Dagens datum 9 februari: Denna dag 1945 utför US Army Air Forces den första av en serie terrorbombningar av staden Weimar.

WeimarBombing

Den lilla staden Weimar med strax över 60 000 invånare var länge förskonad från de allierade terrorbombningarna under andra världskriget. Men i början av 1945, månaderna februari-mars, drabbades staden av en serie attacker. Den första och mest förödande av attackerna ägde rum den 9 februari 1945 och förövades av US 8th Air Force. Andra allierade attacker utförde den 27 februari och 10 mars. Totalt 965 ton bomber släpptes över Weimar.

Denna dag utförde 198 amerikanska B-17-bombplan en räd över Weimar i fullt dagsljus. Delar av stadskärnan förstördes eller skadades och en mängd kulturella byggnader bombades sönder. Denna dag lär ungefär 500 civila ha mist sina liv, varav 80-90 av dem var dagisbarn på en förskola.

weimar1

Sammanlagt förstördes 325 byggnader och ytterligare 210 skadades under attackerna mot Weimar. Runt 2000 människor lär ha dött, men denna siffra kan mycket väl vara underdriven med tanke på hur lite som utforskats och presenterats kring bombningarna av just Weimar (jämfört med bombningar av andra tyska städer). Omkring 600 av de som dödades ska ha varit fångar från Buchenwald.

weimar2

Den tyska kulturstaden Weimar, där författarna Johann Wolfgang von Goethe och Friedrich von Schiller föddes, och kompositörerna Franz Liszt och Johann Sebastian Bach levde under en tid, fick också flera kulturellt värdefulla byggnader förstörda eller skadade. Både Goethes och Schillers 1700-talshem (Gothehaus och Schillerhaus) drabbades, liksom Deutsches Nationaltheater och Herderkirche från 1400-talet. Många av de historiska byggnaderna på stadens norra sida – museum, teatrar, slottsbyggnader med mera – blev till ruiner.

Efter att amerikanarna bombat sönder staden och dödat tusentals civila ”befriade” de staden den 12 april 1945. Kort därefter beordrade de Weimars invånare att gå igenom Buchenwald för att påminnas om förbrytelser som påstods ha ägt rum med deras godkännande. Denna förnedrande vandring filmades och användes i den judiske regissören Billy Wilders propagandafilm Death Mills.

Artikeln publicerades ursprungligen 2014-02-09.


  • Publicerad:
    2019-02-09 00:00