Dagens datum 4 september: Denna dag år 1900 föddes illustratören Philipp Rupprecht, mest känd för de antisemitiska teckningar som återfanns i Julius Streichers tidning Der Stürmer. Varning för grovt antisemitiska bilder!
Julius Streichers tidning Der Stürmer (Stormaren) var en nationalsocialistisk veckotidning som gavs ut för första gången 1923. Der Stürmer fokuserade till stor del på judefrågan och studerade ämnen som andra nationalsocialistiska tidningar inte gjorde, exempelvis judiska ritualmord och judisk slavhandel i historien. Längst ned på varje förstasida stod orden Die Juden sind unser Unglück! (”Judarna är vår olycka!”) som först yttrades på 1800-talet av historikern och politikern Heinrich von Treitschke.
Der Stürmer i ett tyskt tidningsstånd 1933.
Streicher var folktalare för den nationalsocialistiska rörelsen och hade som sådan vunnit rykte och popularitet för att han höll sina tal på ett enkelt sätt och kring ämnen som vanligt folk kunde relatera till. Streicher, som i grunden var lärare, ville att hans tidning också skulle vara enkel, pedagogisk och tilltala mannen på gatan. Inledningsvis saknades i Der Stürmer de bilder som skulle göra Der Stürmer vida känt i såväl Tyskland som utomlands. Men den 19 december 1925 figurerade så namnet Philipp Rupprecht, under signaturen ”Fips”, för första gången i Der Stürmer.
Philipp Rupprecht i marinuniform.
Philipp Rupprecht föddes i Nürnberg den 4 september 1900. Vid 20 års ålder flyttade Rupprecht till Argentina där han arbetade som boskapsskötare. När han återvände till Tyskland några år senare fick han anställning som karikatyrtecknare på Fränkische Tagespost, som var knutet till det socialdemokratiska partiet SPD.
Hur Rupprecht hamnade i det nationalsocialistiska lägret är en intressant historia i sig. Han fick i uppdrag att rita en karikatyr av Julius Streicher, som då var NSDAP:s Gauleiter i Gau Franken (Nürnberg med omnejd) men kom istället att göra karikatyrer av Streichers motståndare. Händelsen finns beskriven i boken Der Stürmers Kampf som gavs ut 1937 för att fira Der Stürmers 15-årsjubileum:
Nürnbergs borgmästare Hermann Luppe var en uttalad företrädare för det judefierade November-systemet. Streicher utkämpade en bitter kamp mot honom under flera år. Genom sitt yttre var Luppe en judisk bastard. Han var korrupt och tog kläder från Nürnbergs socialkontor som var avsedda för den underprivilegierade befolkningen. I en rättegång mot Julius Streicher begick han mened. Han hatade nationalsocialismen och hindrade dess framsteg när han kunde.
Streicher drog Luppe till domstolen i en rättegång som varade i nästan två år. Domen skulle fällas i december 1925. Fränkische Tagespost skickade konstnären Philipp Rupprecht, med smeknamnet ”Fips”, till rättsalen. Fränkische Tagespost var ett socialdemokratiskt organ och en uttalad judiskt tidning. Fips var inte bekant med Tysklands politiska situation. Han hade precis innan återvänt till Tyskland från Argentina. Efterkrigstiden hade tvingat ut honom till slätterna där han arbetade som boskapsskötare. Nu var han tillbaka i Tyskland.
Han hade fått i uppdrag att rita en karikatyr av Streicher under Luppe-rättegången. Men Fips gillade varken Nürnbergs borgmästare Dr Luppe eller hans advokat, juden och socialdemokraten Dr Max Süßheim. När han lämnade rättssalen hade han inte en karikatyr av Streicher utan istället en av Luppe och Süßheim. De publicerades i Der Stürmer under rubriken: ”Att göra bort sig.” Och det är vad som hade hände. Luppes rättegång var misslyckad, han hade gjort bort sig. Från och med då var Fips Der Stürmers konstnär. Han absorberade en kunskap om judarna. Han är unik i sitt sätt att uttrycka den andliga och fysiska naturen av den judiska rasen.
