Dagens datum 13 juli: 1821 föds kavallerigeneralen och Ku Klux Klan-grundaren Nathan Bedford Forrest, en briljant krigare och föregångare inom gerillakrigföring som under och efter kriget slogs för den vite mannens rättigheter i ett land på väg mot ett ”mångkulturellt” samhälle.

Nathan Bedford Forrest

Den 13 juli 1821 föddes Nathan Bedford Forrest och hans tvillingsyster Fanny som äldsta barn till föräldrarna William och Mariam Beck Forrest. Familjen var vanligt hederligt folk och ofta fattig, fadern var smed och modern en typisk pionjärhustru i det på den tiden vilda Amerika. Båda arbetade hårt för att hålla sin familj med mat, kläder, skydd och värme. Det var i denna hårda men hälsosamma skola som Bedford, som han kallades, växte upp och fick lära sig att jaga, spåra samt alla knep och färdigheter som senare skulle tjäna honom stort i folkets tjänst. Förutom honom och hans tvillingsyster Fanny så hade han icke mindre än tio andra syskon, sju pojkar och tre flickor.

Bedford fick ingen utbildning som kom från något klassrum, han behövdes hemmavid för att jaga, arbeta och bruka jorden då familjen var stor och behövde försörjas. Unge Bedford utbildade dock sig själv därute i vildmarken och kom även senare att använda just fältet för att utbilda sina trupper. Han levde på sina instinkter och sin stora inneboende intelligens, både då och senare. Våld och död var en del av hans vardag från första början, eftersom det var en viktig del av den natur han bodde i.

Det finns en historia om hur han i sin tidiga ungdom blev konfronterad av ett gäng råskinn utanför sin farbrors skrädderi i Chapel Hill. De andra pojkarna verkade fast beslutna att trakassera och provocera honom till våld, varpå de skulle slå honom blodig. Trodde de. Istället, när tålamodet brast, högg unge Bedford tag i en fårklippningssax och kastade sig över pojkarna utan någon som helst fruktan, trots att de var många fler. ”Tuffingarna” flydde för sina liv. Denna sorts instinktiva mod kom att prägla hela hans liv, han lyckades många gånger skrämma numerärt överlägsna fiender på flykten genom våldsamt och beslutsamt mod. Han var även en notorisk ryttare, skarpskytt samt hasardspelare, och alla dessa färdigheter smiddes samman för att forma det som kom att bli en av Söderns största söner.

forrestVid 17 års ålder, år 1838, dog hans far och Bedford blev nu familjens överhuvud. Han bestämde sig sedermera för att flytta familjen från Chapel Hill till Hernando, Mississippi, där han bedrev affärsverksamhet tillsammans med sin farbror. Farbrodern blev dock mördad i en dispyt med ett gäng bröder med namnet Matlock. Som hämnd sköt Bedford två av dem med sin tvåpipiga pistol (innan revolverns tid) och sårade två andra med en kniv som kastats mot honom. En av bröderna Matlock kom senare att tjäna under honom i inbördeskriget.

På grund av mod och skicklighet växte hans affärsverksamhet och han blev till slut en mäktig affärsman och ägde flera bomullsplantager samt ägnade sig delvis åt slavhandel i staden Memphis. Han hade dock ett mycket gott rykte och såg till att hans slavar var välklädda, åt bra, arbetade skäligt, var spirituellt välmående och fick medicinsk vård närhelst de behövde det. Han var, liksom så många andra av söderns män, aldrig den svarte mannens fiende utan sågs av dem snarare som deras herre och beskyddare.

