Knut Hamsun om Hitler: En mänsklighetens krigare
Dagens datum 7 maj • Den 7 maj 1945, dagen innan Tysklands kapitulation, skriver Knut Hamsun en nekrolog som hyllar Adolf Hitler.
Adolf Hitler hade begått självmord den 30 april 1945 och den 8 maj skulle Tyskland kapitulera. De närmaste åren skulle många som understött och arbetat för det nationalsocialistiska Tyskland försöka bortförklara sig eller skylla ifrån sig på andra.
Det norska författargeniet, nobelpristagaren och kulturpersonligheten Knut Hamsun var dock inte en av dem. I krigets slutskede och ända till sin död 1952 skulle Hamsun komma att stå som symbol för den principfasthet, ära och heder som kännetecknar det nordiska lynnet. Den 7 maj 1945, samma dag som allt var över men en dag innan kapitulationen officiellt skrevs under, skrev Hamsun en nekrolog över ”mänsklighetens krigare” och ”förkunnare av…alla nationers rätt” Adolf Hitler.
Jag är inte värdig att tala högt om Adolf Hitler och till någon sentimental rörelse inbjuder hans liv och gärning inte. Han var en krigare, en mänsklighetens krigare och en förkunnare av evangeliet om alla nationers rätt. Han var en reformatorgestalt av högsta rang, och hans historiska öde blev att han fick verka i en tid av den mest exempellösa råhet, en råhet som till slut fällde honom. Så torde den vanlige västeuropén se på Adolf Hitler, och vi, hans nära anhängare, böjer nu våra huvuden vid hans död.
Hamsun hade hela tiden stöttat det nationalsocialistiska Tyskland och i de andra krafterna sett ett hot mot vår ras, folk och kultur. Han blev djupt antibrittisk efter att han såg hur det brittiska imperiet behandlade det rasliga broderfolket boerna och var även motståndare till Sovjetunionens antikultur och kommunism. Han hade också redan 1889, i boken Fra Det Moderne Amerikas Aandsliv, kommit till slutsatsen att Amerika ”istället för att grunda en intellektuell elit”, hade ”etablerat en avel för mulatter”. Det var i NS-Tyskland som Hamsun såg räddningen för vår ras och vår kultur.
I Tyskland träffade Hamsun bland annat Joseph Goebbels till vilken han gav sin Nobelmedalj i gåva för dennes insatser för kulturen. Han träffade även Hitler under ett stormigt möte i Berchtesgaden 1943. Hamsun accepterade Tysklands ockupation av Norge, då han förstod att den var nödvändig av krigsstrategiska skäl för att förekomma England, som under Winston Churchill hade planerat att gå in i Norge och Sverige och föra kriget i Norden. Däremot var Hamsun missnöjd med Josef Terboven som då styrde Norge och ville ha honom avsatt från sin position. Efter detta stormiga möte uppnåddes en form av kompromiss; Terboven blev inte avsatt men behandlingen av norrmännen förbättrades.
Efter Hamsuns modiga nekrolog över Hitler blev han utsatt för politisk förföljelse. Hans egendomar beslagtogs och han åtalades för högförräderi för att ha bistått NS-Tyskland intellektuellt. Han spärrades även in på mentalsjukhus i ett försök att bryta ner honom, men friskförklarades efter fyra månader. Under rättegången mot honom 1947 höll han fast vid innehållet i sin nekrolog över Hitler. Hamsun menade att han gjort det bästa för sitt folk, att han trodde på Tysklands seger och att han ville hjälpa Norge att säkra en plats i det kommande Storgermanska riket.
Artikeln publicerades ursprungligen 2013-05-07