ENERGI • I egenskap av (lydigt) EU-land med jämförelsevis låga elpriser kommer Sverige med start den 29 oktober genom ”flödesbaserad kostnadsberäkning” få bekosta andra medlemsländers prissänkningar.

Olika elbolags testkörningar ger vid handen att elpriset i vinter, just när vi förbrukar mest el, kan komma att trefaldigas. Och boven i detta prisdrama är det nya hårt kritiserade systemet för elöverföring baserat på så kallad flödesbaserad kapacitetsberäkning – åtminstone om man ska tro på systemets talrika skara av belackare, som rasar över det man finner vara Svenska kraftnäts (SK) sätt att den 29 oktober tvångsinföra ett system som samtliga elmarknadens parter tar avstånd från.

SK:s beslut hänger dock inte i luften. Ovan angivna datum träder nämligen den nya EU-förordning i kraft vars syfte är ”att öka tillgången på el och jämna ut priserna i Europa” – något som ska uppnås genom ”ett mer effektivt utnyttjande av ledningarnas kapacitet”. Och det är, visar det sig, konsumenterna i unionens lågprisländer (dit Sverige hör) som ska betala för prissänkningarna i unionens högprisländer.

— Det är anmärkningsvärt att både producenter och förbrukare är negativa till det här, kommenterar Jan Rönnback, energimarknadsexpert på energibolaget Fortum i tidningen Dagens Industri, och fortsätter:

— Rent krasst medför modellen att man kan överföra mera el. Det betyder att man kan exportera ännu mer till kontinenten.

Och det är enligt Rönnback någonstans ganska långt söder om Norden man får leta om man vill finna dem som tjänar pengar på denna överkapacitet. Detta är, menar han, bara en av de faktorer som SK underlåtit att beakta när man tagit fram sin nya prisutvecklingsprognos genom att köra det nya systemet vid sidan om det gamla.

Glädjekalkylen dyster för landets två största städer

Enligt Svenska kraftnäts prognos för kommande vinter kommer elpriset för Sveriges del vara:

• oförändrat i elområde 1 (Norrbottens län, delar av Västerbottens län).
• något högre i elområde 2 (främst Västernorrlands län och Jämtlands län, men även delar av Dalarnas län, Västerbottens län och Gävleborgs län).
• avsevärt högre i elområde 3 (Gotlands län, Stockholms län, Södermanlands län, Uppsala län, Värmlands län, Västmanlands län, Örebro län, Östergötlands län samt delar av Jönköpings län, Hallands län, Kalmar län, Västra Götalands län, Gävleborgs län och Dalarnas län).
• något lägre i elområde 4 (Skåne län, Kronobergs län och Blekinge län, samt delar av Hallands län, Jönköpings län, Västra Götalands län och Kalmar län).

Elpriserna förväntas alltså stiga mest i elområde 3, som omfattar både Stockholm och Göteborg och där över hälften av Sveriges elkonsumenter bor.

— Efter två tuffa år med hög inflation och höga räntor är förstås detta ett hårt slag för många hushåll. För en del kan det handla om tusentals kronor extra per år, kommenterar Åsa Hauer på elbolaget Elskling.

Energibolaget Fortums ovan nämnde energimarknadsexpert Jan Rönnback ser dock prognosen som något av en glädjekalkyl och pekar på några faktorer som enligt honom minskar dess trovärdighet:

• Prognosmakarna underskattar omfattningen av de prishöjningar som kommer att äga rum när systemet ställs på prov vid hög förbrukning.
• Konstaterandet att mer el framöver kommer att kunna transporteras i samma ledningar är korrekt – och med denna ökade överföringskapacitet kommer man i Sverige de facto importera höga priser från andra länder.
• Det nya systemet gör det svårare att förutsäga prisutvecklingen på elmarknaden, vilket kommer att göra det svårare att hushålla med vattnet i kraftdammarna – vilket ytterligare försvårar prognosställandet.