En statistisk analys av nationalekonomerna Jesper Roine och Daniel Walderström har rönt en viss massmedial uppmärksamhet. De båda herrarna har utforskat ägandet hos den procent av de svenska medborgarna vilka har störst privat förmögenhet. Deras tes är att tidigare siffror som har presenterats i ämnet, bland annat av SCB, har underskattat omfattningen av det faktiska ägandet hos denna privilegierade andel av medborgarna.

Enligt Roine och Walderström skall denna procent ha tillgångar värderade till uppemot 2 700 miljarder kronor, en summa vilken motsvarar mer än 40 procent av de samlade förmögenheterna i Sverige. I en jämförelse gör detta vår nation till ett mer ojämlikt land än USA, där den allra rikaste procenten av befolkningen står för knappt 35 procent av landets privata förmögenheter. Ska man förutsätta att dessa båda nationalekonomers siffror stämmer ger de en tydlig fingervisning till Sveriges hårt arbetande befolkning, om hur genomfalska deras så kallade företrädare inom socialdemokratin och LO är. Ty det är under de senaste dryga tjugo åren när detta ”arbetarparti”- med mangrant stöd från fackföreningsrörelsen – varit i regeringsställning (bortsett från regeringen Bildt 1991-94) som de sociala och ekonomiska klyftorna har ökat som kraftigast.

En viss etnisk minoritets överrepresentation

Sossarnas svekfullhet är nu inte vad som är det mest intressanta utifrån ett nationalsocialistiskt perspektiv, och inte heller Roine och Walderströms rön i sig. Nej snarare är det den slående oviljan från forskarvärlden i allmänhet att med utgångspunkt från likartade studier av ojämn maktfördelning och maktkoncentration i Sverige, titta närmare på en viss icke-svensk etnisk minoritets överrepresentation inom ett visst område. Och jag tänker nu främst på en icke-europeisk folkgrupp och dess uppenbara starkt oproportionerliga inflytande över svensk massmedia, satt i relation till den övriga delen av befolkningen. Denna minoritets påverkan, genom sitt massmediala ägande, över det ”fria ordet” går enkelt att utröna. Befintlig fakta finns i överflöd och för att sammanställa den krävs det ingen doktorshatt.

Alldeles oavsett den exakta kvantiteten av de ”mosaiska trosbekännarna” i vårt land – vars antal skiftar betydligt enligt olika bedömare, med en differens på mellan 20 000 till uppemot 200 000 stycken – så torde denna etnocentriska minoritets snabba och ständigt ökande inflytande, inom framför allt den svenska tidnings- och tv-världen, vara någorlunda unik i sitt slag för Sverige. Detta utifrån ett historiskt perspektiv, då judarnas roll i massmedia långt in på tidigt 1900-tal var tämligen marginell för att sedan med familjen Hirschels (sedermera Bonniers) ankomst via Öresund, växa explosionsartat. Den judiska minoritetens inflytande avstannade inte på något sett efter 1945 utan snarare fortsatte accelerera i sådan omfattning, att de ”utvalda” idag har ett direkt ägande över åtminstone 70 procent av de svenska dagstidningarna.

En kort översikt

Familjen Hjörne, med sin företagskonstellation Stampe som ständigt nav, har under 2007 utökat sitt ägande från att framförallt ha omfattat Göteborgs-Posten och VLT-koncernen, till att numera även inbegripa Centertidningar, Hallands nyheter och Nerikes Allehandakoncernen i vilken fyra lokala dagstidningar ingår. Judarna Hjörne är idag de största enskilda ägarna av dagstidningar i vårt land.

Bonniers, den släkt vilken på många sätt har blivit synonymt för det typiskt judiska i Sverige, har inte heller de legat på latsidan. Genom en rad högst snillrika affärstransaktioner med utgångspunkt i företaget Proventus, har släkten tillförskaffat sig ett 90 procentigt inflytande över Sveriges största reklamkanal i tv, TV4. Detta har Bonniers lyckats göra trots gällande lagstiftning och trots de stadgar om ägandets fördelning inom TV4, vars syfte en gång i tiden var att just förhindra att kanalen skulle hamna i händerna hos en eller ett fåtal aktörer. Utöver TV4 äger Bonniers fyra av Sveriges sju enskilt största dagstidningar, sett till upplagan. Flaggskeppet Dagens Nyheter, där den för den svenska riksdebatten så viktiga ”DN debatt” publiceras, följs av Expressen, Sydsvenska Dagbladet och Dagens Industri. Till detta kommer släktens enorma förlagsverksamhet och intresse i veckotidningsbranschen med tidningar som Veckorevyn, Amelia och Kamratposten.

Denna sammanställning är gjord utifrån ett axplock av de viktigaste judiska intressenterna i landet. Men trots den klara begränsningen borde den klarlägga med all önskvärd tydlighet den judiska minoritetens dominerande roll över det svenska massmedia ägandet. Att finna denna offentliga information är inte heller särskilt svårt: en person med tillgång till internet kan lätt kontrollera mina uppgifter. Påståenden om att denna korta redogörelse över den judiska överrepresentationen inom massmedia skulle vara felaktig, överdriven eller en skev ”konspirationsteori” utan verklighetssubstans, kan alltså lätt kontrolleras och förhoppningsvis då även också avfärdas.

Att ”svälja elefanter”

Vi lever ju som bekant i ett påstått ”kunskapssamhälle”, och vad kan då vara mer intressant för akademikervärlden än att offentliggöra och skärskåda ägandeförhållandena inom den enskilt viktigaste kunskapsförmedlaren i detta ”kunskapssamhälle”? Varför detta inte görs, varför herrar som nationalekonomerna Roine och Walderström hellre utgår ifrån en tankevärld centrerad efter ett ”jämlikhetsperspektiv” är en tydlig indikation på vilka som den politiska korrektheten inte enbart skyddar, utan också vilken minoritet det är som i grunden styr över vad det är som räknas som politiskt korrekt.
Således ter sig framtiden, med tanke på att den avgörande faktorn för all mänsklig samexistens är den etniska rasliga dimensionen och inte den socioekonomiska, för det svenska folket allt annat än ljus om inte ägandeförhållandena inom dess massmedia drastiskt ändras.

Att i detta nödläge göra som ”proffstyckarna” i tv-sofforna och på allehanda ledarsidor: lägga pannan i djupa veck över att de ekonomiska klyftorna ökar i vårt land samtidigt som en enda liten etnisk minoritet så flagrant som den judiska kontrollerar merparten av all väsentlig media, är verkligen att sila myggen för att sedan beredvilligt svälja elefanterna!

• Publicerad:
  2007-12-16 00:00