Har du liksom jag funderingar på hur det blivit i vårt land? Jag menar inte den politiska efterblivenheten med införandet av mångkultur, okontrollerad invandring, den massiva handlingsförlamningen och det allmänna fördummandet av folket.
Det är inte bara i vårt land denna fördumning och handlingsförlamning finns, utan den förekommer i hela västvärlden. Det är inte bara folket på gatan, de s.k. gräsrötterna, som är påverkade, utan det är likadant hela vägen upp till makthavarna. Allt detta ingår i en storslagen plan uppfunnen och pådriven av de internationella finansimperierna, plutokratin. Det finns betydande bevis som pekar på en konspiratorisk plan. Den allmänna förvirringen i västvärlden är orsakad av genomförandet av ”Den Nya Världsordningen”, vägen mot EN världsregering.
Jag vill inte gå in på konspirationen i sig utan hellre tala om ett par av effekterna som blir mer och mer påtagliga. De flesta klagar över den våldsamt ökande brottsligheten, man klagar vidare över invandringen och man klagar över hur regeringen sköter landet. Oftast sitter man vid frukostkaffet hemma och klagar men man gör det sällan utanför hemmets väggar. Man får inte klaga på dessa förekomster, det har man blivit lärd under ett par decennier via massmedia. Folk har blivit lärda att rätta sig i leden och hålla sig till den allmänt tillrättalagda sanningen. Man har gått och blivit politiskt korrekt, eller PK.
Trots detta reagerar en del och knyter näven i byxfickan. Det tyder på att de fortfarande kan tänka själva, dessa människor är inte helt förlorade. Men det är långt från att tänka en tanke till att verkligen säga det offentligt. Ännu längre är det att gå från ord till handling. Att på gator och torg protestera offentligt mot den vedertagna sanningen kan innebära fara för hälsa och välstånd.
Konflikträdsla, egocentriskt tänkande och fördumning, vilket leder till konformism, eller PK om man så vill, är ytterligare exempel på effekterna av den medvetna styrning som våra makthavare har fått i uppdrag att genomföra, från plutokraterna, av vilka de senare styr globaliseringen och är roten till det onda.
Det är inte så konstigt att det går utför med många företag idag. Det går dåligt inom de flesta branscher. Visst är det dåliga ekonomiska tider generellt, men allt går inte att skylla på något så abstrakt som ”dåliga tider”. En och annan företagsledare kan väl sticka upp och bevisa att han eller hon är duktig på sitt område, men för det mesta är det ett bedrövligt intetsägande intryck man får av dessa likriktade individer som omger sig med idel ”ja-sägare”. De flesta i
ledande positioner idag är födda under 60-, 70- och tidigt 80-tal. De flesta i mellanpositioner är födda under samma tidsperiod. De allra flesta i den offentliga sektorn är från samma generation. Dessa är de jag kallar den förlorade generationen.
Människor födda tidigare än 60-talet har oftast ett helt annat tänkande. Dessa människor blev uppfostrade till individer vilka lärde sig att ta ansvar var något föredömligt. Man lärde sig att ta hänsyn till andra människor och man lärde sig att kunna stå upp för något man trodde på. Detta tillsammans med att man hade en trygghet i sig själv, grundad på ens medvetande om sitt ursprung och den kultur och de traditioner man härstammade från. De flesta blev socialt uppfostrade, dvs. man lärde sig umgås med andra under ordnade former. I normalt mänskligt beteende är detta en nedärvd egenskap sen urminnes tider, givetvis inverkar kultur och tradition högst betydligt. När jag nämner den nedärvda sociala egenskapen vill jag för ett ögonblick bortse från allt som har med kultur och tradition att göra och förtydliga vad jag menar med nedärvd social egenskap.
Se på något i naturen, en vargflock till exempel, en flock vildhästar i Mongoliet eller en lejonflock i Afrika. Alla individer i dessa ”samhällen” har en nedärvd social egenskap som möjliggör överlevnad inom flocken. Saknas den funktionen, blir individen utstött och överlever sällan. Här kanske någon vill provocera med att säga: ”Men då råder det ju PK inom dessa flockar och det är ju det du vänder dig emot”. Förvisso kan man lite enkelt uttrycka sig på det viset, men i slutändan blir det en tankevurpa. Skulle det råda PK inom dessa flockar skulle det inte förekomma att individer utmärkte sig på ett eller annat sätt. Ingen skulle ta på sig ansvaret att varna flocken för fara, ingen skulle utmana ledaren på dennes ledarskap. Skulle en flockledare vara svag och inte försvara flocken skulle dess dagar snart vara räknade. Skulle alla individer uppföra sig på samma vis, tänka på samma vis, skulle också detta leda till flockens undergång. Speciellt om de ledande i flocken ärvt sämre självbevarelseinstinkter; en fördumning av flocken skulle leda till undergång. I den sunda naturliga livsdugliga flocken är alla individer klart medvetna om sin tillhörighet och känner ett stort värde i att tillhöra just denna flock. Denna medvetenhet ger den styrka som behövs för överlevnad, det frambringar en stark flock som kan försvara sitt revir.