När kriget bröt ut den 12 april 1861 anmälde han sig som frivillig menig soldat, tillsammans med sin bror Jeffrey och sin 15-årige son Willie. Han lyckades dock uppbåda en hel kavalleribataljon över vilken han blev överstelöjtnant. Fler och fler män anslöt sig till vad som kom att bli det berömda Tennesseekavalleriet, vilket skulle komma att bli en riktig nagel i ögat för Unionisterna. Tidigt år 1862 besegrade och härjade Nathan Bedford Forrest general Ulysses S. Grants reguljära trupper. Tyvärr blev hans stordåd inte nog mycket för att vända krigslyckan, på grund av generell inkompetens bland de konfedererade generalerna och att fort Donelson omringades samt tvingades till kapitulation. Åt detta ska Bedford ha sagt: ”Åt helvete med det, jag kom inte hit för att kapitulera!”, varpå han retirerade med hela sin styrka för att slåss vidare.

forrest1

Han använde kontinuerligt psykologisk krigföring i sina aktioner och förlitade sig aldrig på stöd från den konfedererade regeringen. Han beväpnade och utrustade samt närde sina män med sina egna pengar och såg även till att de fick bästa möjliga vapen från den överlägset utrustade fienden. Därför var Tennesseekavalleriet bland de bäst utrustade i hela den konfedererade armén. Vid ett tillfälle kom han enligt legenden över ett officerssvärd som övergetts av en unionsofficer och han fann att den endast var vass vid spetsen. Han begärde då fram en slipsten och när då en av hans formellt utbildade officerare protesterade att ett svärd mest var till för uppvisning snarare än användning yttrade Bedford ett av sina mer kända citat: “Damn such nonsense. War means fightin’ and fightin means killin. Turn the grindstone”.

Förutom sitt mod, geni och att han var praktisk snarare än formell använde han även psykologin för att få det att framstå som om hans styrkor var större än de verkligen var. Flera gånger lyckades hans styrkor tillfångata styrkor som var dubbelt så stora som de egna. Bland annat slaget vid Brice’s Cross Roads studeras fortfarande till denna dag av befälhavare.

forrest2

Krigspropaganda från Nordstaterna har under samtiden samt efter Sydstaternas nederlag försökt brännmärka honom och bland annat segern vid Fort Pillow som krigsförbrytelser, men han friades efter kriget från alla anklagelser. Han slogs ända till krigsslutet med alla medel han hade till sitt förfogande samt de han kunde erövra med rent mod och styrka. Han slogs för frihet och mot dem som försökte invadera hans land rena ekonomiska anledningar och som redan då arbetade för att skapa det mångkulturella helvete som Amerika och västvärlden sen dess har blivit.

Efter kriget och hans frikännande från all skuld återvände han hem och försökte återuppbygga sitt liv. Han lyckades bli en framgångsrik affärsman och använde återigen hela sin styrka för att skydda södern från de enorma omvälvningar som skedde i krigets kölvatten. Många judar och ekonomiska intressen tog sig under och efter kriget friheten att köpa upp enorma delar av södern och agera ledare för de numera frigivna negrerna i den amerikanska södern. ”Ironiskt” nog var det judiska köpmän och rederiägare som från första början dirigerade den transatlantiska slavhandeln som vita anklagas för.

Genom dessa omvälvningar förlorade väldigt många sina hårt förvärvade landplättar, sina affärsverksamheter och stora delar av södern sin självständighet. Denna förflyttning av rikedom och självbestämmande var själva anledningen till inbördeskriget, eller ”The War of Northern Aggression”, som det kallades av de konfedererade styrkorna.

För att slåss mot dessa maffiametoder grundades Ku Klux Klan och Nathan Bedford Forrest blev dess förste ledare, eller ”Grand Wizard”. Man lyckades i mångt och mycket jaga ut dessa ”carpetbaggers”, eller plundrare, från södern och i stort återställa den ordning och segregation mellan svarta och vita som skulle råda ända fram till 1960-talets påtvingade ”integration”. Nathan Bedford Forrest hatade aldrig någon, men han slogs för sitt folk och gjorde mycket för att köpa den amerikanska nationen viktig tid. Om den dyrköpta tiden var värd det eller om den amerikanska nationen är förlorad som ett hemland för den vita rasen återstår ännu att se, men man kan knappast underskatta denne mans betydelse för dess framtida utsikter.

Den tidiga Klanen porträtteras mycket väl i filmen Birth of a Nation från 1915.


  • Publicerad:
    2018-07-13 00:01