KAPITEL 1. Förpliktelsen till folket, folkets natur och livets heliga lagar i stort är det som driver oss till att agera moraliskt och hedervärt.
Människan har alltid begrundat vad som faktiskt utgör vår plikt till moralisk handling, till ett anständigt levnadssätt och en hedervärd existens i livets alla situationer. Erfarenheten lär oss att i de svåraste situationer och inför sina viktigaste val, stirrandes döden i ansiktet, blir människor och folk vägledda av olika slags motiv. Fruktan för bestraffning och hoppet om belöning i detta eller nästa liv, strikt lydnad mot en plikt som är erkänd som nödvändig, entusiasm för en idé, kärlek till familjen, folk och hembygd förekommer om och om igen som välgrundade motiv för folks beteenden.
I sina avgörande ögonblick är det av absolut största vikt att människan bevisar sitt värde. Motiven som leder till ett agerande träder tillbaka i bakgrunden. Men i människornas uppfostran och karaktärsdaning – i den inre utvecklingen hos ett folk, i formandet av en världsåskådning – måste stor vikt läggas vid att fylla människor med moraliska drivkrafter som uthärdar de hårdaste av prövningar, som håller även i möten med döden och i tider av svår nöd, såväl som i tider av välstånd och lycka.
Det måste noteras att ett motiv som har en stor inverkan på ett folk kan bli verkningslös på ett annat folk av en annan natur. Den nordiska människan har först och främst en blodsrelaterad hederskänsla som säger åt henne att göra det som är hedervärt och anständigt hellre än det som är föraktligt och uselt. Denna hederskänsla är rättesnöret och drivkraften för hennes handlande och hållning.
Hon vet att hon är utrustad med krafter som ligger väntandes på en högre gudomlig utvecklingsordning, att hon är omgiven av en natur som står till tjänst för hennes livsverk om hon hörsammar livets lagar. I denna underbara uppgift att utveckla gudomliga krafter och fortsätta skapelsens gudomliga verk, ser den nordiska människan en drivkraft som gör livet värt att leva och gör en moralisk handling till en självklarhet.
Den nordiska människan är aldrig ensam. Hon känner sig aldrig som en enstöring. Hon vet att hon, genom sitt nära band av blod och hemland, alltid är inbäddad i den större folkgemenskapen. Välståndet för folket som helhet står som ett större, heligt ideal över individens välbefinnande. Det som tjänar folket är bra och rätt. Folkets välfärd, lycka, liv och blomning är en drivkraft till moralisk handling, det ger kraft till de mest vågade av handlingar och fullständig ansträngning.
Genom tiderna har nordiska människor överkommit alla möjliga svårigheter, stirrat döden i ansiktet, besegrat de bittraste fiender, offrat liv och lem och utfört ofattbara hjältehandlingar för sitt folk och hemland. När folkets välbefinnande står på spel, vet den nordiska människan varken av tvekan eller sviktanden, hon känner enbart plikten att kämpa med all sin styrka.
Den nordiska människan tror på evigt liv. Genom barn och barnbarn, genom handlingar och arbete lever hon vidare. Utöver det tror hon även att livet fortsätter i någon form genom de eviga krafterna av det gudomliga livet. Denna tro på evigt liv ger för henne stöd och kraft, vägledning och rättesnöre för moralisk handling. Denna tro på ett evigt liv är även ett verkningsfullt motiv för moralisk förpliktelse. Den nordiska människan är, genom hela sitt liv, uppfylld av en religiöst djup vördnad för livets gudomliga krafter. Hon förstår att livet i denna värld inte är meningslöst, utan istället att det följer gudomlighetens heliga lagar, hon inordnar sig gärna i dessa guds eviga lagar. Hon drivs emellertid inte av rädsla för straff. Snarare ligger drivkraften i vetskapen om att det är bra, vackert och gott att uppfylla gudomens lagar och att det är dåligt att motsätta sig livets eviga lagar.
Således förfogar den nordiska människan över en stor rikedom av drivkrafter för sitt hedervärda och moraliska uppförande. Lagarna bakom hennes moraliska förpliktelser är inte kalla och tomma. Från outtömligt djupa, rika, vackra och naturliga källor strömmar dessa moraliskt förpliktande krafter. Ibland står det ena motivet i förgrunden, ibland det andra. Men tillsammans är alla dessa drivkrafter en oövervinnerlig garant både för den enskilde och för gemenskapens segerrika liv.
Hoppa till huvudinnehåll
