MILITANT GLOBALISM Den strategiskt betydelsefulla hamnstaden Hodeidah angreps enligt samstämmiga huthi-kontrollerade medier och amerikanska källor på fredagen i likhet med bland andra huvudstaden Sanaa av amerikanskt flyg.

USA har återigen terrorbombat ett antal städer i Jemen, inklusive huvudstaden Sanaa och den viktigaste hamnstaden Hodeidah.

På X kunde man under fredagen läsa att styrkor underordnade CENTCOM – USA:s militära centralkommando med ansvar för amerikanska styrkor i Mellanöstern – ”genomfört attacker mot 15 huthimål i iranskstödda huthikontrollerade områden i Jemen”.

Sanaa drabbades enligt det huthi-drivna TV-nätverket Al Masirah av fyra attacker, Hodeidah av sju. Nyhetsbyrån AFP:s korrespondenter har senare kunna bekräfta dessa uppgifter.

Hodeidah-anfallen drabbade enligt Al Masirah-flygplatsen och Katheib-området, som har en huthi-kontrollerad militärbas. Filmer på sociala medier, som verifierats av Al Jazeeras faktakontroll-byrå, visar stora rökmoln över Hodeidah.

Minst en attack riktades enligt huthi-mediekontoret mot Dhamar-provinsen och ytterligare ett mot Bayda-provinsen sydost om Sanaa. På X motiverar CENTCOM de amerikanska attackerna med dessa ord:

Dessa åtgärder vidtogs för att skydda navigeringsfriheten och göra internationellt vatten säkrare och säkrare för USA, koalitionen och handelsfartyg.

Nyhetsbyrån Associated Press hävdar att de amerikanska attackerna riktade sig mot ”vapensystem, baser och annan utrustning tillhörande huthierna”. Man uppger sig härvid citera icke namngivna amerikanska tjänstemän.

Al Masirah hävdar utan att ange några källor att även Storbritannien deltog i fredagens attacker. Det brittiska försvarsministeriet har emellertid enligt en tjänsteman i samtal med Al Jazeera-kontoret i London kategoriskt förnekat all inblandning i dessa. Washington har sedan början av året upprepade gånger slagit till mot huthi-mål i Jemen, officiellt som svar på gruppens attacker mot sjöfarten i Röda havet och Adenbukten.

Huthierna låter meddela att deras tillslag, som stört sjötrafiken i en globalt viktig vattenväg, riktar sig mot fartyg kopplade till Israel och är avsedda att signalera solidaritet med palestinier och deras motstånd mot den judiska ockupationsmaktens krig mot Gaza. Men nu när konflikten mellan Israel och Hizbollah, en annan Iran-stödd grupp, eskalerar med attacker som bragt runt 2 000 libaneser om livet, kräver huthierna ett slut på den judiska statens angrepp även där.

Bakgrund: återupptagna terrorbombningar i vintras

När USA och Storbritannien i januari efter ett sju år långt uppehåll återupptog sina flyganfall mot huthirebellerna i Jemen, uppgav man som skäl just denna milis motståndshandlingar, genom vilka man stoppat handelsfartyg, som fraktar förnödenheter till den sionistiska ockupationsmakten. Det amerikanska försvarsdepartementet betonade att de två ländernas gemensamma attacker syftade till att ”neutralisera luftvärnssystem, vapenförråd och viktiga logistiska punkter”. En talesperson för departementet hävdade att attackerna var ”nödvändiga för att förhindra ytterligare hot mot internationell säkerhet”. USA:s president Joe Biden har konsekvent och med emfas försvarat alla amerikanska angrepp mot den suveräna staten Jemen:

— Dessa precisionsattacker sänder ett tydligt budskap om att varken USA eller våra allierade kommer att tolerera attacker mot vår personal eller låta fientliga grupper hota den fria sjöfarten, kommenterade han i ett officiellt uttalande.

Bland länder som till fullo ställde sig bakom dessa terrorbombningar i januari märktes bland annat Australien, Bahrain, Kanada, Danmark, Tyskland, Nya Zeeland, Sydkorea och Nederländerna. I ett gemensamt uttalande krävde de att huthirebellerna omedelbart upphör med sina attacker mot fartyg i Röda havet och hänvisade i sammanhanget till en då nyantagen FN-resolution med krav på att huthierna omedelbart lägger ned sitt motstånd i Röda havet.

Man gjorde därvid gällande att dessa bombningar vidtagits i självförsvar, avsedda att ”störa och försvaga huthirebellernas kapacitet att hota den globala handeln och säkerheten för internationella sjöfarare”. Cirka 15 procent av världens sjöfart passerar genom Suezkanalen, som erbjuder den i särklass kortaste vägen mellan Europa och Asien. Eventuella omdirigeringar av trafiken runt hela kontinenten Afrika skulle innebära betydande förseningar för global handel och avsevärda kostnader för drabbade företag.