Delegationen för romska frågor överlämnade fredagen den 30 juli sin utredning om romers situation i Sverige, betänkandet ”Romers rätt – en strategi för romer i Sverige”, till statsrådet Nyamko Sabuni. Delegationen har arbetat i över tre år med demokratiambassadör Maria Leissner som ordförande.

Delegationen för romska frågor har en sammansättning som till hälften bestått av personer med romsk bakgrund. Den tillsattes år 2006 för att utreda romers situation i Sverige och vara nationellt pådrivande i arbetet med att förbättra romers situation i Sverige. I direktiven står att ”det råder ojämlikhet mellan romer och den övriga befolkningen inom så gott som alla livets centrala områden, såsom i skolan, i yrkeslivet, på fritiden och på bostadsmarknaden, och att romer som grupp är särskilt utsatta för diskriminering”.

I betänkandet (SOU 2010:55) föreslås en nationell strategi för romer med förslag om hur romer ska kunna erhålla rättigheter och välkomnas i samhället, om hur den så kallade antiziganismen ska bekämpas, om inrättandet av en särskild myndighet och en sanningskommission som ska ge en förstärkt bild av förföljelser på romer. Delegationen vill se åtgärder och investeringar under 20 år för att förbättra romernas situation för en kostnad på motsvarande 80-100 miljoner kronor om året. Delegationen har räknat ut att romerna utgör en kostnad för samhället på 12,4 miljarder kronor per år och menar att strategin kan leda till att denna kostnad kan minska.

Den 30 juli hölls också en pressträff i Rosenbad där Delegationen för romska frågor presenterade sitt betänkande. Följande citat är, såvida det inte framgår, utdrag från kommentarer av Maria Leissner på denna träff.

Begreppet antiziganism
– Vi har i delegationen funnit att det råder, vad vi vill lyfta fram som begrepp, antiziganism – en rasism som är särskilt riktad mot romer. Som finns hos individer, finns i institutioner och den finns också strukturellt. Det finns en strukturell diskriminering av romer i Sverige. Det är inte bara ett svenskt problem. Det är ett i hög grad europeiskt problem. Det har varit väldigt aktuellt de senaste dagarna. Med uttalanden från politiska ledare i andra västeuropeiska länder som har varit hetsande mot gruppen romer som kollektiv.

– Vi har konstaterat att det råder ett välfärdsgap i Sverige som är ganska enormt med en åttioprocentig arbetslöshet i genomsnitt.

– Det råder ett enormt problem i utbildningsområdet. I grundskolan så är det väldigt få romska barn och ungdomar som uppnår komplett grundskolekompetens. Och mycket få som går vidare till gymnasiet och universitetet. Och varför? Ja vi är ju vana vid den här lätt rasistiska diskussionen om romer, att det är romernas fel.

Kostnader för samhället
– Vi har använt beräkningar på vad ett utanförskap kostar. Och ett utanförskap för den romska gruppen beräknat på våra uppskattningar på ungefär åttio procents arbetslöshet kostar varje år 12,4 miljarder för samhället.

– De åtgärder som vi föreslår utgör tillsammans en nationell strategi för romer i Sverige.

– Vi har föreslagit Nyamko Sabuni idag att regeringen tillsätter ett sekretariat för romska frågor som under tjugo års tid ska få i uppdrag att implementera den här nationella strategin för romer. Det krävs ett politiskt åtagande från regeringen. Det krävs en organisation som ges detta mandat och det krävs resurser.

Skapa en känsla av skam
– Vi föreslår också för att åtgärda den brist på tillit som vi har sett, en svensk sanningskommission, för övergrepp som har begåtts mot romer historiskt och fram till år tvåtusen när Sverige gjorde romerna till nationell minoritet. Den sanningskommissionen hoppas vi ska kunna bidra till både att romer får upprättelse för den typen av övergrepp som jag nämnde och som det finns många fler exempel på. Och att det också kan innebära att precis som efter andra världskriget när sanningen kom fram om hur judarna hade behandlats av Hitler. Utan att påstå att det är lika allvarligt idag för att det är det naturligtvis inte men vi hoppas att en sanningskommission som drar fram fakta om övergrepp på romer ska kunna bidra till att det skapas en känsla av skam över hur vi har tillåtit oss att hantera romer i Sverige fram till alldeles in i modern tid. Vi tror att den skamkänslan är nödvändig att etablera eftersom rasism mot romer, antiziganism, idag är den enda socialt accepterade formen av rasism. Det vill vi bidra till att avskaffa.

Journalist:
– Kommer det här innebära att det blir ett ökat arbete på EU-nivå?

Leissner:
– Vi föreslår att regeringen ansluter sig till Europarådets Dosta-kampanj som är en kampanj som började i östra Europa men som nu har spritt sig till alltfler länder. Det innebär att vi i Sverige skulle bedriva en öppen kampanj för att mota tillbaka antiziganismen. Det hoppas jag verkligen att regeringen tackar ja till. Vi har också föreslagit i betänkandet att regeringen driver frågan om att erkänna antiziganism som en form av rasism och att föra in det i internationella konventioner. Det är inte typifierat ännu som en del av det man talar om när man talar om rasism. Utan det är ett ganska okänt begrepp och vi menar att det måste lyftas fram som eget.

Journalist:
– Maria Leissner, menar du allvar när du säger att du vill att det ska skapas en känsla av skam?

Leissner:
– Ja

Journalist:
– Jag tycker att det låter helt befängt. Vad är det för positivt med att skapa en känsla av skam?

Leissner:
– Jag tror inte att det går att bekämpa diskrimineringen av romer om vi inte skäms för att vi är antiziganister. Är det inte så här? Det är jättesvårt att utrota rasistiska attityder. De ligger ju lite grann i människans natur. De är så lätt för oss att dela in oss i vi och dom. Om man ska med framgång kunna bekämpa rasism, all rasism, så måste man också känna att det inte är acceptabelt att utnämna andra medmänniskor till dom där. Som är utanför och som inte har samma rättigheter som vi.

– Jag kan konstatera att av allt det arbete som vi har gjort när vi har tittat på hur romer behandlas, så träder det fram en väldigt klar bild att rasism mot romer är socialt accepterat. Det kan jag intyga både personligen från människor i min närhet. Det tror jag alla här kan intyga.

– Det finns ingenting som hejdar en’ när man är på väg att kläcka en förnedrande kommentar om en rom på samma sätt som det finns när man är på väg att kläcka en förnedrande kommentar om någon från en annan etnisk grupp. Vi har idag en känsla av skam över hur judarna behandlades i Europa. Vi har ingen känsla av skam av hur romer behandlades i Europa och fortfarande behandlas. Det är ett problem därför att det bidrar till att antiziganismen inte stoppas. Så ja, jag menar allvar.

• Publicerad:
  2010-08-11 00:00