BROTT. Polisen rapporterar om att antalet anmälda våldsbrott med gärningspersoner som är under 15 år har ökat kraftigt i Sverige under de senaste åren. 

Genrebild.

Polisen rapporterar på sin hemsida att ökningen av antalet anmälda brott med barn som både gärningspersoner och offer har varit stor under de senaste åren. I en filmad intervju i samband med den nationella Barnafridskonferensen säger regionpolischef Carin Götblad:

— Det har skett en kraftig ökning av antalet anmälda våldsbrott där gärningsmannen är under 15 år. Alltså väldigt unga personer som ännu inte är straffmyndiga, och det gör att brotten normalt inte utreds av polis.

Götblad lyfter fram föräldraansvaret som en viktig faktor för att komma till rätta med problemen, men påpekar också att kommunerna måste hitta system för att tydligare fånga upp kriminalitet hos barn och koppla konsekvenser vid normbrytande beteenden.

— Så sker inte tillräckligt idag och det är oerhört frustrerande för poliserna på fältet att se hur dessa tonåringar fortsätter sin brottsliga bana samtidigt som allt fler unga brottsoffer och deras föräldrar inte får någon som helst upprättelse, utan tvärtom blir allt räddare för att anmäla, säger hon.

Polismyndigheten oroas också över att barnen som utsatts ofta får motta hot efter händelsen, vilket får till följd att varken målsägarna eller föräldrar vågar anmäla eller medverka i utredningar.

— Vi har väldigt många barn som berättat att de farit oerhört illa i samband med våldsbrott, till exempel personrån, misshandel, olaga hot och trakasserier. Om det här skulle ske mot oss vuxna på väg till eller från arbetet skulle det vara helt oacceptabelt, så varför agerar vi inte så när det gäller unga? säger Carin Götblad.

En åtgärd som ofta föreslås av politiker och kriminologer för att minska barn- och ungdomskriminaliteten är att bygga fler fritidsgårdar där ungdomarna kunde sysselsätta sig med annat än att begå brott. Detta är dock något som tycks sakna stöd i forskningen.

Kriminologen Jerzy Sarnecki, som vanligtvis hyllar socioekonomiska förklaringsmodeller, säger i en intervju med Göteborgs-Posten att det är en myt att fritidsgårdar motverkar kriminalitet.

— Den empiriska forskning som finns tyder snarare på att fritidsgårdar ökar risken för brott, erkänner Sarnecki.

Forskaren Nikolaus Kotkas vid Örebro Universitet har gjort en jämförande studie mellan olika kommuner med respektive utan fritidsgårdar. Han kunde inte konstatera någon nämnvärd skillnad i förekomsten av brott, förutom att ungdomarna med kriminell problematik i kommuner med fritidsgårdar var koncentrerade runt fritidsgården.

Regionpolischef Carin Götblad litar dock på att de utlovade politiska satsningarna kommer att minska problemen:

— I regeringens 34-punktsprogram annonseras en rad åtgärder med sikte på att hejda brottsutvecklingen hos barn och unga. Det är både stödjande och repressiva åtgärder. Det är en stor möjlighet för alla oss som arbetar med barn och unga att se till att det blir en bra balans och att det kommer ut bra effekter av de satsningar som sker.

  • Publicerad:
    2020-08-11 08:30