VETENSKAP • John Hopfield och Geoffrey Hinton tilldelas årets Nobelpris i fysik. Båda har både lagt grund för men även varnat för den moderna AI-teknologin.

Under tisdagen har Kungliga Vetenskapsakademien meddelat att den brittisk-kanadensiske forskaren Geoffrey E. Hinton och amerikanen John J. Hopfield får dela på årets Nobelpris i fysik. I motiveringen kan man läsa:

Årets två Nobelpristagare i fysik har använt sig av fysikens verktyg för att konstruera metoder som ligger till grund för dagens kraftfulla maskininlärning. John Hopfield skapade ett associativt minne som kan lagra och återskapa bilder och andra sorters mönster i data. Geoffrey Hinton uppfann en metod som självständigt kan hitta egenskaper i data, och på så vis bland annat känna igen särdrag i bilder.

— Pristagarnas arbeten har redan varit till stor nytta. I fysiken använder vi artificiella neuronnät inom många olika områden, till exempel för att ta fram nya material med önskade egenskaper, säger Ellen Moons, ordförande för Nobelkommittén för fysik.

Samtidigt har både Hinton och Hopfield varit bland de forskare som också varnat för konsekvenserna av AI-tekniken. Hinton, som har kallats ”gudfadern för AI”, lämnade exempelvis Google förra året och sade då att han ångrar delar av sitt livsverk, där han framförallt syftade på just artificiell intelligens.

I en kommentar till DN förklarar Hinton nu hur det känns att vinna ett Nobelpris för arbete som han idag delvis ångrar.

— Det finns två sorters ånger. Det finns den där sorten där du ångrar vad du har gjort, och den sorten där du hade gjort samma sak igen under samma omständigheter. Det är den andra sortens ånger jag har. Jag hade gjort samma saker igen, men jag är oroad över att de sammantagna konsekvenserna blir ett system som är mer intelligent än vad vi själva är, som så småningom kommer att ta kontroll över oss.