KÖN • Enligt Statistiska Centralbyrån har i Sverige det så kallade könsgapet i röstningsmönstret ökat det senaste halvseklet. Män går ”högerut” och kvinnor ”vänsterut”.

Växande skillnader i röstningsbeteendet mellan män och kvinnor är en trend som observerats i många länder – och har tillskrivits förklaringar såsom biologiska skillnader och kvinnors ökande intresse av politik.

Kvinnor tenderar i högre grad än män att ”flockrösta” samt att i sitt röstande stödja generös välfärd – och ”tillåtande regler för immigration”.

Att män och kvinnor tenderar att rösta olika är ett faktum som varit känt länge. Men ”könsgapet” i röstningsmönstret har i Sverige aldrig varit större än nu.

Könen drar åt olika håll

Enligt Statistiska Centralbyrån (SCB) har denna könsskillnad accentuerats under det senaste halvseklet, med män som tenderar röra sig ”högerut” och kvinnor ”vänsterut” i det politiska landskapet.

Bland riksdagspartierna förklaras Sverigedemokraterna ha den mest ojämnt fördelade demografin för kön. I valet 2018 fick partiet mer än dubbelt så många röster från män än från kvinnor.

Moderaterna har även de alltid haft fler manliga än kvinnliga väljare, och detta mönster har förstärkts över tid.

Som kontrast har så kallade vänsterpartier fått allt fler kvinnliga väljare.
Vänsterpartiet har idag en övervägande majoritet kvinnor bland sina väljare, trots att män tidigare var i majoritet.

Miljöpartiet har alltid haft en klar majoritet kvinnor som röstar på partiet.

Socialdemokraterna hade länge en jämn könsfördelning bland sina väljare, men idag utgör kvinnor majoriteten bland partiets väljare. Partiets tidigare manliga svenska väljare har rört sig ”högerut”.

Centerpartiet och Liberalerna har historiskt haft en jämn könsfördelning, vilket de senare fortfarande har, medan Centerpartiet idag har fler kvinnliga än manliga väljare.

Två politiska läger

Åtminstone på ytan skulle Sveriges politiska landskap se annorlunda ut om endast män eller kvinnor röstade.

I en riksdag framröstad av män skulle, givet andra faktorer oförändrade, en koalition bestående av Moderaterna, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna kunna ta makten.

Om endast kvinnor röstade skulle, givet andra faktorer opåverkade, en vänsterkoalition centrerad kring Socialdemokraterna och Vänsterpartiet kunna styra landet.

Fenomenet att män och kvinnor i ökande utsträckning drar åt olika politiska håll är en trend som observerats i många länder, och är enligt forskarna extra accentuerad i så kallade jämställda länder (jämställdhetsparadoxen).

Detta mönster har, menar man, sin grund i de två könens olika biologi.

— Om vi tittar på jämställdhet och relaterar det till ekonomi så ser vi att män och kvinnor blir mer olika i mer jämställda länder eller länder med goda levnadsförhållanden, säger till exempel psykologiprofessor Agneta Herlitz i SVT:s Från savannen till Tinder.

Samma slutsats har tidigare dragits i studier i de vetenskapliga tidskrifterna Science och International Journal of Psychology.

Andra observationer som forskarna gjort är att kvinnor generellt i högre grad än män tenderar stödja en mer generös välfärdspolitik samt ”mer tillåtande regler för immigration” – ett mönster som till exempel av vissa anses förklara varför män i USA i högre grad röstar på Republikanerna, och kvinnor på Demokraterna.

Samtidigt menar en del forskare att kvinnor i högre grad än män generellt tenderar att göra ställningstaganden som ligger i linje med värderingar som ryms inom samhällets aktuella ”åsiktskorridor”.