POLITIK • Författaren Jens Ganman skriver i ett både kritiserat och hyllat blogginlägg om hur han trivs bäst ”bland sitt eget folk, vita skandinaver”.

Jens Ganman är en tidigare journalist, författare och musiker från Karlstad i Värmland. Under 90-talet arbetade han som journalist på Sveriges Radio och SVT, men har under senare år ägnat sig mer åt sitt författarskap.

I söndags publicerade Ganman ett både kritiserat och hyllat blogginlägg som han kallar ”Inte en invandrare så långt ögat når”. Författaren berättar där om sitt besök på Rallycross-EM i den Nordvärmländska orten Höljes, där det tydligt råder en helt annan kultur än i huvudstaden. Ganman inleder:

Inte en regnbågsflagga så långt ögat når. Inte en arab. Inte en afrikan. Inte en kurd. Inget taharrush gamea. Ingen “heder”. Ingen HBTQ(r)+%. Ingen hip-hop. Ingen klimatskam. Inga drag queens. Däremot en och annan sydstatsflagga och tjogvis med mullrande dieselaggregat utspridda ad hoc i det böljande blåbärsriset.

Jens Ganman

Istället beskriver han hur raggarrock blandas med techno-musik och ”norskedunk” i myllret av raggarbilar, partybussar och rat rods.

”Killar halsar öl och Mintu i stereo, tjejer dansar i kort kjol utan trosor under, sextonåringar vrålar med i refrängen till “Du kan alltid lita på pojkarna över trettifem”, fortsätter han och frågar sig ”är detta paradiset?”.

Ganman konstaterar att den helvita raggarkulturen i Höljes skiljer sig avsevärt från den mestadels dekadenta populärkulturen i Stockholm. Han beskriver:

Sexhundra kilometer österut pågår Lollapalooza på Gärdet i Ståkkålm. Reportrarna på SR och SVT behöver bara kliva utanför dörren från sina skottsäkra kontor för att kunna rapportera – andäktigt – om den svenska “folkfesten”. Rallycross-EM i Höljes i norra Värmland, strax intill norska gränsen, har de aldrig hört talas om. Och om de mot förmodan skulle masa sina lattestinna rumpor hit skulle de antagligen behöva syrgas. De skulle bli personligt förolämpade av bristen på cred och bildning. De skulle harmas i sitt inre över den oförblommerade homogeniteten. Jag ser i andanom ett gravallvarligt inslag i Kulturnytt. En ledsen speakerröster berättar för tittarna om den helt orasifierade publiken på detta evenemang, avsaknaden av miljö- och mångfaldstänk, den obehagliga atmosfären; etniska svenskar som har roligt utan att fråga om lov och som inte bry sig ett skit om vad Märta Stenevi eller Aftonbladets kulturredaktion tycker om dem – och om deras tillställning till livet.

Jens Ganman

Vid rallycross-EM i Höljes är det ingen som bryr sig om storstadens proffstyckare, den senaste serien på Netflix eller funderar på att byta kön. Trots ”ohemult oväsen och ett bedrövligt supande” trivs Ganman bra där, berättar han.

Författaren avslutar:

Jag erkänner: jag trivs här på Rallycross-EM. Jag trivs för att jag är omgiven av mitt eget folk.

Vita skandinaver.

Jens Ganman

Ganman utlovar även en del-2 på blogginlägget, som Nordfront väntar på med spänning.