KRÖNIKA • Peter Andersson förklarar varför demokrati inte är vad det utmålas att vara av systemet, samt varför det är en substanslös floskel som egentligen bara är ett sätt att driva på en särskild politik.

Att som nationalsocialist få frågan om hur man ser på yttrandefrihet är inte speciellt ovanligt med hänsyn till hur ideologin smutskastats med hänvisningar till politiska och historiska lögner som de flesta vuxit upp med. Frågan kan ses som en vidareutveckling om hur man ser på demokrati, eftersom yttrandefrihet och demokrati anses vara tätt förknippade med varandra och med djupare eftertanke kan man genomskåda mycket kring lögnen om demokrati som vi utsätts för dagligen om man utgår från att demokrati betyder ”folkstyre”.

Innebörden av ordet ”demokrati” har slitits isär. När det vänsterliberala etablissemanget omdefinierar det gång på gång, på samma sätt som man fyller en hink med skit, blir ordet bara mer illa omtyckt av de som inte definierar sig med systemet, speciellt i de nationella kretsarna. Ordets innebörd har tidigare varit ett mer politiskt neutralt ord då det mer var accepterat från de politiska lägren som ett styrelseskick baserat på folkets vilja, yttrandefrihet och rättssäkra prövningar i domstolar. Det har dock fyllts med ”demokratiska värderingar”, som det så fint kallas.

Översättningsmisstolkningen för svensk del, medveten eller omedveten, av ”allas lika värde”, som för övrigt också är en floskel som man i demokratins namn nästan kan legitimera vad som helst med, är nog det som kommer närmast till hands. Att gå i ”pride-paraden”, tycka möjligheten till könsbyte är bra och t.ex. låta transsexuella män som straffats hållas på kvinnofängelse – har inte bara blivit en möjlighet för sexuellt avvikande att visa upp sina sätt utan det har nästan blivit en demokratisk skyldighet för den som är hetero att delta i. ”Allas lika värde” är också något som från det vänsterliberala systemet underförstått används för att legitimera massinvandringen och likaså ”skydd mot diskriminering” med hänsyn till de punkter som lagen om hets mot folkgrupp är uppbyggd på. Sedan när är sexuell läggning en folkgrupp?

Folkstyre

Med utgångspunkten att demokrati betyder ”folkstyre”, alltså att vi plockar bort alla ”demokratiska värderingar”, saknar konceptet självbevarelsemekanism. Det viktiga är att det är folket som styr, vad det nu betyder. Olika scenarion på detta beskrivs nedan men först går jag igenom varför media spelar en avgörande roll.

”Lapp i låda”

Om man utgår från att ”folket styr” innebär att man har allmänna val vart fjärde år och att det är på så sätt som folkets vilja slår igenom i politiken innebär det en mestadels ytlig definition av folkstyre. Folkets vilja kan manipuleras genom diverse typer av propaganda. Propagandan kan fungera genom:

• Långvarig exponering, som syftar till att skapa acceptans och därmed lägre vilja till motstånd mot det som det propageras för. Denna kan komma i form av reklam men också genom underhållningsindustrin. Mångkulturen har förts fram till stor del genom den här typen av propaganda och till den grad att du knappt kan hitta rasligt homogena par i reklam.
• Halvsanningar/mörkläggningar, som syftar till att lyfta fram något särskilt ur sitt perspektiv för att främja en opinion. Ett exempel här är när feminister säger att ”svenska män har börjat våldta mer de senaste 15 åren”. Detta stämmer endast om utgångspunkten är att ”svensk” = svensk medborgare, något som de å andra sidan inte brukar poängtera.
• Begreppsanvändning, där man inkonsekvent använder olika begrepp och måttstockar för att främja sin agenda. Ett exempel här är medströmsmedias satsning på programmet ”Blattarna som byggde Sverige”, där ordet blatte (som ofta anses vara ett nedsättande ord på invandrare) istället används i positiv dager. Aldrig skulle t.ex. den judiskägda Bonniertidningen Expressen skriva ”blatte våldtog”, utan där kombinerar de istället begreppsanvändningen med mörkläggningen och istället hade det blivit ”Svensk våldtog” (och gärna med en vitpixlad bild på förövaren).
• Riggad debatt, som innebär att man på förhand valt ut debattörer som man vet kommer göra dåligt/överdrivet ifrån sig och detta i syfte att få en viss grupp att se ut som mindre/mer begåvad än vad den är. Helt enkelt ett icke-representativt underlag. Ett exempel på detta är programmet ”Tjafs”.
• Utestängande från debatt, som syftar till att göra det svårare för politiska grupperingar att komma till tals. Detta förstärks genom att samtidigt ha en upplagd debatt där man ändå i den allmänna uppfattningen ”har med” de som utestängts. Ett exempel här är alla de gånger som Nordiska motståndsrörelsen har varit öppen för direktsänd debatt mot diverse aktörer, men nekats.
• Mutor, som förvisso inte är propaganda i sig, är även ett sätt att kunna få makt över folk genom att t.ex. ”förhandla” (muta) fram vem som ska få en viss roll på en tidningsredaktion. Detsamma gäller hot.

