Dagens datum 14 april: Denna dag år 1927, vid klockan tio på morgonen, rullade världens första Volvo ut från fabriken på Hisingen, Göteborg. Modellen hette ÖV-4 (Öppen Vagn-4). Pålitliga och stilrena bilar från Volvo har genom tiderna varit en av Sveriges största exportvaror.

ÖV-4.

Volvo ÖV 4.

Det hela började med att Assar Gabrielsson (svensk industrialist och företagschef på SKF) och civilingenjören Gustaf Larson träffades en kort stund vid midsommar 1924. Gustaf var på väg till ett midsommarfirande, så diskussionen blev kort, men Assar hann framföra en idé om att bygga en egenproducerad bil anpassad efter svenska förhållanden.

Det skulle dröja fram till i augusti innan de två åter träffades av en slump på restaurangen Sturehof i Stockholm, där de fortsatte diskutera över en ansenlig mängd kräftor. Kontakten utvecklades efter detta och kom att leda till att Gustaf tog på sig att mot ersättning utveckla bilen. Företaget Volvo grundades och finansierades till en början av SKF (Svenska Kullagerfabriken), där Gustaf tidigare arbetat, men dessa släppte sin huvudandel av ägarskapet när Volvo introducerades på Stockholmsbörsen 1935.

ÖV-4, som kom att kallas ”Jakob”, kostade vid introduktionen 4800 kronor, vilket i dagens penningvärde motsvarar strax över 130 000. Bilen var försedd med fem sitsar, fyra dörrar och hade en klädsel i läder. Den kom i endast en färg: djupblå med svarta stänkskärmar och gula ekrar. Stommen var av ask och rödbok klätt i prima svenskt stål, och den totala vikten uppgick till 1170 kg.

Volvo ÖV 4.

Bilen drevs framåt av en motor med 28 hästkrafter på fyra växlar (3 framåt, en backväxel) och hade ett vridmoment på 100 newtonmeter. Maxhastigheten var ungefär 90 kilometer i timmen, men rekommenderad hastighet var 60 km/h. En täckt variant av Jakob kom först 1929, och den kom att kallas PV4 (Personvagn 4). ÖV-4 blev aldrig någon braksuccé och tillverkades endast i 996 exemplar mellan åren 1927 till 1929, vilket var år då Volvo faktiskt gick med förlust. 1929 ersattes ÖV-4 med modellen PV 651 och först då började företaget för första gången gå med vinst.

Tillverkning av "Jakob" i Volvofabriken på Hisingen.

Tillverkning av ”Jakob” i Volvofabriken på Hisingen.

Volvo PV4, den täckta varianten av ÖV4:an.

Volvo PV4, den täckta varianten av ÖV4:an.

Gustaf Larsson.

Gustaf Larsson.

Gustaf Larson föddes den 8 juli, 1887, i Vintrosa utanför Örebro. Hans föräldrar var lantbrukare, men Gustaf valde den tekniska banan och tog 1911 sin grundläggande examen vid Tekniska Elementarskolan i Örebro, varpå han under åren 1911 till 1913 arbetade som ritare och konstruktör på White & Poppe Ltd i Coventry, England. På White & Poppe byggde man motorer till det engelska bilmärket Morris.

Vid hemkomsten till Sverige 1913 påbörjades hans studier till civilingenjör, och avslutades 1917. Mellan åren 1917 till 1920 arbetade han som konstruktör, avdelningschef och sedermera ritkontorschef på Svenska Kullagerfabriken. 1920 började han istället arbeta på företaget AB Galco i Stockholm som teknisk chef, och det var här hans arbete med prototypbilarna började.

Helmer MasOlles Volvo-emblem.

Helmer MasOlles Volvo-emblem.

Jakobs grundläggande vagnsmekanik utvecklades till en början av civilingenjören Jan G. Smith, en svensk utvandrare som hade återvänt från USA, och civilingenjör Gustaf Larson, Volvos grundare. Smith konstruerade bland annat vagnsram, växellåda samt drivlina till ÖV-4 och Gustaf tog fram samt patenterade en egen fyrcylindrig sidventilmotor, som kom att tillverkas på Pentaverken i Skövde. Karossen liksom Volvos emblem ritades av konstnären och formgivaren Helmer MasOlle (ursprungligen Ohlsson) från Siljansnäs i Dalarna.

1925 togs arbetet med prototypbilarnas grundläggande vagnsmekanik på AB Galco över och avslutades av den svenske ingenjören Henry Westerberg, som kom att bli den förste anställde på företaget Volvo som grundades 1926. Westerberg avskedades under en kort period under 1926, men återkom redan till hösten och kom att stanna på företaget fram till att han gick i pension 1980.

Svensk expertis, kvalitet och svenskt stål (som på den tiden ansågs vara det bästa i världen) var något man ville framhäva med Volvos symbol: en ring med en pil uppåt, det kemiska tecknet för järn. Detta och andra kvalitativa svenska produkter var länge internationellt kännetecknande för Sverige och gav oss svenskar ett gott rykte och god export under många år. Detta har dock undergrävts av en allt sämre skola, invandring (arbetskraftsförsämring), förflyttning av verksamhet till Tredje Världen och annat.

För mer bilder från Volvos tidiga historia, se denna länk.

Artikeln publicerades ursprungligen 2014-04-14.


  • Publicerad:
    2018-04-14 00:28