NATIONALISM. Lördagen den 28 maj 2016 hölls den första upplagan av Manhemsdagen. Nordfront var där och bevakade tillställningen.
Foto: Motgift.
Vid 12-tiden igår samlades nationalister runtom i Stockholm för att sedan gemensamt bege sig ut till en lokal strax utanför huvudstaden som årets upplaga av Manhemsdagen skulle hållas i.
Manhemsdagen arrangerades officiellt i år av Europa Terra Nostra (ETN), en utbildningsstiftelse kopplad till det paneuropeiska partiet Alliance for Peace and Freedom (APF) som för närvarande mottar ekonomiska bidrag från EU. Själva arrangemanget sköttes dock i praktiken av personerna runt det svenska medieprojektet Motgift samt nationella aktivister som ställde upp som funktionärer. Tillställningen finansierades genom biljettförsäljning och donationer, inte av pengar från EU som svenska medier påstått.
Magnus Söderman och Dan Eriksson inledningstalar och presenterar ett nytt pappersmagasin som ska komma ut med ett nummer per månad.
Runt tvåtiden inleddes tillställningen först med lite information från Dan Eriksson och Magnus Söderman om dagens upplägg innan besökarna hälsades välkomna av enmansbandet Arla gryning som framförde introlåten som spelas i Motgifts radiosändningar. Introlåten är för de som inte känner till det en mastig och elgitarrsfixerad modern version av en äldre svensk melodi. Efter att introlåten betats av framförde Arla gryning egenkomponerad musik. Artisten passade i pauserna på att förklara sin syn på musik och tanken bakom låtarna han framförde. Sammantaget kan sägas att bandets musik är melodiös, etnisk och lite experimentell och unik då målet är att musiken ska vara genuint fornnordisk men framförd med moderna instrument.
Arla gryning spelar.
Nästa punkt på dagordningen var ett tal av den oberoende nationalisten Björn Björkqvist. Efter en lättsam inledning där talaren bjöd på sig själv och skämtade om mångkulturen gav han sig på att diskutera Sverigedemokraternas svek i NATO-omröstningen tidigare i veckan, en viktig och aktuell fråga som berör alla Sveriges nationalister. Björkqvist sa i talet att han själv tidigare hållit dörren öppen för att taktikrösta på SD men att detta inte längre var aktuellt på grund av deras svek i riksdagen under onsdagen.
En skojfrisk Björn Björkqvist på scenen.
Härnäst spelade den tyske trubaduren Barny nationell musik innan det var dags för något unikt i dessa sammanhang: Teater. Upplägget var rätt så lättsamt och kretsade kring en berättelse där Ulf Lundell vaknade upp politiskt och slutligen konfronterade Jan Helin. Ett antal skådespelare hjälpte till och framförde korta monologer och dialoger på scenen, men det humoristiska huvudfokuset låg sedan på politiskt inkorrekta låtar som spelades upp och förstärkte berättelsen. Framförandet kulminerade med att Lundell ledde den enligt arrangörerna runt 200 man starka publiken i allsång där det ekade ”judarnas fel!” i lokalen, vilket också är titeln på låten som är en omtolkning av låten Bögarnas fel.
Soros-lakejen Helin konfronteras av en politiskt uppvaknad Lundell.
Efter den lättsamma teatern var det dags för tillställningens dragplåster – Graikos Fotios från Gyllene gryning – att äntra scenen. Den grekiske nationalisten och parlamentsledamoten talade om situationen i Grekland och den repression som systemet utsätter hans parti för. Fotios var dock offensiv och positiv och lovade att Gyllene gryning inte kommer ge vika och framförde i slutet av talet åsikten att nationalistisk ideologi ska bli dominerande i hela Europa. Talet möttes av stående ovationer från publiken.
Graikos Fotios (Gyllene gryning).
Stefan Jacobsson, som tidigare var partiledare för det numera nedlagda Svenskarnas parti, var näste man att hålla tal. Idag är Jacobsson generalsekreterare i APF och talet betonade bland annat att problemet i Sverige och övriga Europa inte bara är massinvandringen, utan att svenskar och andra européer har en för låg nativitet. Jacobsson uppmanade därför de i publiken som inte redan gjort det att se till att bilda familjer och skaffa barn, men att inte använda familjen som ursäkt för att vara inaktiv – vi måste kämpa för vår överlevnad, var talets budskap. Jacobsson och APF hade också ett informationsbord där man informerade om APF:s verksamhet, kommande projekt samt tog emot donationer och medlemsansökningar.
Stefan Jacobsson (APF).
Dagens tredje liveframträdande genomfördes sedan av Barny som nu kompletterades av den svenska sångerskan Alexandra.
Alexandra och Barny.
Dan Eriksson talade sedan i egenskap av ordförande för ETN och berättade lite om stiftelsens verksamhet. Eriksson talade också om nationell enighet samt att gamla konflikter inom den nationella rörelsen bör läggas åt sidan. Vidare menade Eriksson att man som nationalist inte ska ta avstånd från den nationella rörelsens mer moderna och subkulturella rötter, då de organisationerna och människorna ändå tog kampen och lade grunden för den rörelse som idag finns i Sverige. Detta tema hör också ihop med en ny bok, Jag var där – minnen från 20 år av gatukamp, som presenterades under dagen och berättar om konfrontationer och andra intressanta händelser från 1980-talet fram till tidigt 2000-tal som i boken ocensurerat skildras av personer som själva var på plats vid de olika tillfällena.
Dan Eriksson (ETN, Motgift).
Sista talare var Magnus Söderman som höll ett mer högtravande och retoriskt tal om blod och jord, frihet, överlevnad, förfäder och tradition. Som flera av de andra talarna möttes viktiga poänger och smarta ordval från Söderman av spontana applåder från publiken och efter talet ställde sig publiken upp och applåderade.
Magnus Söderman (Motgift).
Med det sista talet avklarat började tillställningen avrundas med mingel fram till 22-tiden då dörrarna stängdes och de som stannat in i det sista också begav sig hemåt.
Avslutningsvis kan det tilläggas att det under dagen var många pauser utöver musikuppehållen, vilket gav gott om tid till mingel och nätverkande samt tillfälle att ta något att dricka eller äta när man kände för det. Ett antal butiker sålde även böcker, kläder och propaganda på plats. De partimedlemmar och aktivister från Nordiska motståndsrörelsen som var på plats upplevde också att stämningen var god och att intresset för organisationen var väldigt stort, vilket bland annat ledde till att ett antal telefonnummer samlades in. De som inte fick tillfälle att prata med några motståndsmän den här gången men är intresserade av det bör skicka in en ansökan här på Nordfront och gå på ett förutsättningslöst rekryteringsmöte där man får mer information om organisationen.
Sammantaget var alltså Manhemsdagen 2016 en lyckad tillställning och tanken verkar vara att det ska bli ett årligt återkommande arrangemang som Nordfront i så fall säkerligen kommer få anledning att återkomma till.
Artikeltext: Martin Saxlind
Foto: Mikael Karlsson
Hoppa till huvudinnehåll
