Igår inleddes tingsrättsförhandlingarna mot Theo Göthberg, som är åtalad för att ha överfallit och fört bort 9-åriga Anna i november förra året. Fallet har fått en del uppmärksamhet i de politiskt korrekta medierna men inga av dessa har valt att publicera bilderna på mannen. Medarbetare till Nordfront var på plats under första rättegångsdagen.

Detta har hänt
Den 8 november 2012 var den nioåriga flickan på väg från sitt hem i Örgryte till Skårsskolan vid åttatiden på morgonen. Men hon kom aldrig fram. Trots att tre lärare noterade att flickan inte var i skolan kontaktades inte föräldrarna – något som Skolinspektionen riktat skarp kritik mot skolan för. Vid 16-tiden larmade flickans familj polisen sedan dottern inte kommit hem. Organisationen Missing People, som lyckades mobilisera över 500 frivilliga, anslöt till polisens sökning. Vid tretiden på natten den 9 november hittades flickan. Den 25-årige mannen kom gående med nioåringen som han försökte dölja.

Den 12 november häktades förövaren, en adopterad thailändare vid namn Theo Göthberg, för olaga frihetsberövande. I förra veckan åtalades han för människorov och för barnpornografibrott, efter att ett stort antal barnporrbilder påträffats i hans dator.

Folksamling

Foto: Nordfront

Anna berättar
När vi anländer till tingsrätten möts vi av en rigorös säkerhetskontroll. Intresset från media och allmänhet är stort. Förhandlingarna inleds med sakframställan av åklagare. Därefter får Anna själv, via förinspelade förhör på DVD, berätta vad som hände den morgonen då hon blev bortförd. Genom hela sin berättelse ger Anna ett väldigt samlat intryck, det står klart att hon är en modig och mycket skärpt flicka.

Anna berättar hur hon på väg till skolan såg en man som stod på en garageuppfart och rökte. Han överföll henne och drog in henne i sin bostad. Anna säger att det kändes som om mannen väntat på henne. När han väl fått in henne i bostaden så började han att förhöra henne, om hennes namn, vart hon går i skolan, om fröken är snäll och om hon har många vänner och syskon. Anna berättar att hon inte ville svara på frågorna utan hittade på svar som hon fann lämpliga. Mannen tog också hennes telefon och stängde av den. Han hade tre vassa knivar i bostaden som han visade för Anna och hotade henne med dem och sa att vad som helst kunde hända om han blev irriterad. Anna berättar att hon hela tiden under de 18 timmarna som hon varit tillfångatagen fruktat för sitt liv.

Theo Göthberg sa till Anna att han själv hade blivit kidnappad som liten, och nu ville han veta hur det kändes att vara förövaren i en sådan situation. Mannen berättade också att han planerade att sälja henne som sexslav eller till en stripp-klubb. Anna berättar att Göthberg frågade om hon ville veta varför hon skall säljas så dyrt, och att det var för att hon var orörd. Han förklarade för henne att han tog det här ”jobbet” för att tjäna pengar. Han ska också ha sagt att det brukar gå till så att han fångar in flickor, klär av dem nakna och stänger in dem i en låda för att skicka dem vidare till olika kunder. Annas köpare skall komma på lördag, om två dygn, för att hämta henne. Medan Anna var i rummet tittade Göthberg på facebook på den bild som, efter försvinnandet spridits på Anna, och sa att hon är väldigt söt på den bilden. Anna berättar att mannen sa att:”Hans onda planer gått åt skogen när han började prata med henne”.

