I den finska julens becksvarta mörker finner man också det vackra
FINLAND • Midvintersolstånd, Jul, Jesu födelse eller solens pånyttfödelse. Nordens överlägset största högtid har firats i urminnes tider och kan ses ur många vinklar beroende på vem betraktaren är. Gemensamt för alla former högtiden tar och har tagit kunde tros vara glädje, pånyttfödelse och ljusets seger över mörkret. I tusen sjöars land låter man även andra känslor ta plats på denna ljusets högtid.
Jag ska direkt erkänna att jag aldrig firat en helt finsk jul, så detta kommer inte att vara en helt perfekt betraktelse, om nu någon sådan ens kan finnas. Som finlandssvensk har jag växt upp med Kalle Ankas jul på TV:n och köttbullar på julbordet. Hela mitt liv har jag även gått i tron att det som skiljer de finskspråkiga från oss finlandssvenskar, och i förlängningen också svenskar, endast var språket.
När jag för en tid sedan diskuterade julbord och jultraditioner med en arbetskollega som har en finsk man blev jag smått förvånad över att att de finska traditionerna i alla fall på en front skiljer sig rätt mycket åt.
För att sammanfatta: man har alltid förknippat julen med värme, familj, kärlek och gemenskap. I det finska julfirandet kan dock inslag av melankoli, ensamhet, död och depression adderas till listan.
Nattsvarta julsånger
I de mest bekanta svenska julsångerna är det en räv som raskar över isen eller tomtegubbar som ska vara lustiga. Motsvarigheten i populära finska julsånger är en gammal kärring som lämnas hemma i sin ensamhet för att fira jul och en sparv som påminner en liten flicka att hennes lillebror dog i våras.
Sparven flög till flickans fot, flög på glada vingar:
– Gärna tar jag kornet mot, kornet som du bringar.
Gud skall än löna den, som är här de armas vän.
Gärna tar jag kornet mot, kornet som du bringar.
- Jag är inte den du tror, ty ditt öga tåras.
Jag är ju din lilla bror, som dog bort i våras.
När du bjöd glad ditt bröd åt den fattige i nöd,
bjöd du åt din lilla bror, som dog bort i våras.
Sparven om julmorgonen, av Zacharias Topelius
Det andra exemplet är taget ur en modern populär julsång av sångerskan Suvi Teräsniska. Sången som ofta spelas på radio handlar om en mormor som bor i Lappland långt från barn och barnbarn. På jul väntar hon sig förstås besök av sina nära och kära men dagarna kring högtiden går och går, och mormor firar naturligtvis sin jul helt ensam.
Det karga landet låg öde ett tag, stigen till stugan är lerig och isig.
Där bor mormor ensam. Mannen dog, barnen lämnade stugan för världen, var och en i sin tu.
Vi kommer norrut igen på semester och mormor, snart kommer julbocken till oss.
Nu omger skuggan den ensamma stugan, på dagarna är det bara mörkt.
Först på sommaren svänger bilen in på gården. En vecka går, mormor är ensam.
Julmat och det positiva
Nu ska ingen få uppfattningen att den finska julen bara är ett totalt mörker utan självklart finns det också positiva sidor med den finska julen. Precis som för de allra flesta vita människor så är det att umgås med familjen som är det centrala kring högtiden.
Julborden är väldigt snarlika. Om köttbullar och prinskorvar saknas på det finska julbordet så saknas morotslåda, kålrotslåda och potatislåda på det svenska. Finlandssvenskar tenderar ha ett välfyllt julbord i och med att de har det traditionella svenska julbordet och även har alla finska inslag. Jag tillägger att de finska jullådorna är djävulskt goda så om någon har varit nyfiken på dessa ger jag en stark rekommendation att inkludera dem på julbordet.
En typisk finsk sötsak som förtärs kring jul är den klassiska julstjärnan. En bakelse gjord på smördeg med en söt plommonmarmelad i mitten. Fastän det säkerligen kliar i fingrarna på den finska polisen så har ännu ingen av dem sparkat in dörren och attackerat den som har mage att avnjuta denna bakelse.
Jag ska även uppmärksamma en i mitt tycke väldigt vacker tradition. Varje år utlyses traditionellt ”julfreden” i Finlands äldsta stad Åbo på julaftonsdagen klockan tolv.
Utlysningen av julfreden är en tradition som inleder julfirandet och som officiellt förklarar julen inledd. Från traditionens första århundraden finns inga exakta formuleringar bevarade, men det centrala innehållet har bevarats: den höglästa utlysningen påminner om att julfreden börjar, den uppmanar till att tillbringa högtiden i god sämja, hotar dem som bryter mot freden med stränga straff och önskar god jul.
Utlysningen av julfreden i Åbo är en näst intill oavbruten, 700 år lång tradition som upprätthållits sedan 1300-talet. Julfreden har utlysts från Brinkkalahusets balkong sedan 1886. I sin nuvarande form har julfreden utlysts sedan 1903.
Julfred - Åbo stads hemsida
Jag vill önska alla mina nordiska folkfränder en god och fridfull jul. Kanske är det på sin plats att det riktas en extra varm önskan till de som kan tänkas överkonsumera de finska julsångerna.
Hyvää joulua! God jul! Glædelig jul! Gleðileg jól!