KOMMENTAR. Under natten, svensk tid, hölls den första valdebatten mellan Joe Biden och Donald Trump. De ofta något kaotiska diskussionerna bjöd på mer underhållning än konkret politik.

Skärmbild: C-span.org.

Inför den 90 minuter långa debatten mellan sittande president Donald Trump och Demokraternas presidentkandidat Joe Biden ville den åldrande Biden ha en paus från debatten var trettionde minut.

På grund av Bidens inofficiellt misstänkta tilltagande ”demens” – det vill säga kognitionsstörning – ville republikanerna å sin sida att Biden skulle undersökas så att han inte hade någon öronsnäcka genom vilken han skulle kunna emotta repliker i realtid.

Bådas önskemål avslogs.

De båda kandidaterna gjorde ett mer samlat intryck än under många tidigare framträdanden under sina valkampanjer. Trump var något mer sansad än vanligt, och även om han ibland svävade ut längs tankebanor han associerade till samtidigt som han svarade på frågor, undvek han att yttra sina allra värsta fräckheter.

Tyvärr respekterade de båda talarna inte varandras talartid, utan de avbröt varandra – särskilt Trump – och de talade i munnen på varandra så att det ofta var svårt för åhörare att följa med i vad de båda männen försökte säga.

Biden sade fler och längre sammanhängande meningar än vanligt, och under denna debatt hade han inte sin coronamask på sig; vilken han brukar bära men som ofta orsakar honom andfåddhet.

Rapporter på plats gjorde gällande att alla Bidenanhängare i salen bar coronamasker, vilket har blivit en relativt viktig politisk markör i USA. Över hälften av Trumps supporters gjorde inte det, inklusive hans familj. Bidens hustru Jill Biden bar till och med mask på scenen efter debatten när de båda männens respektive äkta hälfter poserade vid sina makars sida.

Debattens moderator var Chris Wallace från den neokonservativa nyhetskanalen Fox News som kan betraktas som Trumps propagandanyhetskanal.

I vad som verkade vara ett försök från Wallace sida att inte framstå som språkrör för Donald Trump, tog han ofta Bidens ”parti” och gick relativt hårt åt Trump.

— Jag visste inte att jag skulle behöva debattera dig också, sade Trump till Wallace under debatten.

Debattfrågorna som ställdes av Wallace var väl valda och spände över stora områden, även om en internationell publik säkert hade velat höra mer om kandidaternas utrikespolitik, än bara Trumps slentrianmässiga kritik mot Kina.

Val av ny domare till HD
Den första frågan gällde den nu – som förutsett – infekterade frågan om lämpligheten att utse en ny domare till Högsta domstolen (HD) efter demokraten och judinnan Ruth Bader Ginsburgs död för några veckor sedan.

Biden vill att man ska vänta med att utse en ny domare till efter valet, ”av demokratiska skäl”, men det normala i USA är att sittande regering nominerar – och i praktiken väljer – kandidater till HD.

Om Trumps nuvarande kandidat Amy Coney Barrett är den som kommer att tillsättas, är det den andra domaren som tillsätts i HD under Trumps presidenttid – efter Brett Kavanaugh som tillsattes 2018.

Offentlig sjukvård
Den andra frågan gällde vilken sorts offentlig sjukvård USA ska ha i framtiden. Biden kritiserar Trump för att ha ryckt undan mattan för fattiga och sjuka, i och med förändringar i det så kallade Obamacare-programmet.

Trump hävdar å sin sida att fler människor får medicinsk hjälp och att republikanernas system är mer kostnadseffektivt. Men faktum är, sade Biden, att kostnaderna för mediciner inte har sjunkit sedan Trump tillträdde som president, så den ”moroten” har visat sig inte finnas i verkligheten. Detta stämmer också med faktisk statistik över den samlade prisutvecklingen på mediciner i USA de senaste åren.

Frågan väntas bli föremål för HD. I samband med det fick Biden, med tanke på demokraternas invändningar av att utse Amy Coney Barrett till den nu lediga platsen i HD, frågan om han kommer att stödja ett stopp för filibuster; det vill säga förhalandet och förhindrande av beslutsfattande i kongressen genom utstuderat långa debattinlägg.

