VETENSKAP • En ny studie som nyligen publicerats upptäckte betydande skillnader mellan mäns och kvinnors hjärnor på en mikroskopisk nivå. Man tror sig genom studien ha kunnat identifiera markörer som kan peka på högre risk för psykiska sjukdomar och neurologiska åkommor.

I en ny studie har forskare använt en avancerad magnetkamerateknik för att analysera mäns och kvinnors hjärnor och hur dessa kan skilja sig från varandra. Man har granskat över 1000 unga vuxnas hjärnor på cellnivå och mer specifikt hur vattenmolekyler rör sig i hjärnan.

En av forskarna som deltog i studien, Richard Watts från University of Canterbury i Nya Zeeland säger att resultaten var överraskande:

— Vi fann ganska stora skillnader mellan män och kvinnor i strukturer som ligger djupt inne i hjärnan. De här strukturerna är kända för att vara involverade i sådant som känslor, inlärning, minne och uppmärksamhet säger han i en intervju med Svenska Yle.

Även tidigare forskning har visat på skillnader i hjärnfunktioner mellan könen, men då har man inte kunnat se en så markant skillnad som man nu ser genom den nya studien. Tidigare har skillnader främst förklarats med att män har större hjärnor än kvinnor, men att det inte i sig behöver vara hela sanningen.

— Det finns en kritik mot neurovetenskaplig litteratur, om att många resultat inte är möjliga att upprepa. Och det är ett stort problem. Men med så många deltagare och en så stor uppmätt effekt, som vi har i vår färska studie, så finns det verkligen ingen tvekan, kommenterar Watts.

Samband med psykiska sjukdomar

Gruppen bakom studien är även nyfiken på om de mikroskopiska hjärnstrukturerna kan kopplas till psykiska sjukdomar eller diverse kognitiva handikapp, en koppling man tror sig ha hittat. Watts säger att man fann en hel del i sin analys som kan kopplas till en ökad sannolikhet för ångest, depression, adhd och allmänt antisocialt beteende. Men han tillägger dock att ”Det är ändå inte klarlagt om de här sambanden är orsakssamband – att hjärnstrukturen alltså är orsaken till det mentala tillståndet”.

Man vet från förr, baserat på statistik, att ångest och depression är mer vanligt förekommande hos kvinnor samt att antisocialt beteende och autism är vanligare bland män. Den nya upptäckten kan eventuellt användas för att identifiera personer som löper högre risk för att drabbas av psykiska problem eller diverse neurologiska tillstånd, men Watts tillägger att det krävs mer forskning för att kunna implementera proceduren.

– Om det handlar om sådant som drabbar folk tidigt i livet, så finns det potential att kunna identifiera individer som kommer att ha hög risk att utveckla psykiska hälsoproblem, så att man kan behandla dem tidigare och effektivare, säger han.