HÄLSA. Henrik Gustafsson har läst ”Primal body, primal mind” och skriver här om bokens teorier om kost och hälsa.

Nora Gedgaudas är författarinna till boken ”Primal body, primal mind” och har titeln klinisk ”Neurofeedback practitioner”. Hon berättar om hur hon hjälpt sig själv att genom träning få bättre kognitiv funktion. Numera arbetar hon med att hjälpa andra till bland annat bättre känslomässig stabilitet och uppmärksamhetsförmåga. ”Neurofeedback” jämförs med specialiserad träning av hjärnan. Genom detta kan man med gynnsamma förhållanden återskapa neurologisk flexibilitet och stresshanteringsförmåga. Detta kan frigöra hinder samt tillåta människor att finna sin mänskliga potential.

För att få hjärnan att fungera bra är det nödvändigt att den får rätt näringsämnen. Nora skriver att våra gener guidas och drivs av naturens ultimata agenda. Detta är förevigandet och fortsättandet av livet som helhet. Det är också detta imperativ som driver människor till att föröka sig, vilket är genernas hela fokus och syfte.

Maten och tillskotten vi intar kan ses som genetiska instruktionsmanualer. Det vi äter beräknas ansvara för minst 70% av vår hälsa och livslängd. Den kost vi intar kan påverka och styra hur våra gener uttrycker sig. Nora är motståndare till kost som innehåller kolhydrater. De verkliga förhållandena är kanske mindre svart-vita än hon beskriver det. Ändå är det hennes ståndpunkter som gör boken så intressant att läsa.

Ketosis

Av de tre makro-näringsämnena protein, fett och kolhydrater så är det bara det sista som människor inte har något egentligt näringsmässigt behov av. Nora hävdar bestämt att vi inte behöver äta socker eller stärkelse i någon form för att vara optimalt hälsosamma. De flesta organ och vävnader i kroppen, inklusive hjärnan, föredrar att använda ketoner. Detta är en energiproducerande biprodukt från nedbrytningen av fett. Ketoner är ett stabilt, långsamt brinnande bränsle. Människor designade för att använda detta, förutom i nödfall då glukos utsöndras som ett slags turbobränsle.

Ketosis kallas tillståndet då kroppen bränner fett för energi istället för kolhydrater. Detta är ett önskvärt tillstånd som våra jägare/samlare-förfäder lär ha befunnit sig i den större delen av tiden. Det finns inga bevis för att detta tillstånd skulle vara skadligt för normala och friska individer. Tvärtom har forskning visat att ju mer man använder ketoner som energikälla under sin livstid i förhållande till glukos, desto längre och friskare liv får man (s.119).

Kost i dagens samhälle

Aldrig tidigare i mänsklighetens historia har så stor del av kosten bestått av kolhydrater som den gör i västvärlden idag. Författaren förespråkar en mer fettrik diet. Hon hävdar att de dieter med begränsat fett och anammats av USA:s myndigheter och hälso-organisationer inte har lyckats förebygga hjärtsjukdomar (som ökar), fetma (som beräknas ha drabbat över 58% av USA:s befolkning) och cancer (som gått förbi hjärtsjukdomar som den ledande dödsorsaken i USA). Hon räknar även upp flera psykiska och autoimmuna sjukdomar som sägs vara relaterade till kostintag.

Jordbruksrevolutionen skall ha ägt rum för omkring tio tusen år sedan. Enligt beräkningar tar det omkring fyrtio till hundra tusen år för mänskliga gener att anpassa sig till en så stor förändring. Vi har alltså ännu inte helt anpassat oss till den revolution som införandet av jordbruk innebar. Förändringen i livsstil som denna medförde tros ha resulterat i att människorna blev mindre högresta. Deras bentäthet minskade, medfödda defekter och sjukdomar ökade.

Människor som levde före jordbrukets införande hade kapacitet att leva lika länge som vi gör idag. Deras livsmiljö däremot var farligare och riskerna för infektion och olyckor var större. Vi hade möjlighet att möta de flesta av våra kostmässiga behov innan jordbruket infördes och dessa behov har inte förändrats. Av detta kan man dra slutsatsen att ifall ett livsmedel inte var mat för våra förfäder som levde för 40 000 år sedan så tjänar det förmodligen inte som mat för oss idag heller.

70% av vårt immunsystem finns i magen. De normala probiotiska ämnen som ingår i den hälsosamma tarmfloran grundläggs via födseln och genom intag av bröstmjölk. Ett barn som inte ammas får troligen aldrig någon normal tarmbakterie-flora i magen. Den kommer att behöva probiotika eller särskild mat för att nå optimal mag-tarm hälsa.

