PALESTINAKONFLIKTEN Israels premiärminister, försvarsminister, arméchef och nationelle säkerhetsminister försöker nu ändra på bilden av sig själva som oförmögna att komma överens om en strategi för krigföringen.

”Oförmåga att komma överens”, ”samarbetssvårigheter” och ”direkt missämja” är uttryck som i (första hand israeliska) medier en tid förknippats med den mäktiga samverkande krigskabinetts-trion bestående av Israels premiärminister Benjamin Netanyahu, försvarsminister Yoav Gallant och arméchef Herzi Halevi. Dessa skriverier föregicks i mars av skildringar av en direkt konflikt mellan ovännerna Netanyahu och Gallant specifikt och har nu gått över i rapportering om den dysfunktionella ”samarbetes-kvartett” som uppstod när nationelle säkerhetsministern ”höken” Itamar Ben-Gvir anslöt till ovan nämnda trio genom skälla ut dess deltagare efter noter för deras oförmåga att förutse Hamas attack den 7 oktober, samt genom att kräva en utvidgning av det så kallade krigskabinettet med en person.

Gruppen gick på måndagen ut med ett gemensamt uttalande, där man bedyrar förekomsten av ett ”fullständigt och ömsesidigt förtroende” gruppens medlemmar emellan och ”en tydlig enhet i syfte” vad deras syn på strategi för krigföringen beträffar – detta sedan anklagelser framförts om att deras förmodade oenighet ligger bakom den utlovade men hittills uteblivna israeliska markoffensiven mot Gaza.

Israel har sedan Hamas den 7 oktober inledde den förmodligen mest effektiva attacken någonsin mot den sionistiska ockupationsmakten, konstant terrorbombat den folktäta Gazaremsan. Men trots upprepade antydningar från israeliska ministrar om en nära förestående markoperation i enklaven, så har snart tre veckor efter krigsstarten ingen sådan operation inletts.

Ovan nämnda ministrars och arméchefs ovan nämnda enighets- uttalande betraktas allmänt som ett försök att motverka alla rapporter om invasionsplane-tvister dem emellan. Men den enhet som utlovas i uttalandet gäller alltså endast ”syftet” (gissningsvis ”att besegra Hamas”) med en strategi, som de fyra kan ha varsin egen version av – och varför skulle man antyda en sådan begränsning av enigheten, om denna gällde även synen på taktik undrar man nu i israelisk press.