EKONOMISK KRIGFÖRING • Lånet är en del av ett större från G7, där krav ställs på låntagarens värdegrund beträffande ”demokrati och mänskliga rättigheter”, och den ofrivillige gäldenären är någon annan än låntagaren.

EU-parlamentet gav på tisdagen sitt godkännande till ett Ukraina-lån på 35 miljarder euro. På parlamentets hemsida framgår att medan 518 ledamöter, bland dessa samtliga närvarande svenska parlamentariker, röstade för lånet. så röstade 56 röstade emot och 61 ledamöter lade ned sina röster.

Lånet är en mindre del av ett mer omfattande lånepaket från G7-länderna, vilket utmärker sig i två avseenden:

• För att erhålla lånet krävs av lånetagaren att han kan bevisa sig följa vissa regler rörande ”demokrati och mänskliga rättigheter".
• Det är inte låntagaren som är gäldenär, utan tredje ovetande part i form av Ryssland, vars frysta medel i väst kommer att utmätas för ändamålet.

Karin Karlsbro (L), svensk ledamot i EU-parlamentet finner upplägget fullt rimligt och motiverar sitt ställningstagande på följande vis:

 — Ukraina kämpar inte bara för sin egen frihet, utan för att försvara allas vår demokrati. Ryssland måste betala för att ha angripit ukrainare och förstört landets infrastruktur. 

Lånet förväntas inom kort godkännas av EU:s medlemsländer och kommer därefter börja betalas ut. EU kontrollerar idag cirka 210 miljarder euro som tillhör Rysslands centralbank.