INRIKES. En nationell polisinsats riktad mot kriminalitet som dödsskjutningar, knarkhandel, sprängningar och hot i ”utsatta områden” hyllades tidigt av polismyndigheten för sin effektivitet. Idag förklarar en professor den vara ett verkningslöst spel för gallerierna.

Genrebild.

Efter en omtalad dödsskjutning av en 15-åring i Malmöstadsdelen Möllevången för ett halvår sedan inledde polismyndigheten Operation Rimfrost, vars syfte förklarades vara att stävja organiserad kriminalitet främst i så kallade ”utsatta områden”.

Två veckor efter dess inledande prisades projektet i medierna. Stefan Hector, nationell chef för insatsen, och Stefan Sintéus, regional kommenderingschef, gick ut med uppgifter om att ”gripanden gjorts över hela landet med kopplingar till Malmö” samt att omfattande beslag av vapen och narkotika gjorts. Man tillkännagav också att operationen, som var planerad vara en sex månader, nu kunde komma att förlängas.

Insatsen fick dock även redan tidigt kritik för sin ineffektivitet och i februari 2020 deklarerade polismyndigheten att satsningen kommer att upphöra efter sommaren.

Nu riktar Stefan Holgersson, före detta polis och professor i polisvetenskap i Norge samt verksam vid Linköpings Universitet, allvarlig kritik mot projektet i en intervju för Sveriges Radio. Han ser det som ett verkningslöst spel för gallerierna:

— Rimfrost är ju en kuliss på en framgångsrik verksamhet, där man har en extern press på sig att agera kraftfullt och då är det lättare att bygga upp en bild av något som egentligen inte fungerar, och det här har ju gått att följa under hela projektets gång, att man satsar mycket på att bygga upp den här bilden. Det utförs ju arbetsuppgifter, men inte alls på det sätt som man ger sken av.

Intervjuaren påtalar att det ändå finns statistik som tycks visa på en viss effektivitet inom Operation Rimfrost – man har beslagtagit 700 vapen och flera hundra kilo sprängmedel, 535 personer har  gripits. Här invänder Holgersson att dessa ingripanden hade skett även utan Operation Rimfrost:

— Absolut. Det är bara det att när man räknar så tar man in saker som ingår i vanliga linjeverksamheten, som annars hade gjorts och då ser ju de här siffrorna bra ut. Men om man betänker att man inte får se vad som hade hänt om man inte hade haft insatsen så är det ju väldigt svårt att bedöma. Det ser ju mycket bättre ut än vad det är.

Professorn får dock mothugg av rikspolischef Anders Thornberg som hävdar att insatsen varit ett framgångsprojekt som gjort de drabbade områdena säkrare:

— Målet är att bryta den negativa trenden och det har vi lyckats med. Och vi har gjort väldigt stora insatser, vi har fått bättre verktyg. Så på sikt så kommer det bli bättre, det är jag helt övertygad om och vi är fullt beslutade i polisen att se till att komma åt den här förfärliga brottsligheten.

Holgersson replikerar här att hans kritik är välgrundad och bygger på ett stort antal källor inom polisen. Han ser orsakerna till problemen i strukturell dysfunktion inom polisen:

— Många är frustrerade över hur det sköts och sedan så kan det ju vara enstaka insatser och enstaka aktiviteter som uppskattas. Men totalt sett så är det inte bra för verksamheten och då på lång sikt inte för möjligheten att komma till rätta med det här genom att köra projektet. Men det är som sagt en extern press som gör att man målar upp den här bilden.

  • Publicerad:
    2020-05-13 20:30