De flesta av oss bär på omkring ett och ett halvt kilo bakterier i våra magar, och åtminstone 85% bör vara vänliga sådana. Dessa hjälper bland annat till med att ta upp mineraler och omvandla fibrer och annat svårsmält material till användbar näring. 95% av all produktionen av hormonet serotonin utförs inte i hjärnan utan i magen (s.67). Serotonin driver social interaktion och är det verksamma ämnet i många antidepressiva medel. Hjärnan och magen är tätt sammankopplade och det är inte ologiskt att betänka sin mag- och tarmhälsa om man har känslomässiga problem.

Nora menar att istället för att tänka: ”du blir vad du äter” så är det snarare så att ”du blir vad din ämnesomsättning gör med maten du äter” (s.70). Det är inte naturliga, nyttiga fetter utan kolhydrater och onaturliga fetter som gör att man blir fet.

”No diet will remove all the fat from your body because the brain is entirely fat. Without a brain, you might look good, but all you could do is run for public office” /George Bernard Shaw

Insulin

Insulin är det hormon som sänker blodsockret. Dess primära funktion är dock att lagra överskottsnäring. Detta är nödvändigt vid tillfälle av svält eller för att reglera lagring av energi för ett senare tillfälle. Att blodsockret sänks är, enligt Nora, inte insulinets främsta syfte. Människor har flera hormoner för att höja blodsockret. Däremot har vi bara ett som kan sänka det, vilket så ofta behövs i dagens samhälle. Det beror på att kolhydrater var väldigt begränsade i våra primitiva förfäders diet. De hade därför sällan något nödbehov av att sänka blodsockret. Förmågan att med hormoner höja blodsockernivån i nödsituationer är däremot en livsviktig funktion för överlevnad.

Ju lägre man kan hålla sitt blodsocker på ett hälsosamt sätt utan att uppleva symptom av lågt blodsocker, desto bättre klarar man sig i livet generellt. En regel som Nora upprepar flera gånger är att kroppsfett inte kan förbrukas så länge insulin finns närvarande. Ju mer sockerberoende din ämnesomsättning är desto bättre är kroppen på att omvandla andra saker, som till exempel protein, till socker. Att vara fet beror inte på att man äter fett utan på oförmågan att förbränna fett. Detta är en direkt konsekvens av att vara beroende av kolhydrater (socker) som primär bränslekälla.

Om en ”socker-brännare” skulle svälta sig själv kommer dennes kropp börja omvandla sina egna proteinförråd av muskler och även ben till socker för att använda det som bränsle. Enligt Nora är man antingen en fettbrännare eller en sockerbrännare. Om man är överviktig och har stort sug efter kolhydrater eller är leptin- eller insulinresistent så är man en sockerbrännare. Ofta är det även det man har störst sug efter som är viktigast att undvika.

Inflammationer kan förstöra mitokondrierna i kroppen. Dessa fungerar som ett slags kraftverk och finns främst i muskelcellerna. Ju mindre muskler och desto förre mitokondrier man har, desto sämre är förmågan till att bränna fett och producera energi. Sockerberoendet kan alltså leda till en ond cirkel som är svår att ta sig ur. Bästa sättet att bränna fett är, enligt Nora, att äta fett i frånvaro av kolhydrater. När man äter fett och socker tillsammans använder kroppen först sockret som bränsle och lagrar fettet tills senare.

Elden; människan

När man tillför bränsle till den eld som utgör vår hjärna och kroppens metabolism så kan kolhydrater bäst beskrivas som att man retar elden. Intag av spannmål kan liknas vid att mata elden med små kvistar. Stärkelse såsom i sädesslag och potatis, liksom enkla sockerarter, är som att lägga papper på en eld. Alkohol beskrivs som att hälla bensin över den. Den som är beroende av kolhydrater som energikälla behöver mata sin eld ofta och regelbundet. Den personen får också ett stort sug eller begär efter detta bränsle.

De flesta, om inte alla, alkoholister har ett stort behov av snabba källor till socker. Alkohol är den snabbaste av dem alla. Nora hävdar att problemet med alkoholism egentligen inte är alkoholen utan ett allvarligt beroende av kolhydrater. Att sluta med alkohol lämnar alltså kvar det egentliga underliggande problemet: sockerberoendet. När suget efter socker och beroendet av kolhydrater som primär bränslekälla är eliminerat försvinner även alkoholbehovet.

Den som någon gång varit tvungen att värma upp sitt hus med en braskamin genom att elda med kvistar och papper förstår att man skulle bli en slav till den elden. Det skulle behövas ett berg av bränsle för att kunna mata denna hungriga best. Denna liknelse ger talesättet ifall man äter för att leva eller lever för att äta en ny innebörd.

