ENERGIFÖRSÖRJNING • Investerare är överens om att de elpriser som techföretagen nu är villiga att acceptera, ligger på en så pass hög nivå att en explosionsartad våg av nyinvesteringar i kärnkraftproduktion är ”mer än bara sannolik”.

När Sveriges regering i augusti förra året till slut presenterade sin plan på tio nya kärnreaktorer i landet till år 2040 som en lösning på ett beräknat fördubblat elbehov fram till dess, kom man fram till att ett tidigare givet löfte behöver svikas – nämligen dåvarande finansminister Elisbeth Svantessons (M) om att projektets första spadtag kommer att tas innan innevarande mandatperiods slut.

Men enligt klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtaris (L) uttalande på en pressträff var å andra sidan ”spadtag hit eller dit” – lika lite som exakta antalet dagar, veckor och månader inte det viktiga här, utan var och en borde känna sig lugn med att ”regeringen driver på för mer kärnkraft”.

Michael Knochenhauer, vikarierande generaldirektör på Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) tycktes ge henne rätt, genom att framhålla hur tidskrävande ansökningsbehandlingar är.

— Kommer det en ansökan, börjar vi givetvis omgående bereda den, men att slutföra den, det är en ganska lång process, betonade han.

Bara att bereda en ansökan enligt kärntekniklagen och sedan utarbeta en rekommendation till regeringen tar, förklarade Knochenhauer, minst 2-3 år.

När regeringen sedan i november gav utredaren Pernilla Sandgren i uppdrag att utreda ett ”snabbspår” för kärnkraftens utbyggnad och fastslog att hon har fram till i december nästa år på sig att redovisa sina resultat, så undvek man all polemik med Knochenhauer och hans tidtabeller. Istället hänvisade man till den obönhörliga naturkraft som inte väntar på någon – och som kallas ”marknaden”.

Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari, som vid det här laget hade intagit påskyndarens hållning i utbyggnadsfrågan, framhöll nu det nödvändiga och fullt möjliga i att man på kort tid genomför den reformering av Sveriges lagstiftning på området som krävs för en snabb utbyggnad.

Den internationella utvecklingen

Med drygt två månader kvar innan Sandgrens snabbspårsutredning ska läggas fram, granskar en rad internationella medier den där tvingande naturkraften, som regeringen hänvisade till i november – och som driver på en snabb kärnkraftsutbyggnad. Det visar sig att den stavas AI.

Techjättarna ser nämligen kärnkraft som en absolut förutsättning för att man framöver ska kunna driva AI:s gigantiska el-slukande datacentra. De stora amerikanska techföretagen såsom Google, Amazon, Meta och Microsoft, storsatsar samtliga på kärnkraft för att kunna gå segrande ur det som i branschen benämns ”AI-kriget”. De datacentra som ska leda ”den nya revolutionen” kommer mätt med dagens mått att kräva enorma mängder el. Därför överväger nu många av bolagen bakom AI-utvecklingen att köpa in sig själva i kärnkraftsproduktionen, skriver Financial Times. Om inte annat kommer kärnkraftverkens placering avgöra var man väljer att förlägga nya datacentra.

— AI-datacenter kommer att byggas nära energiproduktion i gigawattskala, ställen där billig och ren el produceras. Alltså i praktiken intill kärnkraftverk, skriver Yann LeCun, AI-forskningsledare på Meta, i ett inlägg på X.

Techjättarnas ökade aptit på kärnkraft delas nu uppenbarligen av bankjättarnas. Vid ett så kallat klimatmöte i New York förra veckan deklarerade 14 av världens största banker sitt stöd för nya reaktorbyggen. Denna nyorientering sker efter en längre period av kärnkraftverksnedläggningar i USA och Europa, under vilken tid länder som Kina och Sydkorea istället i stor skala byggt ut sin kärnkraft.

Förra månaden tillkännagav Microsoft till allmän förvåning sin avsikt att återuppta verksamheten vid kärnkraftverket på Three Mile Island i Pennsylvania, som vid det laget hade legat nere i sex år. Och e-handels- tillika molnjätten Amazon pungade i mars ut med 650 miljoner dollar på förläggandet av ett nytt datacenter intill kärnkraftverket Susquehanna Steam Electric, även detta beläget i delstaten Pennsylvania.

Investerare är överlag eniga om att de elpriser som techföretagen nu är villiga att acceptera, ligger på en så pass hög nivå att en explosionsartad våg av nyinvesteringar i kärnkraftproduktion är ”mer än bara sannolik”.

— Vi ser marknadspriser som kommer att motivera nybyggnation, säger Arthur Hyde vid hedgefonden Segra Capital, som investerar i uran, det bränsle som används i de flesta kärnkraftverk.