KRÖNIKA. Mikael Karlsson skriver en nyårskrönika om det viktiga i livet.

vinter2

År 2016 var året då det vände, det är min övertygelse. Två segrar i den vidare vita världen, Brexit och Donald Trumps valseger, ackompanjerades av den syriska arméns befrielse av Aleppo. På hemmaplan i Norden har Nordiska Motståndsrörelsen efter många års kamp sått ett frö till en nationell massrörelse, med två lyckade demonstrationer som lockade hundratals människor. Motståndarnas led tunnas ut på gatorna. Den är märkbart att någonting rör sig under den lugna ytan i den svenska folksjälen, en strävan efter frihet som hotar att bryta sig loss. Globalismen, antirasismen och den politiska korrektheten har allt svårare att hävda sig i en tid när ljus tänds mot dess mörker på allt fler platser runt om i världen. Samtidigt raserar massinvandringens existentiella konsekvenser dess fundament – allt färre kan uppbåda någon större glöd i kampen mot ”svensk rasism” när resursera ständigt omfördelas från våra svaga grupper till inkräktarna och de antisvenska våldsbrotten tilltar.

Det finns, som alltid, orosmoln på horisonten. Snabba manövrar på det politiska planet för med sig risker. Likt regalskeppet Kronan kan vi om det vill sig illa ta in vatten och sjunka innan striden på riktigt inleds. Det kan visa sig att Trump, Marine Le Pen, Jimmie Åkesson och dylika populister leder den kraft som kan befria oss ut i hundratals verkningslösa rännilar i stället för att den förmås byggas upp till att spränga Sions fördämning. Jag tror inte att reaktionen mot massinvandring och globalism kan stoppas – men vi måste fortsätta vara vaksamma och leda den rätt.

vinter

Jag valde att idag isolera mig från det digitala bruset och andra människor i en timme. Det tycks inte handla om mycket tid, men minuterna blir till en början långa helt utan den ibland omärkbara yttre stimulans sinnet utsätts för av det moderna samhället. Den avsatta timmen gick mot sitt slut innan jag hade uppnått det lugn jag eftersträvade. Timmen blev till sist två. Jag uppmanar alla läsare att ta den här tiden till att vara ensam med tankarna och fokusera på några få saker.

Vad är viktigt för mig? Vad har jag gjort för att främja dessa viktiga mål, kanske livsmål, det senaste året? Vad ska jag göra för att främja dem nästa år? Dessa frågor ställde jag mig.

Jag fann två punkter som var viktigare än alla andra: familjen och sanningen. Jag bestämde mig förra året att det var dags att bilda familj. Jag tror, trots ett stort intresse, inte fullt ut att det finns några gudar som vakar över oss eller något liv efter detta. Det enda sättet att lämna spår efter döden – förutom för vissa personer som tecknar en episk livshistoria som främmande människor intresserar sig för och på så vis lever vidare – är att skaffa barn. Att uppfylla denna livsuppgift för med sig lycka och tillfredställelse långt in på ålders höst, det är min fasta övertygelse. Den andra punkten är sanningen. Min strävan efter att undersöka sanningen om världen, varför den ser ut som den gör och hur vi kan leva i den, är den största anledningen till att jag skriver för Nordfront idag. Att läsa och i den mån jag kan lära ut är av yttersta vikt.

Jag har nått viss framgång på båda dessa punkter det senaste året. Det är förunderligt hur allt hänger ihop. Sanningen måste försvaras och spridas till så många som möjligt. Nästa generations välmående och existens är direkt kopplad till vår kamp. Om vi inte vill att vårt folks barn ska utsättas för våldsamt rashat och indoktrineras i självhat i vårt lands skolor måste vi engagera oss. Dessa viktiga livsmål kan båda kopplas till kampen, för även den som arbetar hårt och avancerar inom sitt yrke för att försörja sin familj kommer till sist krossas av ett politiskt system som hatar honom. Det handlar inte bara om att prioritera rätt i det privata, det politiska engagemanget är direkt nödvändigt. Att säkra vår ras existens och en framtid för vita barn är framför allt en fråga om politisk förändring.

Alla kan som bekant inte göra allt. Jag kommer att lägga mitt engagemang på vår webradio och Nordfront. När du som läsare befinner dig i tystnaden, ensam med dina tankar, måste du fundera på vad du ska göra för att uppnå dina livsmål. Ifall du likt mig tycker att dina barn, nuvarande eller kommande, är av största vikt ska du engagera dig hos Nordiska Motståndsrörelsen. Ansök om medlemskap, bli stödskribent på Nordfront, delta i den organiserade kampen, driv kreativa projekt som når ut på plattformar dit vårt budskap inte sprids idag, starta företag, flytta nära kamrater och bygg organiska nätverk eller, om allt känns övermäktigt, börja med att donera pengar. Det viktigt är att du agerar. Svik inte din inre röst om du en gång hört den tala.


  • Publicerad:
    2016-12-31 14:00