Med dessa metoder kan folkets verklighetsuppfattning och vilja effektivt manipuleras, så att de lägger ”rätt” lapp i lådan när valdagen kommer. Fundera själv på detta, t.ex. hur massinvandringen har propagerats för. Poängen är i slutändan att om ”folkstyre” endast innebär att man lägger en lapp i en låda vart fjärde år så förflyttas den reella makten till den som kontrollerar media. Den som kontrollerar media, kontrollerar alltså folket över tid via manipulation. Att den reella makten flyttas från folket till media går att undvika, om man på något sätt ser till att folket har kontrollen över media. Detta är, som vi nedan kommer att se, dock inte nödvändigtvis heller ett vattentätt koncept.

Odefinierat folkstyre - låg/ingen självbevarelsedrift

Om man utgår från att ”folket” är medborgarna i landet och att det är dessa som ska ha kontrollen över media så är folkstyret ändå inte ett fungerande koncept. Låt oss göra följande tankeexperiment:

1. Land A är ett ”folkstyre” vars medborgare kontrollerar media. Land B är har ett mål att överta land A, men utan våld.
2. Land B ser till att på diverse sätt få ett antal av sina medborgare att flytta till land A för att där börja bedriva mediaverksamhet, som då också är pro-land B. Detta görs då via medborgarskap i land A.
3. Tiden går och genom sitt mediala övertagande manipulerar land B medborgarna i land A till att i allt mindre utsträckning vara fientliga mot land B.
4. Land B kommer med tiden kunna styra land A, genom sitt indirekta medieägande.

Det som blir tydligt här är att om land A inte har en tydlig definition av medborgare med begränsningar av vem som kan bli det så kommer det ursprungliga folkets ”kontroll” över media att vara verkningslöst över tid. Land B kommer att kontrollera land A, t.o.m. kanske till nivån att land A ger sin makt officiellt till land B. En invändning här är att ”Det är ju viljan hos medborgarna i land A” och att det därmed skulle vara legitimt. Här menar jag att detta snarare är den manipulerade viljan samt att om de faktiskt ger bort sin makt så har de efter ett sådant skede inte längre något folkstyre heller. Som sagt, inte nödvändigtvis ett vattentätt koncept.

Definierat folkstyre - hög självbevarelsedrift

Om man istället då utgår från att ”folket” är medborgarna i landet, att dessa ska ha kontrollen över media, att man har vissa begränsningar av vilka som får bli medborgare och att man har vissa grundläggande värderingar att förhålla sig till så kommer situationen att vara annorlunda. Att då försöka kontrollera folket utifrån eller inifrån (som i exemplet i scenariot ovan) är då mycket svårare eftersom begränsningarna och de grundläggande värderingarna då agerar vägbom mot det som går emot värderingarna. Låter inte detta bekant?

Den teoretiska möjligheten...

Det finns en teoretisk möjlighet att ett folkstyre på egen väg väljer att definiera sig självt och inför begränsningar för att därigenom uppnå självbevarelsedrift. Detta innebär dock att det som först var ett ”odefinierat folkstyre” har blivit ett definierat sådant och innebär således inte längre bara att ”folket styr”, enligt det odefinierade scenariot. Att uppnå det är något som vi återkommer till.

Vad är det vi har idag?

Vi hör dagligen av politiker, journalister och andra makthavare att vi minsann lever i en demokrati där vi är garanterade yttrandefrihet, pressfrihet, mötesfrihet etc. precis som att ”demokrati” betyder det vi enligt det första scenariot ovan skulle kalla ett ”odefinierat folkstyre” och att våra fri-och rättigheter vore oinskränkta (förutom t.ex. hot). Vad jag känner till så är det så att vi inte har några lagar eller regler om vem som faktiskt får starta upp medieverksamhet (förutom om man blivit ålagd näringsförbud). Vi har dock diverse andra inskränkningar:

• Lagen om hets mot folkgrupp används idag diffust och på ett effektivt sätt för att hindra folk som är kritiska till massinvandringen och dess konsekvenser. Att göra en viss typ av armrörelse är något som man kan bli lagförd för och detsamma gäller vad man skriver på nätet där inlägg kan innebära straff. Nu är det också olagligt att ”förneka förintelsen” i yttranden.
• Förtal, en luddigt formulerad lagparagraf, är ett annat exempel på en inskränkning som begränsar folkets yttrandefrihet och i det här fallet gör det svårare att dra fram potentiella sanningar om en särskild individ. Ett fall här är när Joakim Lamotte dömdes i ett mål mot Tomas Åberg som tidigare för föreningen ”Näthatsgranskaren” uttalat sig - en förening som delvis finansieras med skattemedel - och dessutom uttalat sig i diverse större medier.
• Mötesfriheten blir idag gång på gång kränkt då t.ex. Nordiska motståndsrörelsen vid ett antal tillfällen blivit nekad att hålla möten och demonstrationer på ett effektivt sätt genom att t.ex. placering/rutt blir ändrad av polisen på ett sätt som gör att deras förmåga att nå ut till folk blir avsevärt begränsad.

