KOMMENTAR • Kvinnor lärs idag att de bör utbilda sig, satsa på karriär och ha otaliga sexpartners och lösa förhållanden. Istället gör detta dem till deprimerade storkonsumenter av psykofarmaka då de avsäger sig deras högsta syfte – att bli mödrar.

Markus Hansson skrev för ett tag sedan en krönika vid namn ”Den kvinnliga soldaten” där han argumenterade för kvinnans plikt och uppgift i det demografiska kriget som européer och vita människor över hela världen befinner sig i. Han menar att kvinnans ”krigstida placering” är på BB, i en barnafödande roll, för att förse världen med vita barn för att vår ras inte ska dö ut samt för att se till att det i framtiden finns någon som kan slå tillbaka mot de krafter som önskar vår död och undergång. Även om jag såklart håller med alla argument i Hanssons insändare till 99 procent så vill jag komplettera resonemanget med ännu ett synsätt. Det är såklart frestande – och berättigat – att bara önska jaga de degenererade västerländska kvinnorna, som ofta anser att det är kvinnoförtryck att föda barn, med piskor och spikklubbor. Men denna hetsjakt kan också kompletteras med något positivt: De nästintill oändliga fördelarna för kvinnor som skapar nytt liv.

Ni har alla i er närhet och möjligtvis känner ni personligen den 18-40-åriga kvinnan som kommer att beskrivas. Hennes sociala medier är fyllda med träningsbilder, på middagar med ”bästaste tjejgänget”, ett glas rött (med tre liters boxen noggrant undangömd från kamerans lins) framför den senaste judiska populärkulturen för lydiga gojer att konsumera. En pojkvän, eller Gud förbjude, en äkta man är ingenting som denna självständiga kvinna har något som helst behov av. Hennes befriare är P-pillret, detta har befriat henne från naturen, från kvinnans naturliga cykel, och inte minst från graviditet. Denna frigjorda livsstil som på många håll sågs som en styggelse för så lite som 20 år sedan gör henne på något mirakulöst vis lycklig fastän hon tvingas gå i terapi, knaprar SSRI-preparat för att lindra sin kvävande depression och ångest, och ändå är hon knappt funktionsduglig. Människor som tänker lite djupare över fenomenet ställer sig kanske frågan, hur går detta ihop med fasaden hon presenterar? Och kanske, konstaterar de också att det inte alls går ihop.

Skönheten bara en fasad för tomt inre

Självklart uppskattar de flesta män att se vackra kvinnor, det är helt sunt och naturligt. Och ibland kan det väl hända att våra ögon fastnar någon sekund längre än vad som är propert på en av alla de miljarder sexualiserade bilder som postas på diverse sociala medier. Jag har dock märkt en överraskande sak med mig själv angående detta: Sedan jag själv blev far och dagligen bevittnar det band min kvinna har till vårt barn har det som tilltalade mig med en erkänt snygg, men modern kvinna, till stor del blivit raderat ur mitt medvetande. När jag nu ser den typiska TikTok-kvinnan ladda upp den åttioåttonde identiska videon för dagen där hon knäböjer och zoomar in på sin rumpa som är inklämd i de yogabyxor som sitter som ett extra skinn, känns det bara tomt. Man förstår på ett annat sätt att detta sökande efter bekräftelse är ett slags ersättning för den tomhet hon känner inombords – medvetet eller omedvetet – som en konsekvens av att att inte ha fört sitt blod och sin ras vidare. Detta oavsett hur mycket hon gnäller om att runkgubbarna i kommentarsfältet ”sexualiserar” henne och att hon faktiskt bara vill dokumentera sin träningsframgång.

Problemet med barnlösa kvinnor är att de har alldeles för mycket tid över. Det är ju också naturligtvis ett problem bland män, men dock kan mannen i mycket bättre utsträckning klara sig utan barn, även om det såklart är något som jag misstänker att vi alla starkt skulle avråda från. Män har förmågan att nörda ner sig i hobbyer och vara relativt nöjda med tillvaron. För kvinnan är detta betydligt svårare då deras biologiska klocka gör sig påmind med mycket högre volym än den gör för mannen. Vad gör den barnlösa kvinnan med all denna extra tid? Bland annat det som beskrevs ovan, förmodligen sysslar många av dem också med att testa på ett alldeles för stort antal sexpartners, vilket leder till emotionell skada och förvärrar svårigheterna med potentiella framtida relationer ytterligare.

När allt detta ”roliga” med bästaste tjejgänget och det senaste ragget på krogen är över och de sitter hemma i sin vrå med sin katt och sitt vinglas, börjar de att tänka. De börjar grubbla och får ångest och drabbas av alla världens psykiska problem. Men eftersom samhället lärt dem att deras liv är det mest idealiska livet för en ”frigjord” kvinna, så kan de inte erkänna för sig själva att de efterföljande problemen till stor del är konsekvenser av deras egna handlingar och livsstil.