Leptin

Hormonet leptin upptäcktes 1994 där man minst förväntade sig det: i fett-cellerna. Leptin påverkar alla andra hormoner i kroppen. Det kontrollerar även i princip alla funktioner i hypotalamus. Det är det område i hjärnan som sköter kontrollmekanismer för bland annat blodtryck, kroppstemperatur, ämnesomsättning och sömn. Sedan detta hormon upptäcktes har man börjat förstå kroppsfettet som ett komplicerat organ snarare än en oönskad och ful massa.

Om leptinet i kroppen inte fungerar normalt så kan inte heller några andra hormonbalanser återställas till normal funktion. En teori som inte verkar ologisk är att ju mer fett man har, desto mer leptin produceras i kroppen. Att hålla leptin-nivåerna måttliga kan förebygga de flesta sjukdomar som följer med åldrande. Det kan i stor utsträckning förlänga den normala och friska livslängden. Leptinet kommunicerar produktionen av andra inflammatoriska föreningar i kroppen. Detta är en orsak till att överviktiga personer är mer benägna att få problem med inflammationer i kroppen.


Stress och kortisol

Blodsockret höjs även av ”stresshormonet” kortisol. Detta i sig stimulerar insulinproduktion. Sömnbrist, livsstress, trauma och användande av stimulanser som koffein är saker som ökar utsöndringen av kortisol. Dessa kan därmed störa regleringen av blodsockret och hindra förbränning av fett. Av alla de nästan 300 substanser som finna för intern kommunikation i kroppen delas nästan alla av hela kroppen. Det finns knappast några som är unika för hjärnan. Sinnet, inklusive minnen och känslor är inte enbart instängda i hjärnan. Sinnet existerar som ett slags fält som sträcker sig över hela den mänskliga organismen. Det som sker med sinnet sker också med kroppen, och vice versa.

Matsmältningen är en process som börjar i hjärnan. Den kräver att kroppen och sinnet skall vara i ett avslappnat tillstånd för att det skall fungera optimalt. Att äta när man har bråttom eller är stressad paralyserar den normala matsmältningsfunktionen och hämmar nödvändiga utsöndringar. Noras råd är att vänta med att äta tills du har tid att koppla av och fokusera på måltiden.

I dagens samhälle bombarderas vi med stress dygnet runt och marineras därmed i kortisol. Detta är något som vi inte är designade för. Effekten av stress på hjärnan kan vara den bästa anledningen att minimera de upphetsande effekterna av det övermått av insulin och leptin som är effekten av sockerkonsumtion. Dessa är, enligt Nora, orsaker till att många människor idag kan känna sig som fångar i sitt eget nervsystem.

Pottengers katter

På 1930-talet utförde forskaren och doktorn Francis Pottenger (vars ättling även skrivit förord till Nora Gedgaudas bok) en serie experiment på katter. Vissa grupper av dem fick färsk, naturlig mat. Andra fick olika grader av onaturlig processad mat. Effekterna av detta observerades sedan under flera generationer. Resultatet av den undermåliga kosten var inte så stor bland den första generationen av katter, men progressivt större i de kommande.

Från den andra generationen och framåt visade katterna som fick processad mat en rad negativa effekter av den undermåliga kosten. De uppvisade högre nivåer av missbildningar, födelsedefekter, stressdrivna beteenden, känslighet mot sjukdom, allergier, nedsatt inlärningsförmåga och slutligen stora nedsättningar av fortplantningsförmågan. När Pottenger försökte vända utvecklingen bland de genetiskt svagare djuren i senare generationer med förbättrad diet upptäckte han att det tog fyra generationer för katterna att återgå till det ursprungliga, friska tillståndet (s.294).

Ta kontroll över framtiden

Det är inte verklighetsfrämmande att dra slutsatsen att denna utveckling även gäller för människor. Därmed bör vi ställa frågan: hur illa ställt är det för oss själva och människorna i vår omgivning. Det är såklart stor individuell skillnad i detta och svårt att generalisera. Det är dock uppenbart att det finns en generell trend i samhället där människors hälsa försämras. Pottengers teorier skulle till viss del kunna förklara detta.

Att betänka detta kan hjälpa till för att ta mer aktivt och medvetet ansvar för sitt liv och sin hälsa. Inte bara för sig själv utan även för kommande och förgångna generationer. Likaså bidrar det till en möjlighet att klara sig bättre i en degenererad omgivning där många bara drivs av snabba belöningar, förslavade av sina nervsystem och i ständig brist på resurser. I ett sjukt samhälle kan det ses som en revolutionär handling att behålla en stark hälsa.

Källor:
Gedgaudas, Nora, T. (2009). ”Primal Body, Primal Mind – Beyond the Paleo Diet for Total Health and a Longer Life”. Healing Arts Press.
Podcast där Nora diskuterar de ämnen som hennes bok behandlar.
En annan intervju med Red Ice.

  • Publicerad:
    2018-02-28 10:40