyskland. Utöver detta höll hon en sista föreläsningsturné i Europa för Rädda barnen 1945.

Organisationerna CARE och CRALOG förenade ett fyrtiotal organisationer. På grund av de allierades restriktioner distribuerade Brändströms organisationer sina hjälpsändningar direkt eller via tyska välgörenhetsorganisationer till enskilda mottagare. Brändström kunde själv inte åka på sin sista planerade resa på grund av att hon insjuknat. Hon avled 1948 i skelettcancer och ligger begravd i Stockholm. I Tyskland och Österrike finns många monument över tyskarnas ”skyddsängel” och flera städer har en Elsa-Brändström-Straße.