Kvinnor är inte gjorda för att tänka överdrivet mycket, en kvinna utan ett barn att ta hand om blir neurotisk och i många fall deprimerad, undantag finns förstås, och kvinnor som av en eller annan orsak inte kan få barn eller av har svårt att hitta en partner trots att de försöker, kan vara just de undantagen. Det är dock en astronomisk skillnad på att acceptera sin roll som barnlös och att bli indoktrinerad till att ”frivilligt” välja det livet.

Det heligaste man kan bevittna

Nu ska jag äntligen komma till ämnet: Det positiva. Kontrastera dessa exempel på kvinnor som är totalt formade av det ruttna västerländska samhället vi fostrats i med en nybliven mamma eller en kvinna som snart ska bli mor. Är det inte något magiskt med att se en nybliven mamma komma skuttandes med sin älskade lilla bebis i barnvagnen eller att se en kvinna som känner på sin mage efter sparkar och rörelser? Nu kanske någon påpekar att de ju även kan se trötta och slitna ut till följd av förlossningens ansträngningar och den sömnlöshet som brukar följa i spåren med att vänta och föda barn. Visst, detta är också sant. Men det är inte det rent fysiska jag talar om, utan det finns ett ”lyster” kring mammorna, något instinktivt, man kan nästan säga att det är något andligt över det. Detta är något som vi människor är programmerade att se som otroligt vackert av en anledning. Det moderna kvinnoexemplet här ovan ter sig i jämförelse med en nybliven mamma väldigt grått och tråkigt. Hur tämligen värdelösa är alla de gymselfies och utekvällar jämfört med att ge upphov till nytt ariskt liv?

Det är otroligt vackert och ett privilegium att få se en nybliven mamma krama sitt barn, att se denna totala och villkorslösa kärlek som bara en mor kan ge till sitt barn. En mamma till en liten bebis får även all bekräftelse hon behöver genom att se sitt barns första leende, att höra de första orden, att bevittna de första stapplande steg de tar. Och kanske det viktigaste: De har i stort sett ingen tid att ägna åt att söka bekräftelse från desperata runkgubbar på internet eller att springa omkring på nattklubbar.

Jag minns en anekdot jag hört en gång om en kvinna som i sina dagar hade fött femton barn. En dag hade hon sina barnbarn på besök, tyvärr minns jag inte hur många det rörde sig om men vi kan säga att de var många. Poängen med anekdoten är: Ingen, inte en enda person eller ett enda barnbarn frågade vad hon hade jobbat med, hur långa dagar hon hade spenderat som en stark, frigjord kvinna på sitt jobb eller hur många studiepoäng hon har samlat ihop. Hon har gjort det viktigaste en kvinna kan göra, märk väl att det inte är den enda uppgiften en kvinna har, men det är den överlägset viktigaste; hon har fört sitt blod vidare och fört sitt folk ett steg in i framtiden. Exemplet med farmor kan även appliceras på dagens socionomstuderande, urbana partypinglor. Män, precis som barnen, bryr sig helt enkelt inte i en kvinnas utbildningsnivå, karriär eller deras överambitiösa mål. Tvärtom så finns det flera studier som pekar på att män föredrar en kvinna med så kallad lägre ”status” om de inte helt enkelt är totalt ointresserade om hur det ligger till med saken.

Välj det eviga framför det flyktiga

Det feminina är det som ger liv, livmodern kan ses som vår Gud som skapar oss och redan där kan vi känna av den otroliga kärlek som en mor har till sitt barn. Redan i det skedet sjunger många av dem för sina barn, de gläds åt varenda liten rörelse de känner även om gymnastiken ibland kan hålla dem vakna om nätterna. Att bli mor minskar även risken för bröstcancer och du får andra rent fysiska fördelar. Ingen vill väl heller bli en gammal katt-tant som överkonsumerar lådviner tills kläderna nästan färgar sig själva i batikfärger? Ens skönhet, om man är välsignad nog att ha en sådan, är också alltid flyktig, alla blir vi gamla, skrynkliga och fula till sist. Dina barn som efterlever dig är det närmaste du kommer ett evigt liv.

Jag frågade nyligen en ung kvinna i 20-årsåldern om hon ångrade att hon skaffar barn så tidigt eller om hon tycker att det är rätt tillfälle för barn. Hennes svar var tveklöst att det är precis rätt tid för henne och hennes man.

— Känns otroligt kul, jag känner verkligen att det är meningen att jag ska bli förälder. Inte bara biologiskt, utan det känns även bra att tjäna ett högre syfte genom att föra vidare mina gener och den vita rasen. Den känns otroligt hur man kan älska den lilla krabaten så mycket redan innan hon är född, uttryckte kvinnan kring frågan på vad hon känner kring sitt första barn.

Onekligen är detta med barn en enkel medicin att skriva ut till vilsna kvinnor, man behöver inte ha någon medicinsk utbildning. Medicinen är så enkel som att de bör hitta en man och börja föda fram de nya vita soldaterna! Då de får sina barn i famnen, kommer de att ångra all tid de har slösat på det som de har inbillat sig ska göra dem lyckliga. Du kommer att gå från en trött och grå Sex And The City-kvinna till att bli en superkvinna med ett lyster omkring dig. Axla den roll som naturen välsignat dig med. Skapa liv, såsom bara du som kvinna kan göra.