Den kurdiska ”flyktingen”, rapparen och Metro-kolumnisten Nabila Abdul Fattah har skänkts ett pris för sin ”gränslösa empati” (Skånskan, 11/3). Priset, vilket framförallt består av ett nätt ekonomiskt bidrag om 50 000 kronor, delas ut av organisationen Individuell Människohjälp under denna ”människorättsorganisations” årsmöte i Lund under april månad. Vad Nabilas medmänsklighet består av har Nationellt Motstånd tidigare grundligt belyst. Det kan därför konstateras att IM:s pengar, via Nabilas solidariska försorg, antagligen kommer att gå direkt ner i fickan hos diverse vänstergrupperingar för att finansiera deras väldokumenterade terrorverksamhet.

Utan att göra sig några större åthävor kan man snabbt slå fast att vad denna kurdiska flyktings engagemang för de mänskliga rättigheterna angår, så handlar den om ren och skär kommunism. Med Nabilas väldokumenterade aktivism i allt ifrån stalinistiska Kommunistiska partiet (tidigare KPMLr) och den autonoma vänsterns nätprojekt Motkraft i färskt minne, blir det minst sagt skrattretande att läsa om juryns motivering till upphöjelsen av Nabila. Ty enligt IM:s jury, representerat av dess ordförande Stefan Holmström, drivs den kurdiska kommunisten av ”gränslös empati” och ett ”stort socialt patos”.

Vad kommunistiskt patos anbelangar så torde den sovjetiska regimens illdåd – ackompanjerat av en viss minoritet med dess mångtusenåriga våta dröm om totalt världsherravälde – under sina år vid makten i Ryssland och halva Europa, tala sitt tydliga språk. Men det är klart, ”flyktingen” Nabila härstammar ju inte från den världsdel vilken (tillsammans med Kina och Kambodja) lidit mest av den marxistiska pestbölden, så varför skulle denna hippa kvinnliga rapparen bry sig? Hon har ju fullt upp med att driva ”kvinnoprojekt” i Libanon och för allt vad hon är värd kritisera den anti-sionistiska motståndsrörelsen Hizbollah.

Ur ett annat perspektiv

Det hör som bekant inte till ovanligheten att öppna vänsterterrorister som Nabila, Petter Nilsson och Tobias Hübinette understöds såväl moraliskt som ekonomiskt av systemet. Detta är nu ingenting att höja ögonbrynen åt, som nationell vet man att kommunism och liberalt befryndad politisk korrekthet är två sidor av samma mynt med ursprung i en och samma ”franska” revolution anno 1789. Vad som däremot är extra anmärkningsvärt i fallet med utnämningen av Nabila för hennes stora patos för de mänskliga rättigheterna, är att det statliga sanningsministeriet Levande historia nu i dagarna har påbörjat sin upplysningskampanj om kommunismens brott mot mänskligheten.

Paradoxen, eller rättare sagt systemets vidriga och lögnaktiga illusion om dess omhuldande av de ”mänskliga rättigheterna”, slår emot oss som ett unket vinddrag från Sion. För samtidigt som systemet i sin upphöjda humanism nu vill upplysa oss om kommunismens brott, si så där 70 år försenat, så belönas personligheter vilka öppet understött terror mot systemet självt – bland annat med brandbomber mot McDonalds och Shell, borgerliga valstugor och domare ansvariga för utvisningar av så kallade flyktingar – med utgångspunkt just ifrån en kommunistisk ideologi, med rundnätta penningbelopp!

Sätter man således in utnämningen av Nabila in i ett annat perspektiv, med fokus på de senaste dagarnas polisiära aggressioner mot Motståndsrörelsens aktivister i Stockholm och ordningsmaktens nesliga försök att utmåla oss nationalsocialister som simpla tjuvar och banditer, så förstår man mer än väl vilka det är som är systemets verkliga utmanare och vilka det är som är dess villiga redskap, dess dörrmattor. Ty Svenska Motståndsrörelsen behöver inga 50 000 kronor för att bedriva sin kompromisslösa kamp, tillskillnad från ”flyktingen” Nabila Abdul Fattah!

• Publicerad:
  2008-03-17 00:00