INTERNATIONELLT. Sverige är ett av 23 länder som har deltagit i en internationell undersökning av vuxnas färdigheter. Vuxna svenskar fixar räkning, läsning och problemlösning med dator bättre än de flesta i en internationell jämförelse. Men skillnaden mellan inrikes- och utrikesfödda är stor.

Närmare 170 000 personer i 24 länder har deltagit i PIAAC (Programme for the International Assessment of Adult Competencies), den hittills största undersökningen av vuxnas förmågor. Svenskarna var klart över genomsnittet, vilket bara tre andra länder också var: Finland, Nederländerna och Norge.

statistik

Enligt Erik Mellander, nationalekonom och ordförande i expertgruppen för PIAAC, finns det tre förklaringar till svenskarnas goda kunskaper:

”Sverige har gjort stora ansträngningar med att så många som möjligt ska gå gymnasiet och att så många som möjligt ska arbeta. Svenska arbetsmarknaden gör också stora satsningar på vidareutbildningar.”

Undersökningen visar att det finns stora klyftor mellan vuxna svenskar och invandrare i Sverige. I gruppen som ligger på en låg kunskapsnivå ingår flest utrikesfödda.”Vi har en stor flyktinginvandring, det vill säga tar emot människor som ofta har låg utbildning och kommer från oerhört besvärliga förhållanden. Av flera skäl har de svårt att komma in i det svenska arbetslivet”, förklarar Mellander.

Leif Styfberg, chef för SFI (Svenska för invandrare) i Stockholm, instämmer. Han menar att många av SFI-eleverna behöver mycket hjälp för att uppnå en funktionell läsförmåga.

Ett annat problem enligt Mellander är svenska skolungdomarnas förfall i de senaste internationella kunskapsmätningarna:

”Jag tycker fortfarande att ungdomsundersökningarna är oroande. Om kunskaperna i den svenska grundskolan försämrats kan det påverka den vuxna befolkningen på sikt. Det vet vi kanske först nästa gång PIAAC genomförs, om knappt tio år.”

Något som kan förklara de negativa resultaten i ungdomsundersökningarna är det stora gapet mellan svenskar och invandrares betyg i grundskolan. I fjol informerade skolministern, Jan Björklund (FP), att kunskapsklyftorna i svenska grundskolan beror på invandringen, upp emot 70 procent av invandrareleverna går ut grundskolan utan gymnasiebehörighet.

Men PIAAC-undersökningen visar att framtiden inte helt hopplös. Unga vuxna i Sverige, i åldern 16–24 år, har bättre färdigheter än hela den vuxna svenska befolkningen när det gäller att läsa och lösa problem, men ligger på ungefär samma nivå när det gäller matematiken. Jämfört med den unga vuxna befolkningen i de deltagande länderna, ligger svenska 16–24-åringar över genomsnittet i räkning och något över genomsnittet i läsning.

Undersökningen avslöjade inte heller bara skillnader mellan svenskar och utlänningar, den visar även att män och kvinnors kunskaper skiljer sig åt. Skillnaderna mellan könen är små när det gäller läsfärdigheter men även i förmågan att lösa problem. Däremot finns det skillnader i räkning. Bland de svenska kvinnorna ligger 52 procent på en god nivå (nivå 3 eller högre) jämfört med 62 procent av männen. Samma mönster visar sig totalt i den internationella jämförelsen.

Källor:
Vuxensverige klarar matten väl
Vuxnas färdigheter står sig väl internationellt

  • Publicerad:
    2013-10-09 19:18