Nationalsocialism – kan det finnas något mer känsloladdat ideologiskt begrepp? Vilken annan världsåskådning har blivit mer grundligt förljugen och förvrängd? Behovet av värdiga företrädare för åskådningen, är sålunda en högst avgörande fråga.

Den systematiska svartmålningen av nationalsocialismen har aldrig känt några anständighetens gränser. Varken innan eller efter katastrofen 1945. Även om de absolut värsta påhitten oftast faller på sin egen orimlighet, finns det påståenden vilka är svårare att lägga i dagen som osanna. Detta eftersom vissa av dessa förvrängningar förs vidare av individer vilka – osmakligt nog – framställs som nationalsocialister.

Alla sammanhang vilka uppfattas som farligt inkorrekta, drar ofrånkomligen till sig suspekta individer. Missanpassade figurer, vilka av än det ena eller andra skälet finner det lämpligt att söka sig till en nationalsocialistisk gemenskap. Det som oftast är ett senpubertalt tonårsuppror, är motbjudande nog för de lite äldre av dessa avarter, en djupt rotad lystnad efter social revansch. Eller ett simpelt uttryck för ett okultiverat sökande efter sensationsmakeri.

Bägge formerna för dessa personlighetsfenomen, är förvisso högst mänskliga. De är uttryck för något så grundläggande som mänskliga behov av uppmärksamhet och grupptillhörighet. Likväl är dessa sociala företeelsers ständiga uppkomst – i de mest bisarra varianter och kulörer – orsak till mycken frustration för oss nationalsocialister. För de vilka menar allvar med kampen. Vad kan då göras för att gardera sig mot dessa olustiga personer och deras destruktiva influenser? Vad kan det nationella motståndets spjutspets göra för att på ett så tidigt stadium som möjligt, avslöja och rensa ut oseriösa skrävlare och våldsverkare?

Självfallet är det främst ett ledarskaps förpliktelse att hålla en organisation ren från virrpannor och sociala missfoster. Men varje organiserad nationalsocialist har en individuell skyldighet att beslutsamt motarbeta alla skadliga element, varthelst de bubblar upp. Detta må sedan komma till uttryck i enskilda kamraters beteende eller i främmande ideologiska strömningar.

De bästa sätten att vara förberedd på oacceptabla tendenser, är att dels vara välorienterad i den nationalsocialistiska världsåskådningen och dels att vara kontinuerligt aktiv i politisk verksamhet.

Är man hemmastadd i de klassiska verken blir de flesta avvikelser på idéplanet tämligen enkla att uppfatta och vederlägga. Till detta faktum kommer att Strasserismens rasrelativiserande dravel är, tackvare Motståndsrörelsens resoluta motåtgärder, numera lätta att urskilja. Likaså verklighetsfrånvända, antiauktoritära idéer om ett ”ledarlöst motstånd”.

Värre är det då med individer vilka hyser förkärlek för ett ständigt återgivande av rena vulgärbilder av nationalsocialismen. Både i teoretiska alster som i praktisk handling. Detta görs genom att förvränga vissa för åskådningen grundläggande principer.

Ett av de tydligaste exemplen, vars uppträdande är utbrett tackvare att den finner outsinlig näring i systemets hatpropaganda, är förvridning av nationalsocialismens poängtering av naturens aristokratiska princip. Naturens lag om den starkaste rätt att leda kan, i en smaklös och obildad form, vanställa hela åskådningens centrala uppfattning om folkgemenskap. Men elitens ansvar kan aldrig innebära en rovdrift på de svagaste i en nationalsocialistisk stat.

Personer vilka torgför Hollywoods nidkarikatyrer av exempelvis det Tyska rikets kärntrupp, SS, har grundligt missförstått det nordiska rättpatoset. Sådana figurer lider oftast själva av ett degenererat genetiskt arv, vilket är den egentliga grunden för deras sinne för obsceniteter. Detta gör att de, dråpligt nog, skulle bli de första att efter ett nationalsocialistiskt maktövertagande placerats i ett straff/arbetsläger av just den elit de så bombastiskt förespråkar. Oftast lyser dylika missanpassade elementens dragning åt en överdriven våldsfixering klart igenom och demaskerar deras verkliga identitet som tokar. Deras allt som oftast omoraliska leverne likaså.

Genom att föregå med gott exempel och vara välskolade i vår världsåskådning, kan vi alla i egenskap av anslutna till Svenska motståndsrörelsen göra en insats i renhållningen. Så låt oss – vi vilka menar allvar med vår nationalsocialistiska kamp – gemensamt hjälpas åt, så att tokern resolut motas i grind!

  • Publicerad:
    2009-07-18 00:00