Rupprechts bilder för Der Stürmer blev lika viktiga som illustratören Hans Schweitzers SA-teckningar var för Joseph Goebbels tidning Der Angriff. Under ledning av Streicher kom Rupprechts bilder att göra Der Stürmer till en okänd och mycket populär tidning. Från att 1927 ha haft en upplaga på 14 000 exemplar var man 1933 uppe i 25 000 och året därpå nästan 114 000. 1940 hade tidningen över två miljoner läsare och året därpå avdelningar utomlands, bland annat i Danmark.
Rupprechts bilder var satiriska och stereotypiskt antisemitiska. Den ”stereotypiske juden” var i Rupprechts teckningar svartmuskig, orakad, med stor krokig näsa och utstående ögon. Ibland framställdes ”juden” som en spindel, orm eller parasit. Rupprecht ritade ofta vackra ariska kvinnor, delvis nakna, som fallit offer för för juden. Det är dessa bilder som motståndare till nationalsocialismen beskrivit som ”pornografiska” i syfte att utmåla Julius Streicher och Der Stürmer som perversa.
18-åriga Elvira Bauer skrev Trau keinem Fuchs auf grüner Heid und keinem Jud auf seinem Eid, en barnbok i diktform.
Rupprecht illustrerade även flera böcker med syftet att känna igen judarna i det tyska samhället. Bland annat illustrerade han bildboken Juden stellen sich vor med stereotypiska bilder av judar med olika yrken (som bankirer, politiker, journalister och så vidare). Mest känd är Rupprecht för illustrationerna till två barnböcker, Trau keinem Fuchs auf grüner Heid und keinem Jud auf seinem Eid, utgiven 1936, och Der Giftpilz från 1938. Båda dessa böcker finns att läsa Online på engelska under titlarna ”Don’t Trust a Fox in a Green Pasture Or a Jew Upon His Oath” och ”The Poisonous Mushroom”.
Julius Streicher, Der Stürmer och indirekt även Philipp Rupprecht blev föremål för kritik inom de egna leden. Hermann Göring, Heinrich Himmler och Rudolf Hess ansåg att man skulle förbjuda Der Stürmer eftersom den var ”för antisemitisk”. Göring förbjöd Der Stürmer i alla sina departement och Baldur von Schirach, Hitlerjugends ledare, förbjöd den som ett medel för utbildning av Hitlerjugend.
Rupprecht visar Julius Streicher som leder barnen rätt. Bild från Trau keinem Fuchs auf grüner Heid und keinem Jud auf seinem Eid.
Propagandaministern Joseph Goebbels var kluven i dessa frågor. När Der Giftpilz kom ut skrev han i sin dagbok: ”Streicher har gett ut en ny barnbok. Fruktansvärda saker. Varför står Führern ut med det?” Historikern David Irving visar att Goebbels ansåg att Der Stürmers antisemitism var onödigt vulgär. Samtidigt respekterade han Streicher som en människa och hyllar honom och hans mod flera gånger i sina dagböcker.
Den som ingrep till Streichers försvar var Hitler själv som försvarade honom med orden: ”Om jag låter förbjuda Der Stürmer och Streicher, skulle världens judar gotta sig i den tillfredsställelsen. Jag tänker inte ge dem det nöjet”. Hitler ansåg att Streichers ”primitiva metoder” var viktiga i att nå ut till mannen på gatan och gav Der Stürmer sitt fortsatta stöd.
I början av kriget, 1939, tjänstgjorde Rupprecht i Kriegsmarine (tyska marinen) men befriades från militära förpliktelser på grund av hans värde till krigspropagandan. Rupprecht arbetade för Der Stürmer till dess sista utgåva i februari 1945. Han fängslades av de allierade i slutet av kriget och dömdes till sex års straffarbete. Den 23 Oktober 1950 släpptes han från arbetslägret Eichstätt och började arbeta som målare och dekoratör i München och det närliggande Starnberg. Rupprecht var gift två gånger och hade två söner och två döttrar. Han dog i München den 4 april 1975.
Nedan följer ett utdrag av Philipp Rupprechts karikatyrer. Läsaren får själv bedöma om innehållet är för vulgärt eller inte:
För mer karikatyrer av Philipp Rupprecht, se denna länk.
Hoppa till huvudinnehåll
