UTRIKES • Keith Woods analyserar invasionen av Afghanistan, motiven bakom konflikten och hur stort USA:s nederlag egentligen är.

Irländaren Keith Woods som är nationalist och producerar mycket filmer med ideologiska analyser har släppt en film med anledning av talibanernas seger i Afghanistan.

I filmen analyserar Woods motivet bakom USA:s invasion av Afghanistan och varför amerikanerna nu väljer att dra sig tillbaka.

Under den inledande diskussionen om talibanernas tillkomst menar Woods att både USA och den pakistanska underrättelsetjänsten ISI lade grunden för talibanrörelsen när Sovjet invaderade Afghanistan och många afghaner flydde till Pakistan. I Pakistan utbildades krigsflyktingarna i madrassor, muslimska skolor, som ofta predikade en konservativ form av islam. Samtidigt understödde USA och dess allierade rebelliska afghaner med militär utrustning för att skapa ett motstånd mot Sovjet och den kommunistiska regimen i Afghanistan.

Dessa islamistiska mujaheddins, som kom att utvecklas till talibanrörelsen och tog makten i Afghanistan 1996, är bara en av flera militanta islamiströrelser som USA har stött för att destabilisera styret i länder där man ogillar den sittande regeringen. Syrien är ett annat bra exempel på detta, menar Woods i sin film. USA har dessutom allierade som wahhabitiska Saudiarabien – en stat som finansierar islamister i Europa – medan man bekämpat mer sekulära nationalistiska styren som Khadaffi-styret i Libyen och Saddam Hussein i Irak.

Kontroll över droghandeln - ett dolt motiv till kriget?

En av sakerna Woods tror fick USA att till slut ångra sitt stöd till islamisterna i Afghanistan var att dessa stängde ner opiumfälten som stod för en stor del av den globala heroinproduktionen.

— Droghandeln skapar ”off the books”-pengar som kan finansiera hemliga operationer som ingen – inte kongressen eller någon annan officiell del av den amerikanska staten – kan spåra. Men CIA har de här pengarna som kommer in från sådana här illegala aktiviteter och tittar du på de här krigsherrarna som CIA finansierade i Afghanistan, så är de flesta av dem kraftigt involverade i droghandeln, säger Woods och nämner även att USA agerat på samma sätt genom att involvera sig i droghandeln i Burma, Indokina och Sydamerika.

Woods lägger sedan till att det förmodligen finns flera olika skäl till att kriget startades.

— Det är svårt att identifiera en exakt eller enskild orsak till kriget. Det finns definitivt en nivå av autonomi som underrättelsetjänsterna har, som är svår att spåra i termer av hur dessa beslut tas och exakt varifrån deras finansiering kommer. Men jag tror att opiumproduktionen och behovet av att behålla kontrollen över den internationella droghandeln var en del i detta.

Geopolitisk kamp för att försvara den sionistiska världsordningen

Ett annat skäl Woods nämner, utöver kontrollen över drogerna, är den geopolitiska maktkampen, där USA alltmer öppet och självmedvetet börjat agera som ett imperium som slår ner på alla hot mot deras makt. Afghanistan ligger ur detta synsätt strategiskt mellan Ryssland, Indien och Kina och det oljerika Mellanöstern. Statsvetaren och geostrategen Zbigniew Brzezinski, som haft ett stort inflytande över den amerikanska utrikespolitiken, förespråkade just att USA måste ta kontroll över Centralasien för att förhindra att Ryssland utökar sitt inflytande där.

— Vi hade Wesley Clark, som är en väldigt högt uppsatt amerikansk general, som berättade att efter 11 september fick han presenterat för sig att de skulle invadera sju länder som innefattade Libyen, Syrien, Afghanistan, Irak och slutligen Iran. Och jag tror att det var huvudorsaken till kriget i Afghanistan, man förberedde sig för ett krig mot Iran. Om USA hade kunnat slå ut Iran, Irak och Afghanistan, så hade det verkligen skapat en fullständig hegemoni i Mellanöstern för USA-Israel-Saudi-alliansen. Det misslyckades i slutänden trots de neokonservativas hårda ansträngningar. Jag tror inte vi kommer få se ett krig mot Iran, tiden för det har passerat säger Woods.

Inte en total förlust

Trots att talibanerna återtar makten i Afghanistan menar Woods att kriget inte varit ett fullständigt misslyckande – åtminstone inte ur den amerikanska maktelitens perspektiv. För även om kriget kostat blod och pengar för det amerikanska folket, så har det militärindustriella komplexet gjort stora pengar på att sälja utrustning som använts i kriget.

Den amerikanska militären och de privata företagen som bistått ockupationsstyrkorna i Afghanistan har också kunnat testa ny teknik och öva in nya metoder för att kontrollera befolkningar och bekämpa rebeller, tillägger Woods.

Vidare har talibanerna lovat att inte förstöra en viktig naturgas-pipeline som den USA-stödda regimen började bygga 2018. Istället för att förstöra den har talibanerna sagt att den ska byggas klart, vilket innebär att handeln i området kommer utvecklas på det sätt USA önskat då pipelinen kringgår Ryssland och Iran som annars har ett stort inflytande över den här handeln i regionen.

— Så även om USA drar sig tillbaka och på sikt kommer tvingas erkänna talibanerna som den legitima regeringen i Afghanistan, kommer de fortfarande ha TAPI-pipelinen som kommer användas för att förflytta gas och olja från Kaspiska havet till Indien och västerländska marknader. Vilket gör att man blockerar Iran från att skapa något liknande med Indien. Så man kan säga att detta är en förlust för USA och på sätt och vis är det helt klart det – jag tror att USA hade föredragit att lämna med en stabil, liberal, västvänlig regering vid makten, men det är inte vad som händer nu. USA har dock resursmässigt säkrat upp tillgången till Kaspiska havets gasreserver som kan pumpas genom ett västvänligt neoliberalt land som Indien.

Ett vitt piller för fanatiska motståndsmän

Avslutningsvis säger Woods att USA:s reträtt från Afghanistan och talibanernas återerövrande av makten i landet är ett vitt piller som ändå visar att de som fanatiskt och offervilligt tar strid i slutänden kan besegra en materiellt överlägsen fiende.

— Jag tror att om USA verkligen hade behövt stanna kvar i Afghanistan längre, så hade de gjort det. Men det finns ett vitt piller i detta, vilket är att jag är säker på att USA trodde att de skulle utplåna talibanerna, att de skulle kunna skapa en stabil västvänlig regering i Irak – men det hände inte, säger Woods och fortsätter sedan:

— Trots alla miljarder dollar som pumpats in i krigen verkar vi se ett skifte till fjärde eller till och med femte generationens krigföring, liknande det som hände i Vietnam, där vi ser hur de här stora imperierna – det största imperiet i världshistorien om vi talar om USA – inte är kapabla att kuva dedikerade befolkningar och fanatiska krigare som är villiga att sätta kampen före personliga intressen och deras egna liv. Och det är något som de här imperierna inte har. De måste sälja in krigen genom lögner, ”tillverka samtycke” (manufacture consent) och jag tror att vi ser en förlust i stormakternas förmåga att föra dessa imperialistkrig. Jag håller fortfarande fast vid att USA inte skulle kunna föra ett konventionellt krig mot Iran. Befolkningen är för splittrad, med internet och polariseringen finns det för mycket misstro och allt regeringen gör – särskilt när det kommer till startandet av nya krig. Så jag tror inte USA skulle kunna hålla moralen uppe på hemmaplan under ett krig med Iran.