TEKNIK • Under året har AI-teknologi både höjts till skyarna och varnats för. Men allt fler experter pekar nu mot att AI kan vara ett luftslott.

Den turkisk-armeniske nationalekonomen Daron Acemoglu har nyligen publicerat en uppsats med en kalkyl om hur den nya AI-teknologin kommer att påverka samhällsekonomin under de kommande tio åren. Han har utgått från vad som är känt om AI idag och de framsteg som görs.

Trots de enorma investeringar som gjorts i tekniken och att vissa beskrivit det som en av mänsklighetens främsta teknologiska framsteg drar Acemoglu slutsatsen att AI som mest kommer att öka den ekonomiska produktiviteten med 0,66 procent under det kommande decenniet.

Allt fler experter och analytiker menar nu att det stora AI-genombrottet hittills inte lett till mycket mer än chattbotar. De stora samhällsomvandlande effekterna har uteblivit, och ser heller inte ut att komma inom den närmaste tiden.

Rita Sallam, analytiker på det amerikanska marknadsundersökningsföretaget Gartner, säger att hajpen kring AI och de omfattande investeringarna som gjorts har lett till en ”otålighet” hos storfinansen. De vill börja se avkastning på sina AI-investeringar.

— Men organisationer [som utvecklar AI] har svårt att bevisa och realisera värde. När omfattningen av initiativen växer, blir den ekonomiska bördan av att utveckla och implementera GenAI-modeller allt mer kännbar, säger hon.

Till tyska DW säger dock Christian Temath, från KI NRW – en organisation som vill främja användning av AI i den tyska förbundsstaten Nordrhein-Westfalen – att praktisk användning av AI som leder till storskaliga fördelar för företag fortfarande lyser med sin frånvaro.

— Jag tror inte att alla miljarder som just nu investeras i datorkapacitet i USA kommer att ge en direkt avkastning, säger han.

Leopold Aschenbrenner, som tidigare varit anställd på OpenA men sparkade samtidigt som Sam Altman när interna dokument från företaget läckte, ska i somras ha skrivit en uppsats om den så kallade AI-boomen. Enligt Aschenbrenner skedde den genom investeringar snarare än att teknologin skapade verkligt välstånd, vilket är samma process som under 1990-talets IT-bubbla.