Mannen ville efter ett tag binda henne och stoppa ner henne i en väska för att bli av med henne, men det misslyckades då väskan var för liten. Mannen ville att hon skulle ljuga och säga att hon blivit skrämd av någon så att hon sprungit därifrån och gått vilse. Anna berättar att hon då sa till Göthberg att det var en korkad idé då hennes föräldrar är smarta och skulle genomskåda det direkt. Istället ska han då ha försökt droga henne med en tablett, men Anna vägrade. Anna berättar att hon varit bunden vid flera tillfällen då han skulle laga mat, sova eller gå ut och röka. När han ville sova la han henne innerst i sin säng, och sig själv bredvid, för att försäkra sig om att hon inte skall rymma: ”Han ville inte att jag skulle skrika, så då försökte han stoppa in en mjuk boll i munnen på mig. Jag öppnade inte munnen så mycket jag kunde, för det gjorde ont. Han försökte knyta fast en bandana runt min mun, men den var för kort.”

Göthbergs adoptivföräldrar, som bodde på övervåningen, ringde till honom och berättade att polisen letade efter en flicka. De frågade om han sett något, varpå han svarade nej. Han hade tidigare hotat henne med att de är farliga och vill döda henne. Anna berättar att Göthberg blev stressad efter samtalet och började återigen ställa frågor om hon hade några syskon. Hon svarade nej, men Göthberg tittade då i hennes skolväska och hittade en kontaktbok. Anna berättar att mannen då förstod att hon ljugit om sitt namn och ville därför straffa henne. Han plockade återigen fram ett par spännband som han band henne med. Anna berättar att hon var skräckslagen och att hon inte kunde andas då banden tryckte över hennes bröstkorg.

”Jag sa hela tiden att jag ville få komma hem, men då hotade han mig med munkavlen om jag sa det igen.”

Göthberg, som blivit allt mer desperat och ville bli av med Anna, beslutade sig för att gå ut med henne. Då han inte ville bli upptäckt så försökte han att maskera henne. Han visste att polisen letade efter en flicka i rosa kläder. Han beslutade att sätta på henne sina egna kläder och gömma hennes hår i en stor mössa. Anna berättar: ”Jag ville inte ha på mig hans kläder, jag var rädd och det kändes äckligt”. När de var ute mötte de en kvinna från organisationen Missing People, som deltog i sökandet. Kvinnan blev misstänksam och efter ett tag avslöjades mannen och kunde gripas.

Theo_Göthberg

Foto: Nordfront

Theo Göthberg berättar
Göthberg ger ett likgiltigt intryck, han verkar inte förstå vad han har gjort. När han berättar och svarar på frågor sitter han och leker med en penna. Göthberg har samma kläder på sig som i häktet och verkar ganska oberörd. Han verkar inte känna någon ånger för det han gjort, även om han själv hävdar det.

Göthberg börjar med att förklara att det händelseförlopp Anna redogjort för i stora drag stämmer, och att det är han som har tagit henne. Han förklarar att han har en del åkommor som gör det omöjligt för honom att bryta sitt invanda mönster. Den aktuelle morgonen hade han inte hittat sin tändare, det var därför det slog slint i huvudet på honom och det var därför han tog henne. Han berättar att han har en empatistörning och inte riktigt förstod att Anna var ledsen och ville komma hem. Göthberg förklarar att han upplever det som att han själv befinner sig på en 15-årings nivå och att han och Anna är vänner. Dem har diskuterat vad dem hatar mest i världen, och då Anna svarar dig tycker åklagaren att polletten borde trillat ned.

Göthberg menar att han tagit henne av en ren slump, att det hela var en impuls och att han ångrade sig direkt när han tog henne. På åklagerens frågor om varför han inte bara släppte ut henne i så fall svarar han undvikande: ”Jag hade knivar hemma. Jag skulle lägga undan dem för att ingen skulle skadas, då fick hon se dem.” Göthberg förklarar att han på kvällen gått upp för att prata med sina föräldrar och då frågade hans mor rakt ut om det är han som tagit den saknade flickan. Han sa då att så inte var fallet. Göthberg förklarar vidare att: ”Det där med att jag skulle sälja henne, det sa jag mest som ett tomt hot. Det var för att skrämma henne, men också för att skapa tillit”