Våra makthavare gör allt för att förstöra denna nedärvda naturliga egenskap hos människan. Utan individuellt tänkande, utan individuellt företagande stagnerar vår utveckling och människan förvandlas till en maskin i den globala regeringens tjänst. Vår nationella tillhörighet skall raderas från vårt medvetande. Vi blir styrda in i tankegångar om att vi alla är lika, att det inte finns någon skillnad mellan könen, att alla raser endast skiljer sig på utseendet. Vad blir det av de individer som anser att den vedertagna sanningen är den enda sanningen? De blir
förvirrade och osäkra på sig själva, vilket leder till att de gärna hävdar sig på andras bekostnad.
Jag drar inte alla över en kam, jag generaliserar så att inte några blir stötta i detta politiskt korrekta tidevarv när jag talar om den förlorade generationen. Uppfostran för de flesta i dessa årgångar skilde sig markant från de tidigare födda. Det är faktiskt en skarp skiljelinje från början av 60-talet. Nu skulle det vara ”fri uppfostran” som gällde, barnen skulle kunna uttrycka sig själva precis som de önskade. ”Be able to express oneself” som det hette och som fortfarande är dogmen.
Ungarna får inga rättesnören eller regler att förhålla sig till. De får ingen information om vad de hade för ursprung eftersom detta är fullständigt oväsentligt enligt nya införda normer. Denna uppfostran är emot alla normala naturliga metoder att överföra erfarenheter till sin avkomma. Genom den fria uppfostran förvägras barnen den ledning som så småningom för dem in i vuxenlivet. Om man inte ger barnen ledtrådar för hur man umgås och vad som väntar runt hörnet då de lämnar hemmet för att flyga ur boet, anser jag det kan liknas vid överlagd sadism. Om det inte är sadism så i alla fall fördumning som redan satt in.
Alla, även nationellt sinnade, hemfaller åt kulturmarxistiska/freudianska normer vad gäller uppfostran av barn. Inget är så tabubelagt som att diskutera något annat än den fria uppfostran. Att påpeka för någon att jag anser barnet vara ouppfostrat leder ofelbart till barnets eller förälderns omedelbara förtrytelse.
Eftersom jag tillhör en äldre generation har jag förmånen av att se tre generationers utveckling av barnuppfostran. Ofta får jag höra att ”barn är sådana nuförtiden”, samma hörde jag när jag själv var småbarnsförälder. Det konstiga är att barn alltid varit ”sådana”, men de blir inte ”sådana” av sig själva. Det är föräldrarna som ändras då de accepterar nya normer att rätta sig efter. De nya normerna är inget annat än den smygande, infiltrerande, marxistiska freudianska teorin om fri uppfostran utan regler och gränser.
Det är absolut inget fel att lära barn från väldigt tidig ålder att det finns andra i omgivningen än dem själva, att de inte är ”universums centrum”, att man lyssnar på äldre och inte avbryter ett samtal mellan äldre, att man vet när man ska säga tack, att man vet hur man hälsar på äldre, hur man uppger sitt namn när man kommer hem till någon, att barnet kan sitta still vid matbordet och inte slabba överallt. Man skall lära barnet att förstå att man skall ta hänsyn till andra, sina familj, sin släkt, sin nationstillhörighet i första hand. Barnet mår bättre av att få lära sig att det finns gränser för allt. Det eviga dravlet från kulturmarxistiskt håll om att barn blir hämmade av den ”icke fria uppfostran”, att auktoritet är något förfärligt för ett barn att uppleva, är inget annat än en systematisk hjärntvätt som leder till samhällets upplösning.
Nationalister bör vara extra noggranna med självhygienen mot det marxistiskt-freudianska onaturliga förfarandet som förgiftar både dem själva och det bästa man har, sina barn. Många inom rörelsen har inte fattat att de faktiskt har anammat detta gift, vad gäller barnuppfostran. Den yngre generationen borde oftare rannsaka sig själva för att finna hur det marxistiska giftet har påverkat och utvecklat deras tänkande. Vi äldre ser vad som händer och påtalar också detta, men den yngre generationen säger sig veta bättre än oss gamla fossiler.
Att tillbringa mer tid tillsammans med sina barn än vad som sker idag är oerhört viktigt. Det går att klara sig på en lön om man verkligen vill och kan undvara alla sina ”måste ha-prylar”. Barnen måste väl ändå vara viktigare än all världens ”häftiga prylar”! Barnen behöver förebilder i sina föräldrar som ska agera som föräldrar och inte någon ”kompis”. Ljug aldrig för ditt barn, de tål sanningen mer än de flesta vuxna. Barnet måste kunna lita på båda sina föräldrar i alla lägen och se upp till dem. Kärlek till dina barn är att ge dem vägledning inför verkliga livet, inte att släppa dem lösa vind för våg när de är små.
Om vi verkligen vill förändra samhället måste vi göra det radikalt och inte halvhjärtat. Vi skall lära våra barn, genom naturlig uppfostran, att ta hänsyn, att visa självbehärskning, att vara artiga, att lyssna, att ta ansvar, veta vad auktoritet är samt att det inom alla människors och djurs samhällen existerar hierarkier (antingen man vill det eller inte) som man får rätta sig efter, m.m. m.m. Ha alltid i åtanke att vårt framtida samhälle skall byggas enligt principen – SAMHÄLLETS VÄL FÖRE EGENNYTTAN. Hur ska vi kunna uppnå detta med en s.k. fri uppfostran av våra barn som bara leder till individualistiskt, egoistiskt tänkande och därmed samhällets förfall?
Artikeln utgör den första delen av två. Del andra delen kommer att publiceras i dagarna.
Hoppa till huvudinnehåll
