Dagens datum 4 oktober: Denna dag 1944 bombades hundratals norska civila, däribland många skolbarn, till döds av allierade bombplan.

Barn på Holen-skolan. De inringade barnen dödades av allierade bomber denna dag 1944.

Idag är det 70 år sedan britterna bombade Laksevåg kommun i Bergen och dödade hundratals norska civila. Bombningen av Lakesvåg var det enskilt största tapp av människoliv på norsk mark under andra världskriget. Trots detta känner ytterst få till massakern i Sverige och den är också ganska okänd i Norge. Massakern tystades under en lång tid ner och när den togs upp beskylldes den på tyskarna, för ockupationen av Norge, och inte på de allierade som faktiskt utförde bombdådet.

Onsdagen den 4 oktober gick brittiska bombflyg till attack mot den tyska krigsmarinens ubåtsvarv ”Bruno 1” i Lakesvåg, Norge. Ubåtsvarvet hade byggts upp 1941 med syftet att reparera ubåtar. Varvet hade attackerats redan i september när britterna bombade en tillhörande flytdocka och vid detta tillfälle dog 11 norska arbetare. Bombningen den 4 oktober skulle dock bli någonting helt annorlunda.

Klockan 09:05 ljöd luftvärnsalarmet över Laksevåg och Bergen och en timme senare hade 1 432 bomber släppts ner över området. Stora delar av Laksevåg var ett rökmoln och en mängd civila bostäder hade träffats. Totalt deltog under bombräden 1 000 man och 152 flyg av typerna Halifax, Lancaster och Mosquito.

Ubåtsvarvet, som var en bunker, blev lätt skadad men inte ödelagd. Däremot dödades många norska civila av de allierade bomberna. Under attacken lade britterna bombmattor över ett större område i kommunen och när röken skymde sikten fick piloterna order att skjuta ”mitt i röken” utan hänsyn till vad som fanns där nere. 60 hus totalförstördes och minst 160 hus förstördes av de brittiska bomberna. Otaliga hus, butiker och andra byggnader sveptes med i förödelsen. På tre platser inom detta område dödades 117 civila norrmän.

Bombningen av Laksevåg. Stor rökbildning uppstod. Piloterna fick order om att skjuta ”mitt i röken”.

Närmare ubåtsbunkern fanns läderfabriken Kleivdals lærfabrikk där arbetarna hade tagit skydd i skyddsrummet. Britterna fick in en fullträff och 36 norska arbetare dödades. På Bernt Iversen & Søns fabrikk dog 11 personer, de flesta av dem fiskare.

Allra värst var dock bombningen av Holen Skole. När flyglarmet gick hade skolbarn, lärare och annan personal tagit skydd i skolans källare. Tre bomber slog ner i skolan, varav en på 450 kilo som träffade mitt i och tog livet av två pojkklasser och deras lärare.

61 av skolans 350 barn dödades av de brittiska bomberna, liksom två lärare, en vaktmästare samt 16 personer ur det civila luftvärnets förstahjälpen-tjänst. Dessutom dog andra personer, inklusive barn, i sina privata hem som låg i närheten av skolan.

Räddningsarbete vid Holen-skolan efter bombningarna.

Minst 193 civila norrmän dödades av den besinningslösa bombningen av Laksevåg. Siffran är med all säkerhet högre eftersom det länge var tabubelagt att diskutera saken och att massakern utfördes av segermakterna.

Eftersom händelsen tystades ner efter krigsslutet, eller skylldes på tyskarna som hade ”provocerat” de allierade genom att förlägga ett ubåtsvarv i Bergen, är saken ännu inte fullt utredd. Det som många frågar sig är hur mycket den norska exilregeringen, som hade flytt till London när Norge blev invaderat, kände till om bombningarna. Sedan tidigare har det blivit känt att den norska exilregeringen och Hjemmefronten hjälpte till att planera attackerna mot Victoria terrasse i centrala Oslo där över 100 civila dog.

År 2007 skakade författaren Vibeke Løkkeberg om Norge då hon i boken Allierte hävdade att den norska motståndsrörelsen Milorg (och därför med all sannolikhet också exilregeringen) kände till bombningen på förhand, och att Milorg-medlemmar därför tog bort sina egna barn från skolan under dagen som Laksevåg bombades. Løkkebergs uppgifter har viss betydelse då hon härstammar från området och föddes som Kleivdal – tillhörandes samma Kleivdal-familj som ägde fabriken som bombades.

Løkkeberg ifrågasatte vidare varför man under bombningen använde sig av fosfor mot båtar och menade också att det i Kleivdal-fabriken funnits ett delvis kodat meddelande som beskrev fabrikens position och som var skriven på engelska. Slutsatsen Løkkeberg drar av det är att britterna hade utsett civila mål – precis som man gjorde i Tyskland.

I Bergen är man mer intresserad av att diskutera ”den stora förtigelsen” än i andra delar av Norge.

Ett annat tecken på att den norska exilregeringen kände till bombningen av Laksevåg utgörs av ett hemligt brev av den norske kronprinsen som avslöjades 2012. Den norske kronprinsen, nuvarande kung Olav V, var vid tiden för bombningen försvarschef i den norska exilregeringen som hade flytt till London när Norge blev invaderat.

Han besökte skolan den 28 april 1945, efter kriget var slut, och försvarade britterna samt hävdade att de inte kände till att det fortfarande fanns barn kvar på skolan. Men i ett tidigare hemligt brev som sändes till det brittiska försvarsdepartementet från den norska staben framgår att undertecknaren, försvarschefen kronprins Olav, ”inte beklagar sig över” att de allierade bombade norska civila:

At der begge ganger er skjedd ødeleggelser av boligbebyggelsen omkring u-båthavnen, og at der, særlig første gang, er gått med norske liv, kan vi ikke beklage oss over, hvor sørgelig dette i og for seg er, når man tar hensyn til den militære viktigheten av målene som bombingen var rettet mot.

Detta var inte första gången som de allierade bombade civila i de nordiska länderna. Nordfront har tidigare bland annat skrivit om bombningen av Köpenhamn och den första och andra bombningen av Victoria terrasse i centrala Oslo.

Källor:
– Bevisst bombing av sivile på Laksevåg
Her ble 61 skolebarn bombet og drept
Kronprins Olav kritiseres for uttalelser i hemmelig brev
Da Laksevåg ble bombet

Artikeln publicerades ursprungligen 2014-10-04.

• Publicerad:
  2018-10-04 00:29

Kategoriserat som:
• Dagens datum
• Historia
• Kultur & Kunskap
• Nordisk historia