Fler exempel på både metod och konkreta fall kan ges men poängen är att systemet vi idag har inte är det som det utger sig för att vara. Det kan bara betraktas som ett ”definierat folkstyre” där definitionen går efter det som idag är det politiskt korrekta och faktum är dessutom att media till stor del idag i bl.a. Sverige kontrolleras av en nationell minoritet, nämligen judar som bl.a. familjen Bonnier. ”Demokrati”, som dess förespråkare så vackert kallar det, är i det konkreta fallet inget annat än en hög med åsikter – ett sätt för det vänsterliberala auktoritära styret att föra fram sin politik på, som för övrigt är av sådan art som är destruktiv för vårt folk genom allt från massinvandring, miljöagendan, ”pride”, ränteslaveriet m.m. Demokrati som det målas upp, en enligt scenariot ”odefinierad” sådan, håller inte och därmed blir det styrande skiktet de som definierar den i det särskilda fallet och i vårt fall är det liberal demokrati, en demokratur som håller på att bli en tyranni:

• Förbudet av NMR i Finland,
• Förbudet av Blåsvarta Rörelsen i Finland,
• Hemlig avlyssning och hemlig husrannsakan,
• Kameraövervakning med drönare,
• Skyldighet att bidra till sin egen brottsanklagelse,
• Fall där polisen (troligen, avgör själv) tvingat till sig pinkoder till elektronisk utrustning, där det inte gällde ansiktsigenkänning eller fingeravtryck,
• Förbudet av den tyska tidningen Compact,

Är det inte precis dessa metoder som våra makthavare brukar använda som skräckexempel när de talar om Ryssland, Kina, Iran och Nordkorea? När dessa saker sker i de nämnda länderna talar västs ledare i termer av ”inskränkningar av mänskliga rättigheter” medan när de själva gör det heter det ”försvar av vår demokrati”. En sak som man som vit MÅSTE komma ihåg är att vi är lägre prioriterade än andra grupper i VÅRA EGNA LÄNDER, vilket systemet än mer vittnar om för varje dag som går.

Ett alternativ

Som det ovan påpekats finns det en teoretisk möjlighet att folket på eget bevåg väljer att definiera sitt folkstyre och att man på den vägen då kan hävda att ”folkstyre” utan initial definiering och begränsning kan leda till att systemet erhåller självbevarelsedrift. Att detta skulle slå in kräver dock att folket till en början är upplyst och att det ligger i folkets medvetna intresse att upprätthålla högt intellekt. I nuläget är detta alltså dömt att misslyckas. Att uppnå självbevarelsedrift är dock inte otänkbart om man istället skapar ett folkstyre som från början är tydligt definierat där ”folket” är de av Norden komna. Som ovan setts måste det finnas någon form av begränsning av inflytande över media från de som vill oss illa. Exakt hur det ska utformas är en fråga för framtiden men i en sund nationalsocialistisk nation anser jag att det är viktigt att vi till skillnad från dagens demokrater är öppna och ärliga med vad vi har för typ av system.

Att stå och måla upp ett system för vad det inte är, är inte bara oärligt men också farligt. Min uppfattning är att många nationella har förstått hur läget är i västvärlden just p.g.a hur systemet agerar genom att ljuga sig blått tillsammans med sitt eviga tjat om vad vi INTE FÅR säga (och därmed i längden tycka). Systemet har i årtionden smutskastat vit nationalism. Man har vägrat ställa upp på debatt med representanter för diverse nationalistiska organisationer, lagt locket på och försökt få folk att ge upp genom repression. Om nu allt som nationalister säger bara är trams, bör också dess argument kunna krossas på 5 minuter i en legitim debatt. Det hade väl varit billigare än att trakassera politisk oliktänkande? ”Men ni vill ju använda våld!” brukar man få höra i diskussioner med oinsatt folk och det är just detta som dessa inte förstår: media vågar helt enkelt inte släppa fram nationalister eftersom dess korthus av lögner då skulle falla på en gång. Yttrandefriheten måste så till vida vara större än vad den är idag, dels för att inte väcka paranoida misstankar mot vårt egna framtida system men också för att om det redan finns lagar som är implementerade mot yttrandefrihet så är det en kortare väg att gå för att dessa ska kunna användas emot oss om staten blir korrupt. Debatter ska kunna hållas på ett sansat sätt och de bör präglas av rim och reson, snarare än smutskastning och fulspel som är dagens demokratis främsta medel mot sann opposition.