Dagens datum 16 oktober: Denna dag år 1919 föddes agitatorn Adolf Hitler.
Hofbräukeller finns kvar än idag. Bilden i mitten är tagen från ett annat sammanhang än det som beskrivs i artikeln.
I november 1918 avslutades första världskriget genom att Tyskland kapitulerade. Vid samma tidpunkt genomfördes bolsjevistiska kuppförsök på hemmaplan. Bland annat hade kommunisterna samma månad utropat en rådsdiktatur i München under juden Kurt Eisner. Dessa bolsjevistiska uppror slogs sedan ned av riksvärnet, men situationen var fortfarande mycket osäker när soldaten Adolf Hitler återvände till München från kriget.
Hitler kom tillbaka till München, först i november 1918 och sedan i mars 1919. Han antog ett erbjudande att bli politisk agent för riksvärnet och fick i uppgift att undersöka en liten förening vid namn Tyska arbetarpartiet (DAP) som hade grundats den 5 januari 1919. Riksvärnet ville säkerställa att Tyska arbetarpartiet inte var ett nytt kommunistiskt parti.
Hitler besökte ett av partiets möten den 12 september 1919 och kom snart till uppfattningen om att det rörde sig om en nationell organisation med många vettiga åsikter. Däremot insåg han att partiet var dåligt organiserat med karaktären av en diskussionsklubb. Efter mötet hölls fri diskussion och en av mötesdeltagarna argumenterade för att Bayern skulle frigöra sig från Preussen. Hitler begärde ordet och höll ett anförande mot dessa folksplittrande åsikter. Det passionerade sätt som Hitler talade på gjorde sådant intryck att Anton Drexler, en av partiets grundare, ville rekrytera Hitler och att Hitler till sist, efter mycket tvekan, också antog detta erbjudande.
Hitler gick med i partiet den 4 oktober och blev den sjunde medlemmen i partiets centralkommitté. Hitler var redan av uppfattningen att ett nationellt parti skulle vara en massrörelse och påverkade partiets ledning i den riktningen. Endast 12 dagar efter att Hitler gått med i partiet skulle partiets första större offentliga möte hållas med Hitler som en av talarna. Tidigare hade partiet hållit möte inför som mest 38 personer. Hitler föreslog att partiet skulle förbruka hela sin partikassa och hyra en större lokal och tala inför en större folksamling. Hitler såg även till att mötet annonserades i tidningen Münchener Beobachter.
Mötet, som hölls i ölhallen Hofbräukeller, blev en stor succé jämfört med tidigare möten och samlade 111 personer. Hitler skriver i Mein Kampf:
Genom små penninginsamlingar i kretsen av oss fattiga satar skaffade vi ihop så mycket pengar, att vi slutligen i den på den tiden neutrala ”Münchener Beobachter” kunde annonsera om ett sammanträde. Resultatet var denna gång i sanning förvånansvärt. Vi hade förlagt mötet till Münchener Hofbräuhauskeller (inte att förväxla med Hofbräuhaus-Festsaal), en liten sal, som på sin höjd kunde rymma etthundratrettio personer. Mig föreföll detta rum som en jättehall, och var och en av oss undrade ängsligt, om det skulle lyckas oss att denna afton fylla den ”mäktiga” byggnaden med folk. Klockan sju var etthundraelva personer närvarande och mötet förklarades öppnat.En Münchenprofessor höll huvudanförandet och som andre talare skulle jag för första gången uppträda offentligt.
Huvudattraktionen var den förste av de fyra talarna, Dr. Erich Kühn, redaktör för den radikala nationalisttidningen Deutschlands Erneuerung (Tysklands förnyelse) som talade om judefrågan. Det var emellertid den andre talaren, Adolf Hitler, som stal föreställningen. Hitler talade om den judisk-kontrollerade pressen som undertryckte sanningen kring första världskriget och Versailles. Han talade med inlevelse om de brott som pågick mot det tyska folket och fick publiken helt och hållet på sin sida. En reporter från Münchener Beobachter rapporterade att ”Herr Hitler talade med passion” och att han ”använde hetsande ord” och uppviglade de församlade mot den judiska pressen. Hitler, som tidigare bara hållit föredrag i armékretsar och vars talarförmåga vissa av partiets kommittémedlemmar betvivlade, överraskade alla – utom honom själv:
Jag talade i trettio minuter och vad jag förut, utan att veta det, likväl haft en inre känsla av, bevisades nu genom verkligheten: jag kunde tala! Efter trettio minuter var människorna i den lilla salen elektriserade och hänförelsen yttrade sig först och främst däri att min vädjan till de närvarandes offervilja ledde till, att vi fick in trehundra mark. Härigenom var vi befriade från ett stort bekymmer. Vårt finansiella betryck var på den tiden så stort, att vi inte hade råd att låta trycka rörelsens programpunkter eller ens att ge ut flygblad. Nu var grundplåten lagd till en liten fond, ur vilken åtminstone det nödtorftigaste och nödvändigaste kunde bestridas.
Ett nytt möte hölls två veckor senare, nu med Hitler själv som huvudattraktion, där han talade om fredsfördragen vid Brest-Litovsk och Versailles och som samlade 130 åhörare. Vid detta möte hade mötessprängare tagit sig till platsen, men ”fick stryk och blev kastade utför trappan med bulor i huvudet” (Mein Kampf). Åhörarantalen vid DAP:s möten ökade successivt och efter några månader var antalet över 400. Den 14 februari 1920 antog DAP de tjugofem punkterna och höll sitt första massmöte inför 2000 åhörare vid Münchens Hofbräuhaus. Detta skedde endast fyra månader efter Hitlers första tal vid Münchener Hofbräuhauskeller.
Artikeln publicerades ursprungligen 2013-10-16.
Hoppa till huvudinnehåll
