EKONOMI • Risken är stor att allt fler svenskar inte längre kommer att ha råd med det allra nödvändigaste, varnar en professor i sociologi. Bakgrunden är den ökande inflationen, höjda räntor och allmänna ekonomiska oroligheter.

Allt fler svenskar hotas att hamna under fattigdomsstrecket, vilket definieras som att man inte längre har råd med det allra viktigaste såsom mat och hyra. Detta enligt sociologiprofessorn och fattigdomsforskaren Jan O. Jonsson, som citeras av Aftonbladet.

Enligt Jonsson är det framförallt de som redan nu lägger en stor del av sina inkomster på det basala som är i riskzonen.

— Än så länge har vi inte haft lönerörelser som kan kompensera för de höjda priserna. Det är en seriös risk de närmsta två åren att folk som ligger på gränsen till att inte kunna betala för levnadskostnader trillar över i ekonomiskt armod, förklarar Jonsson.

Har man arbete blir det trots allt lättare att klara sig, medan arbetslösa är särskilt utsatta.

— De som har jobb brukar klara en temporär prishöjning. Men om folk börjar förlora arbetet i högre utsträckning blir det kritiskt. Om ett hushåll där två jobbar och en plötsligt blir arbetslös, då kan man få stora problem med att försörja en familj med lån, hyra, mat och så vidare, säger Jonsson.

14,7 procent av svenskarna levde i relativ inkomstfattigdom 2020, enligt SBC. Men Jonsson menar att det är mer relevant att tala om de som lever i ”absolut fattigdom” eller ”materiell deprivation”, vilket 2020 rörde sig om 5,2 respektive 1, 8 procent.

— Det är det mest klassiska sättet att se på fattigdom. Att det handlar om armod, att inte ha tillräckligt med mat, svårt att betala hyra eller att inte ha råd att göra en utflykt med barnen och så vidare, säger Jonsson och fortsätter:

— Men oavsett definition kommer man aldrig att kunna säga vem som är fattig. Det mått vi har ger snarare en bild av samhället totalt sett och fördelat på olika grupper.

Centralbanker i väst har desperat försökt att bekämpa den stegrande inflationen med höjda styrräntor, men trots detta tycks inflationen inte lägga sig. Nyligen fick EU-kommissionen återigen revideras sin inflationsprognos uppåt och nu tror man att den kommer att landa på 6,1 procent detta år för att sedan sjunka till 2,7 procent nästa år.

Kriget i Ukraina, västs ekonomiska krig mot Ryssland och de stora osäkerheterna på framförallt energi- och livsmedelsmarknaden som följts av detta brukar tillsammans med den så kallade coronapandemin anges som förklaringar till inflationen.