Som tidigare vägrade Biden att svara på frågan, vilket han uttryckligen också sade att han inte tänkte göra, detta trots att partikollegor till honom var de som senast lyfte frågan. Istället vände han sig till kameran och pekade med hela handen när han sade ”Gå och rösta och låt din senator veta vad du tycker!”

— I 47 år har du inte gjort någonting, sade Trump med riktning till Biden som ”inte ens” vill svara på en sådan rak fråga.

— Sa du just att jag borde bli smartare? frågade Trump också.

— Använd inte det ordet. Du reste till Delaware och hade glömt namnet på ditt college, och du var en av dem som hade lägst betyg, för det finns ingenting med dig som är smart, sa Trump elakt till Biden som i sin tur skrattade åt påhoppet, eventuellt generat.

Covid-19
Beträffande coronasituationen sade moderatorn Wallace att experter säger att det kan dröja månader eller flera år innan USA kan återgå till något som en liknar ett normalt liv. Wallace undrar varför väljarna ska tro mer på den ena av kandidaterna om att kunna hantera coronakrisen bättre.

Joe Biden räknade upp officiell statistisk för smittade amerikaner och att Trump inte har någon plan alls för den kommande tiden och kritiserade honom för att inte ha tagit problemet på allvar.

Trump sade att viruset var Kinas fel och hävdade att om Biden hade varit president skulle miljontals amerikaner ha varit döda vid det här laget. Problemet för Trump, sade han själv, har varit att den dominerande vänsterpressen i USA givit honom dåliga rubriker, men Biden bra rubriker, eftersom pressen ”tyvärr” stödjer honom.

— Du hade inte kunnat hantera det, för du har det inte i blodet, sa Trump något tvetydigt till Biden om coronan, och ansåg att Biden var en katastrof när han var vicepresident under den senaste vågen av svininfluensa, 2009.

Wallace påpekade att båda kandidater omväxlande stått i opposition till sina egna medicinska rådgivare. För tillfället är Trumps rådgivare Scott Atlas direkt motståndare till rådgivaren från USA:s delvis privata hälsovårdsmyndighet CDC, Anthony Fauci.

Biden vill hålla skolor och ekonomiskt drivna verksamheter stängda. Trump vill öppna dem, för nedstängningar av ekonomin får ekonomin att stanna.

Trump hånade Biden för sitt annars ständiga maskbärande i offentligheten, vilket Trump har gjort en poäng av att inte göra:

— Biden kan stå hundra meter från andra människor på en plats med den största mask jag någonsin sett på sig.

Rekommendationen är att man ska hålla ett socialt avstånd på cirka en och en halv meter. Biden vill att alla amerikaner ska bära mask till och med januari 2021, något som Trump inte rekommenderar.

Ingen av debattörerna kunde visa att deras respektive planer för att hantera covid-19 var bättre än den andres.

Valkampanjerna
Wallace kommenterade att Trump har stora valmöten utomhus för sina väljare. Biden har små valmöten inomhus.

— Det är för att ingen kommer på dem, sade Trump sarkastiskt. Trump sade också att de inte har haft några problem med covid-19 under hans stora utomhusmöten som ofta hålls på flygplatser och idrottsplatser.

Joe Biden sade ingenting om sina mindre inomhusmöten utan anklagade istället Trump indirekt för att hyckla genom att vid ett tillfälle under hans stora valmöten ha krävt av en reporter att hålla sig på avstånd och ta på sig sin coronamask.

Coronaekonomin
Frågan om den ekonomiska utvecklingen under coronakrisen gled över till den i amerikansk press omdebatterade frågan om Trumps personliga inkomstskatt: Trump betalar miljontals dollar i skatter, sade han, men placerar pengar på ett smart sätt som den tidigare demokratiske presidenten Barack Obama införde, vilket innebär att Trumps inbetalningar av inkomstskatt i sig är små. Alla papper är offentliga och den kommande rapporten kan alla ta del av, sade Trump.

— Jag ska riva upp de reglerna, sade Biden, varpå Trump ryckte på axlarna och sade ”okej”.

Biden vill öka företagsskatterna. Trump vill inte det, för det skadar ekonomin ytterligare som är kraftigt försvagad under coronakrisen, hävdade han.