Han medger att han bundit henne för att straffa henne och att det kunde gå illa för henne om hon ljugit för någon annan. Göthberg menar att det är flickan som hela tiden bestämt vad de skall göra, och att hon ville ner i väskan. Han har dock ingen förklaring till varför han då måste binda henne: ”Jag behövde lite lugn och ro och då stoppade jag in bollen i munnen på henne och försöker knyta en näsduk över den. Jag blev uttråkad när hon inte pratade med mig så då tog jag ut den igen.” Göthberg säger vi hela tiden, när han berättar om vad som skett. Han verkar tro, eller ge sken av, att han och Anna varit samspelta och planerat detta tillsammans. Göthberg berättar att när han ville bli av med flickan så har han och Anna diskuterat olika lösningar, något som Anna till viss del håller med om, men hon menar samtidigt att hon inte haft något val.

Åklagaren ställer nu en del frågor om Göthbergs datavanor, då man påträffat barnporr i hans dator. Göthberg förklarar att han spenderar 95% av sin vakna tid framför datorn. Han spelar onlinespel, skriver på facebook och porrsurfar. Han erkänner barnpornografibrott, men säger att han inte blir sexuellt upphetsad av det. Han menar att han använder bilderna för att få inspiration till karaktärer i sina noveller. Han uppger att han han är bisexuell och att han funderat över ifall han blir sexuellt upphetsad av barn. Göthberg kan inte svara på varför han gjorde som han gjorde, men erkänner att han kan ha sett Anna någon eller några dagar innan överfallet.

Vittnen berättar
Nu lämnas det ett vittnesmål från en kvinna som arbetar som IT-forensiker på polisen. Hon bekräftar att hon gått igenom mannens dator och kan se att han spenderar nästan hela sin vakna tid på att porrsurfa. Han har en del sexuella preferenser som är minst sagt udda. Han har dessutom dagarna innan överfallit letat efter information om just nio år gamla flickor.

Ett vittnesmål till lämnas och denna gång är det en före detta vän till Göthberg som vittnar. Han berättar att han tidigare var vän med Göthberg men att denne efter ett tag förändrats. Göthberg har blivit mer inåtvänd, och han isolerar sig mer och mer. Vid ett tillfälle när Göthberg skulle resa bort bad han sina vänner att absolut inte titta i hans dator, vilket vännerna gjorde omgående. Där hittades barnpornografi. Vännerna konfronterade honom med detta och bad honom söka hjälp. Vid ett tillfälle skall Göthberg ha visat en novell han skrivit. Denna novell handlade om en brutal och makaber våldtäkt på en flicka i 14-årsåldern. Novellen var detaljerad och när vännen förstod vad det handlade om tog han Göthberg till psykakuten.

Ytterligare ett vittnesmål lämnas av Annas mor. Båda Annas föräldrar ger ett väldigt vårdat och sympatiskt intryck. Modern berättar lugnt och väldigt sakligt om hur familjen har hanterat händelsen. Hon berättar att Anna är förändrad. Anna håller upp en fasad, men är egentligen mycket skärrad. Hon kan inte sova på nätterna och är väldigt rädd. Hon vill inte vara ensam och vågar inte gå ut. Att Göthberg suttit häktad och inte kan komma åt henne har inte haft någon betydelse för hennes välbefinnande. Hon har blivit mycket orolig, inte bara för sig själv utan för familj, släkt och vänner.

Självklart är det traumatiskt och omtumlande att som 9-åring inse att den trygghet man tog för givet bara var en illusion. Det har gjorts en psykiatrisk utredning på Göthberg, i utredningen fastslås det att hans sexualitet är rubbad och att han har många diagnoser. Det talas bland annat om asperger. Dock är han inte så sjuk att han inte kan dömas till fängelse.

Förhandlingarna fortsätter på måndag.

  • Publicerad:
    2013-02-07 22:49