INRIKES • Regeringens förslag om ett kronvittnessystem, som innebär att åtalade ska kunna få straffrabatt om de anger medåtalade, är ingenting som tilltalar Lagrådet.

Regeringen har sedan tidigare föreslagit att införa ett kronvittnessystem, som innebär att personer som är åtalade för brott ska kunna få straffrabatt om de medverkar under en brottsutredning.

Detta förslag kritiseras nu av Lagrådet, på grund av rättssäkerhetsskäl och frågetecken kring hur sådan lagstiftning ens skulle kunna tillämpas.

Tanken med systemet är att åklagaren i stämningsansökan ska kunna lämna påföljdsförslag där det blir tydligt vilken straffrabatt ett kronvittne ska få. Detta är lagrådet kritiska till då straffet enligt gällande regler ska baseras på det som läggs fram under rättegången.

Systemet pekas också ut som problematiskt ur ett rättssäkerhetsperspektiv. Från yttrandet:

I sammanhanget kan noteras att kronvittnessystem – generellt sett – dras med ett slags ”moment 22- problematik”; för att uppgifterna ska kunna anses tillförlitliga fordras att man inte utlovar för mycket i belöning för dem, men om man avstår från att göra det blir incitamentet att lämna uppgifterna svagt och systemet ineffektivt. Kort sagt: det som från effektivitetssynpunkt är önskvärt (ett starkt incitament att lämna uppgifter) är från rättssäkerhetssynpunkt oönskat.

Ytterligare ett problem som pekas ut är att ett brottsoffer som berättar om ett brott inte får något för den saken i sig, medan brottslingar i detta fall skulle kunna få det.