Oavsett den ekonomiska krisen under coronakrisen förespråkar båda kandidater typisk vänster- kontra högerpolitik.

Raskonflikterna
Det mångkulturella USA lider svårt av de omfattande raskonflikterna. Wallace ställde frågan vad kandidaterna tänker göra åt saken.

Joe Biden talade om sitt stöd för de svarta och andra färgade, och om en situation då Ku Klux Klan orsakade att en ung kvinna dött.

Donald Trump påminde Biden om att han 1994 kallade afrikanerna för ”super-rovdjur”, och att det har afrikanerna aldrig glömt. Medan Biden har behandlat afrikanerna ungefär lika illa som alla andra, säger Trump att han släpper ut dem ur fängelserna.

Afrikanernas stöd för Trump har ökat. Trump säger att det är Bidens fel att afrikanerna ”överger Demokraterna”, vilket är en stark överdrift, även om det är sant att Trump har fått ökat stöd från rasfrämlingar.

Ingen av kandidaterna kunde dock under sina anföranden visa att de skulle kunna minska raskonflikterna, mer än att Trump sade att demokraterna visat att de genom sin släpphänthet under Black Lives Matters och Antifas ockupationer av stadsområden inte vill ha lag och ordning, medan Trumpadministrationen använt statsvåldsapparaten för att upplösa de illegala no go-zonerna i flera städer.

Att Trump är mer benägen än Biden att ta till våld för att kväsa våldsyttringar mellan raserna är dock inget svar på hur själva problemet med rasmotsättningarna i landet ska kunna mildras.

Trump lät bli att tala om sin presidentorder och andra åtgärder mot antisemitism och införandet av prosemitiska lagar till förmån för judar och för den judiska staten Israel – detta trots att han kunde utnyttjat sin aktiva roll i frågan för att vända det till något positivt för sig själv och för judarna som befolkningsminoritet.

Däremot gjorde Trump en poäng av att han stoppar antivita utbildningar och antivit akademisk rasprofilering, eftersom – som Trump menade – antivitismen på bland annat universiteten är rasistisk.

Lag och ordning
Trump hävdar ofta att problemen med raskonflikter är värst i demokratiskt styrda stater, men moderatorn sade att problemen är lika stora i republikanska stater och undrade om problemet ens är relaterat till de respektive partiernas politik.

Han menar att man alltid kan ta fram olika exempel men att demokrater faktiskt är sämre på att upprätthålla lag och ordning.

Biden menar att Trump lever kvar på 1950-talet. Dagens förorter är integrerade, sade han. Problemen för förorterna är istället Trumps misslyckande med att hantera coronaepidemin och den ekologiska miljön och klimatet, sade Joe Biden. På grund av att Trump inte kan hantera klimatet drabbas förorterna av översvämningar och stora bränder.

Joe Biden och den tidigare presidentkandidaten, juden Bernie Sanders, samarbetade om ett projekt som syftade till att omforma hela polissystemet. Wallace vill veta om Biden vill att Black Lives Matter ska vara med och styra polisen; en form av medborgarkontrollerad polismakt.

Biden svarade att han inte vill avfinansiera polisen på gatunivå. Istället vill han ha en form av dialogpoliser som känner lokalsamhället och som därigenom kan få ner brottsligheten. Detta torde inkludera aktivister från militanta grupper som Black Lives Matter, även om Biden inte nämnde några specifika intressegrupper.

Wallace frågar om Trump tydligt ville säga att vit-maktgrupper och högerextremister inte ska förvärra problemen. Trump svarade inte utan sade istället att Antifa måste stoppas – medan han tittade åt Bidens håll.

Varför välja den ena kandidaten över den andra?
Trump anser att amerikanerna ska välja honom för att han har visat att ingen president eller administration har gjort lika mycket under sin tid som hans. Detta trots riksrättsbluffen och Hillary Clintons konspiration mot honom med att anklaga Ryssland för att ha hackat presidentvalet 2016.

Men Biden menar att allt blivit värre:

— Under den nuvarande administrationen har vi blivit sjukare, svagare, fattigare, mer splittrade och mer våldsamma, sade Biden och tillade att under Obama fick Biden och hans medarbetare en tidigare ekonomisk nedgång i knät att reda ut, vilket de gjorde.

— Ni där hemma har det svårare nu. De rika har blivit rikare under covid-19, och våldet har ökat med mer än 15 procent under Trump, sade Biden.

Bidens påståenden om den ökade brottsligheten i USA är till hälften sann: Den totala kriminaliteten i landet har visserligen sjunkit under Trumps presidentskap, men antalet grova brott, som mord, har ökat; vilket med fog kan anses vara värre. Siffran 15 procents generell ökning är dock därmed vilseledande.

Klimatkrisen
Wallace talar om de återkommande stora bränderna i USA och att Trump menar att vetenskapen inte vet mycket om orsakerna till dem, att han hoppat av klimatavtalen i Paris och stoppat klimatreformer som Obama införde.

Trump anser att USA nu är ”formidabelt bra” på klimatområdet med mindre utsläpp än tidigare, något som han inte rakt ut relaterar till den ekonomiska nedgången under coronakrisen, utom i enstaka, osammanhängande ord. Ändå går företagen i USA ”extremt bra”, hävdade han. Klimatavtalen i Paris var en ”katastrof” ur amerikansk synvinkel, sade han också, och menar det i ekonomiska termer.

Beträffande bränderna i Kalifornien anser han att dessa beror på dålig skogsskötsel vilket skapar en grogrund för skogsbränder, och inte har med klimatet att göra.

Joe Biden vill satsa två biljoner skattedollar på ”gröna jobb”. Landet ska bli mer elektrifierat för att kunna driva framtidens elbilar förmodligen genom att öka produktionen från vind, sol och naturgas, vilket också ingår i den framtida omställningen till ”grön energi” i USA. Biden kommer också att skriva på det av Trump ratade Parisavtalet.

Den ”gröna nya given” kommer enligt Biden att betala sig själv, sade Biden, men på Wallace fråga om han alltså stödjer den gröna nya given, svarade Biden att han inte gör det. Vad han egentligen menade är därmed något oklart, men han kallar sin egen variant av den gröna nya given för ”Bidens plan” som enligt Biden är något annat än den av Trump kritiserade ”radikala gröna given”.

Kan vi lita på att det inte förekommer valfusk?
Debatten om poströstningssystemet i USA har varit lång. Trump anser att systemet är bristfälligt och inbjuder till valfusk. Systematiserat valfusk har också bevisats förekomma med stulna identiteter och av personer som röstar två gånger om de har flyttat mellan olika stater.

Kort sammanfattat anser Republikanerna att valfusk är möjligt och faktiskt inträffar, medan Demokraterna förnekar att poströstsystemet utnyttjas för valfusk.

Joe Biden säger att man tryggt kan förtidsrösta, det kommer inte att förekomma något valfusk. Biden anser att Trump försöker få folk att inte rösta, för att på så sätt öka sina chanser att vinna. Detta är delvis en fungerande strategi för en republikan, eftersom demokraterna av tradition oftare stannar hemma på sofflocket istället för att rösta.

Donald Trump påtalar de tecken på valfusk som har förekommit och som har syftat till att öka antalet röster till förmån för Hillary Clinton i valet 2016. Han upprepar också demokraternas konspirationer mot honom för att sabotera valet och för att sänka honom efter hans presidentvalsseger 2016. Han förutspår att förtidsrösterna kommer att behöva hanteras av HD.

Sammanfattning
Denna första debattomgång var jämnare mellan de båda kandidaterna än vad många hade förutspått. I vänstermedier i USA verkar den allmänna uppfattningen vara att den mindre talföre Biden ”vann” debatten, medan det i sociala medier verkar finnas ett stort stöd för motsatsen. Trump framstod som den mer verbale och ”fyndige” talaren, men också den mest burduse med sina ständiga avbrott under Bidens anföranden.

Trump vände sig främst till publiken på plats i salen, Biden vände sig upprepade gånger istället till tv-kameran och publiken hemma i soffan.

Inte vid något tillfälle nämndes judarna, den judiska staten Israel eller ordet antisemitism.

På grund av att politiken i USA är mer polariserad än på mycket länge i landet och på de båda kandidaternas vitt skilda personligheter, är det dock tveksamt om denna debatt i någon större utsträckning har påverkat väljare att byta sida inför valet 3 november.

  • Publicerad:
    2020-09-30 16:50